Bygg- och bostadsbranschen domineras fortfarande av män. Det är ofta män som planerar våra bostadsområden. Det är inte sällan mansdominerade kommunala styrelser som fattar de avgörande besluten. Det är ofta män som ritar husen, och framför allt, det är män som leder och utför byggnationen.
Det är självfallet viktigt att män och kvinnor delar på ansvaret inom alla samhällsområden. Inom boendet och byggandet vill jag påstå att bristen på kvinnligt inflytande märks särskilt tydligt.
Kvinnor är vana vid att hushålla både med pengar och resurser. Därför är kvinnor ofta medvetna om att vi måste bygga kretsloppsanpassat, på ett ekologiskt hållbart sätt.
Den långsiktiga hänsynen till vår hälsa och miljö måste genomsyra all planering och allt byggande.
Nybyggnationen måste vara både miljövänlig och resurssnål, med isolering som absorberar och bevarar värme. Byggmaterial och färg ska minimera kemiska emissioner och ohälsosam hantering under byggtider.
Energiförsörjningen ska vara anpassad till de lokala förutsättningarna, med antingen fjärrvärmekoppling eller med egna förnyelsebara energikällor. I ett kretsloppsanpassat hus är vatten och avlopp resurssnålt.
Sophanteringen måste självfallet också anpassas efter kretsloppssamhällets krav.
Även utomhus måste det ske en miljöanpassning. Närhet till odlingslott, växthus, trädgårdskompost osv. ger ökad förståelse för naturens kretslopp och framför allt, bidrar till en bättre och trivsammare miljö.
Hittills har många försök pågått vid nybyggnation. Utmaningen blir att kunna bygga om i stort sett hela miljonprogramsbeståndet.
Satsningen på det s.k. miljonprogrammet gjorde att bristen på bostäder och trångboddheten avskaffades. Men medaljen har en baksida. Vi fick tyvärr bitvis dålig kvalitet i husen och främlingskap och segregation i många bostadsområden.
Nu finns exempel där utvärderingar har visat att det är full möjligt och rentav nödvändigt att just ta itu med de 20–40-åriga elementhusen från miljonprogrammets tid.
Här krävs gemensamma åtgärder från såväl Boverket, riksdag som kommuner, byggföretag och de boende.
Vi behöver ett ekologiskt kunskapslyft inom hela bygg- och bostadsbranschen. Utgångspunkten måste vara att åstadkomma ett samhälle där välbefinnandet i ett ekologiskt boende överväger uppoffringarna. Det finns som sagt många positiva exempel att hämta från nyproduktionen. Ekoporten i Norrköping visar att det också går att bygga om befintliga hus till ett kretsloppsanpassat boende.
I statsbudgeten avsätts 5,4 miljarder för att bidra till en ekologisk omställning, bl.a. i bostadsområdena. Pengarna är naturligtvis viktiga. Även om det på sikt är lönsamt att bygga om till ekologisk hållbarhet, så vet vi att det krävs ekonomiskt stöd för att stimulera pionjärer.
Det behövs dock inte bara mer pengar. Det behövs också djupare och bredare kunskaper hos dem som planerar och bygger bostäder. Regeringen har tillsatt en delegation för att pressa byggkostnaderna. Det är bra. Lika viktigt är det att tillsätta en delegation som tillför bygg- och bostadsbranschen större kunskaper om miljö och hälsa. Med tanke på dagens situation är det särskilt viktigt att tillföra flera kvinnors kunskaper.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av miljonprogramområdena,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ekologiskt kunskapslyft inom bygg- och bostadsbranschen.
|
Monica Green (s) |