Lagar och förordningar liksom ekonomiska styrmedel är det starkaste incitamentet för en effektivare energianvändning.
Det befintliga beståndet av uppvärmda lokaler i Sverige, i form av
4 miljoner lägenheter och lika mycket i yta för andra ändamål, är under ständig renovering och ombyggnad. Det finns för närvarande inga krav på energieffektivisering i samband dessa ombyggnads- och reparationsåtgärder.
Det är därför nödvändigt att införa krav på att byggnaden efter ombyggnad skall ha en energiåtgång per kvadratmeter som ligger nära den nivå som gäller för nya byggnader. Flera ombyggnader har visat att detta är fullt möjligt.
I Tyskland har man vid ombyggnader infört krav på energieffektivisering där varje byggnadsdel skall ha samma isoleringsgrad som nybyggd, när mer än 20 % av densamma byggs om eller repareras.
I Holland har man infört National Set of measures for sustainable building i april 1996. 170 åtgärder, varav 60 är obligatoriska, specificeras när det gäller nya byggnader. Under tiden utarbetas regler för det befintliga byggnadsbeståndet utom för kommersiella byggnader.
För att driva utvecklingen i önskad riktning i Sverige måste vi också fullt ut ställa samma krav på effektiv energianvändning vid ombyggnation som vi ställer vid nybyggnation.
Sverige har för närvarande t.o.m. svårt att leva upp till kraven i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, 2 §, där det sägs:
Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om …
6. energihushållning och värmeisolering…
eller i förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk där det i 8 § står:
Byggnadsverk och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att den mängd energi som med hänsyn till klimatförhållandena på platsen behövs för användandet är liten och värmekomforten för brukarna är tillfredsställande.
Det är svårt att inse att värmekomforten är tillfredsställande när man fortfarande installerar fönster som vintertid orsakar kallras och strålningsdrag och som därför måste kompenseras med mycket varmluft.
Den europeiska glasbranschens rapport Major Energy Savings, Environmental and Employment Benefits by Double-Glazing and Advanced Double-Glazing Technologies beskriver detta problem och har väckt stor uppmärksamhet inom EU. I slutet av oktober arrangerar DG III och DG XVIII ett möte i Bryssel, om Gröna Jobb, som baserar sig på den rapporten.
Många arbetstillfällen skulle skapas inom hela den svenska byggmaterialindustrin liksom för byggnadsarbetare och transportarbetare m.fl. Byte av fönster, tilläggsisolering av vindar och liknande åtgärder stimulerar alla, från skogsnäringen och transportnäringen till sågverksarbetare, tillverkare av färg, fogmaterial, isolerrutor, trycken och lås, gångjärn och skruvar, plåt, persienner och gardiner.
Vill Sverige vara ett föregångsland i byggandet av ett hållbart samhälle är det nödvändigt att byggnormerna vid om- och tillbyggnad fullt ut anpassas till detta långsiktiga mål. När man ändå bygger om bör fastighetens energiåtgång ses över och åtgärder vidtas som minskar energianvändningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av samma regler för ombyggnation som för nybyggnation när det gäller energianvändning.
|
Lena Klevenås (s) |
Mariann Ytterberg (s) |