Enligt förvaltningslagen och plan- och bygglagen får ett ”beslut att anta detaljplan överklagas av dem som beslutet angår, nämligen sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt hyresgästorganisation”, om de under utställningstiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte blivit tillgodosedda.
Det har nu gått några år sen plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft och det vore önskvärt med en utvärdering av de konsekvenser som utvidgningen av besvärsrätten medförde. Det är kanske nu möjligt att inte ha någon begränsning i besvärsrätten för att garantera medborgarna inflytande.
Det finns en annan aspekt på den begränsning i besvärsrätten som nu råder.
På landsbygden finns ofta ingen aktiv hyresgästorganisation som kan tillvarata bybornas intressen. En motsvarande organisation som ofta har stor kännedom om bygdens historia och gamla byggnader är hembygdsföreningarna, som – om inte obegränsad besvärsrätt införs – borde ges samma rätt att överklaga som hyresgästorganisation.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överklagande av detaljplaner.
|
Agneta Ringman (s) |