Motion till riksdagen
1997/98:Bo504
av Eva Goës m.fl. (mp)

Långforsen


Inledning

Årets energiuppgörelse har plötsligt öppnat slussarna för utbyggnad av små vattendrag. Med anledning av detta återkommer vi med fallet Långforsen. Långan är en del av Indalsälven. Långan nedströms Landösjön omfattas av skydd mot utbyggnad för kraftändamål enligt 3 kap. 6 § andra stycket NRL. I den mån en utbyggnad likväl anses kunna komma till utförande i den skyddade älvsträckan får detta ske med åberopande av lagrummets tredje stycke. I detta anges att första och andra stycket [i samma paragraf] inte gäller vattenföretag som endast orsakar obetydlig miljöpåverkan.

AB Jämtkraft har ansökt om att få bygga om Långforsens kraftverk i Långan. Vattendomstolen har yttrat sig i ärendet till regeringen (Miljö­departementet). Domstolen har funnit ärendet tillåtligt enligt vattenlagen. Regeringen har förbehållit sig rätten att pröva tillåtligheten enligt vattenlagen av det ansökta vattenföretaget. Regeringen har ännu inte fattat beslut i ärendet.

Miljöpartiet de gröna ser en fara i att beslut under 1997 om energiomställ­ning öppnar för utbyggnad av Långan. I energibesluten ingår stöd till utbygg­nad av små vattendrag, vilket vi starkt vänder oss mot. Vi vill erinra om de stora ingrepp som ombyggnaden av Långan innebär. Det är ett så stort ingrepp att det inte kan kallas för ombyggnad utan skall kallas för sitt rätta namn: utbyggnad. Om ombyggnaden kommer till stånd kommer detta att innebära torrläggning av strömfåran under vissa tider.

Historik

Under 1800-talet fanns i Långforsen, Jämtland, en spiksmedja som utnyttjade vattenkraften. Det befintliga kraftverket uppfördes 1918 av ett bolag som bildats av bybor i Offerdal. Kraftstationen byggdes ut 1925 med ytterligare en turbin och en generator, men redan vid mitten av 40-talet ansågs kraftstationens utformning och dåliga skick motivera en rivning och nybyggnad av både kraftverk och damm. Kraftverket har bara nödtorftigt underhållits sedan slutet av 70-talet, då ansökan om en större utbyggnad av Långan inlämnades. Enligt Jämtkraft finns inga möjligheter att bibehålla den gamla anläggningen, som närmast kan liknas vid ett museum. Kraftverkets maskinhall har kvar delar av maskinparken från 1918 som fortfarande används. Dammen består av stenblock mot en låg betongstödmur som översköljs av vatten. En del av dammen har rämnat. Idag producerar kraftverket drygt 2 GWh/år och utnytjar ca 8 m3/sek av Långforsens vattenföring som varierar mellan 26 och 70 m3/sek i månadsmedelvärden.

Miljö

Långan nedströms Landösjön omfattas av 3 kap. 6 § NRL. Långforsen rinner över kalkberggrund som ger ett välbuffrat vatten, vilket gynnar en ovanligt rik produktion av vattenorganismer. En mycket god reproduktion av öring gör Långan till en rik övervintringslokal för strömstare. Utter har funnits i området till helt nyligen.

Miljökonsekvensbeskrivning

Den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts koncentrerar sig på den aktuella älvsträckan på 250 meter. En utbyggnad får emellertid konsekvenser för hela ekosystemet som Långan utgör. Älven kommer att påverkas mer eller mindre i hela sin sträckning nedströms, både under byggnadstiden och när kraftverket är färdigbyggt.

Utbyggnad

Utbyggnaden, som kallas för ombyggnad, innebär att man spränger bort
15 000 kubikmeter berg och forslar bort 1 600 kubikmeter jord förutom att man tar ut ca 4 gånger mer vatten, 30 m3/sek, vilket innebär torrläggning vissa tider. Ändå hävdar Jämtkraft i sin ansökan att det enbart rör sig om en ombyggnad, inte en utbyggnad. I själva verket är det ett hot mot ekosystemet och innebär ett enormt ingrepp. Dessutom kommer detta fall att bli ett prejudikat, eftersom det öppnar för andra utbyggnationer som kommer att kallas ombyggnationer.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo­tionen anförts om definition av begreppet ombyggnad och utbyggnad,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförts om att inte bygga om men bygga ut Långforsen,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hotet mot små vattendrag på grund av beslut i energiomställningen.

Stockholm den 26 september 1997

Eva Goës (mp)

Per Lager (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)