Anslagsfördelning till länsstyrelserna

Hallands län har under de senaste decennierna präglats av en kraftig befolknings- och bebyggelseexpansion. Sedan 1970 har folkmängden ökat med 35 procent, vilket är mer än något annat län kan redovisa. Denna utveckling har allmänt sett varit positiv för länet men har samtidigt lett till att exploateringstrycket under lång tid varit högre i Halland än på andra håll. Detta ställer i sin tur höga krav på en välavvägd och framsynt samhällsplanering.

Trots att Halland numera är ett medelstort län i befolkningshänseende behandlas länet som ett smålän när det gäller tilldelning av förvaltningsanslag. F.n. är det bara fyra län som har mindre ramanslag än länsstyrelsen i Hallands län. I befolkningshänseende finns det däremot tio län som är mindre än Halland. För Kalmar län som är ett av de län som har mindre ramanslag än Halland, gäller att anslaget nedjusterats eftersom arbetsuppgifter och medel avseende regional utveckling förts över till landstinget. Annars skulle även länsstyrelsen i Kalmar haft ett högre ramanslag än länsstyrelsen i Halland. Utslaget per länsinvånare har dock Kalmar län fortfarande ett högre anslag än Halland.

I syfte att åstadkomma en resursfördelning som ger ökad likvärdighet i förutsättningarna att bedriva verksamheten i olika län beslutade regeringen 13 mars 1997 att göra en omfördelning av ramanslaget C 1 Länsstyrelserna m.m. Till grund för regeringens beslut låg en inom Statskontoret gjord utredning där hänsyn tagits till faktorerna folkmängd, landyta och antal kommuner inom respektive län.

Genom regeringens beslut har ingångsvärdena för länsstyrelsernas förvaltningsanslag inför 1998 års budgetarbete justerats. För länsstyrelsen i Hallands län innebär detta att ingångsvärdet höjts med 1 034 miljoner kronor. Trots detta består betydande skevheter när det gäller anslagsfördelningen mellan länsstyrelserna. I tabellen jämförs ramanslagen mellan några länsstyrelser i län med ungefär lika stor folkmängd.

	Anslag 1998 tkr	Folkmängd 1996-12-31	Kr/Inv	Bef.ökning i % 1970–1996
Uppsala	54 615	289 153	189	33
Södermanland	54 299	257 383	211	4
Kalmar	53 359	241 896	221	0
Halland	53 652	270 060	199	35
Värmland	64 453	282 147	228	-1
Örebro	59 597	275 855	216	0
Västmanland	56 153	259 987	216	-1
Dalarna	67 076	288 171	233	4
Västernorrland	70 383	256 587	274	-4
Västerbotten	71 325	259 985	274	11

Tabellen visar att de snabbast växande länen – Halland och Uppsala – fortfarande är missgynnade när det gäller resurstilldelning.

De besparingar som genomförts under senare år och som även kommer att genomföras 1998 slår särskilt hårt mot de länsstyrelser som redan är missgynnade i anslagshänseende.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ytterligare omfördelning av länsstyrelseanslaget genomförs, så att verksamhetsförutsättningarna i olika län blir mer rättvisa.

Stockholm den 3 oktober 1997
Liselotte Wågö (m)
Carl Fredrik Graf (m)	Hans Hjortzberg-Nordlund (m)