Under senare tid har alltfler ekologiska byggexperiment sett dagens ljus. Alltifrån mindre förändringar i bostadshusen till hela ekokvarter och ekobyar. Människor söker sig tillbaka till ”rena” och naturliga material och använder sig av de förnybara energialternativen i form av jord-, berg- och havsvärme, solvärme med solfångare, vindkraft och solceller. Man försöker sluta kretsloppen genom att kompostera och använda torra (multrumsmodeller) eller urinseparerade toalettsystem och för att kunna återföra näringsämnena till jorden. Teknikutvecklingen inom byggbranschen går mycket snabbt och alltfler materialtillverkare väljer bort de sämre alternativen. I dag är kvaliteterna för ett hälsoriktigt och ekologiskt anpassat byggande av stort konkurrensvärde.
Olika statliga stöd och bidrag har parallellt utvecklats och den svenska forskningen har steg för steg kunnat flytta fram positionerna.
Det socialt och ekologiskt hållbara samhället, som är ett samhälle för barnen, har nu också blivit målsättningen för regeringens politik – än så länge mer som en vision. För att mer handfast sätta planerna i verket och få möjlighet att praktisera den kunskap som nu ackumulerats genom alla experiment och försök, är det dags att genomföra ett helskaleförsök i form av en ”grön” stad, byggd för framtiden och med alla nyvunna kunskaper om vad som är hållbart ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.
Det handlar om att bygga en stad för ett begränsat antal invånare, säg högst 25 000, med en kretsloppsbaserad infrastruktur, där försiktighets- och substitutionsprinciperna är ledande. Staden skall byggas så ”ekologiskt rätt” som möjligt från början, med utrymme att kunna förbättras med nya kunskaper, och placeras så att invånarna har tillgång till odlingsbar mark, att transporterna inte medför giftiga utsläpp och att energi-användningen minimeras. Tanken på en ”grön” stad har funnits i många arkitekters huvuden och det finns redan många idéer om hur en sådan stad skulle kunna se ut.
Med tanke på att byggmarknaden i stort sett står stilla och utsikterna inte är så ljusa, kunde ett stort projekt som det här skapa en nytändning inom branschen.
En utlyst tävling skulle förmodligen få många stadsplanerare, arkitekter och byggingenjörer att utveckla spännande varianter på det sociala, hälsoriktiga och ekologiska temat. Detta kunde också vara en utmaning för kommunerna när det gäller var staden skulle placeras. Projektet skulle rikta världens alla samhällsbyggarögon mot Sverige och också snart generera liknande byggprojekt runt om i andra länder. Det finns en del försök åt det här hållet, men än är förmodligen inget helt omsatt i praktiken. Här kan alla idéer och erfarenheter av det lokala Agenda 21-arbetet få möjligheter att realiseras.
Uppdraget kunde genomföras via Boverket i samarbete med andra myndigheter, t ex Byggforskningsrådet, Naturvårdsverket, kulturinstitutioner m.fl.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheterna att bygga en ”grön” stad på en lämplig plats i Sverige.
|
Per Lager (mp) |
|
|
Eva Goës (mp) |
Ewa Larsson (mp) |