I motion 1997/98:B202, Bostadspolitik för valfrihet och mångfald, beskriver vi hur bostadspolitiken bör förändras så att den i dag mycket dystra situationen inom bostadssektorn skall kunna förbättras. Förslagen ställer de boende i förgrunden. Den politiska styrningen måste minska så att valfrihet och flexibilitet kan ge förutsättningar för ett bra boende till en så låg kostnad som möjligt.
Den reformering av bostadssektorn som inleddes under den borgerliga regeringsperioden måste återupptas. Till en mycket stor del har reformeringen av bostadsfinansieringssystemet bidragit till saneringen av statens finanser. Kostnaderna för detta system var på väg mot 40 miljarder kronor vid tidpunkten för införandet. Det är värt att notera att regeringens anslagsförslag i budgetpropositionen är drygt 5 miljarder kronor för år 2000. Denna besparing har åstadkommits främst genom det beslut som fattades av den borgerliga regeringen.
|
Förslag i sammandrag (tusental kronor) |
|||||||
|
1998 |
förändring |
1999 |
förändring |
2000 |
förändring |
||
|
Summa |
20 000 101 |
-2 514 639 |
16 130 180 |
-3 981 003 |
11 916 081 |
-5 337 404 |
|
|
A 1 |
Boverket: Förvaltningskostnader |
78 296 |
-42 159 |
80 209 |
-43 190 |
82 172 |
-44 247 |
|
A 2 |
Räntebidrag |
11 300 000 |
-800 000 |
8 100 000 |
-900 000 |
4 400 000 |
-1 100 000 |
|
A 4 |
Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader |
0 |
-12 480 |
0 |
-12 813 |
0 |
-13 157 |
|
A 5 |
Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet |
1 500 000 |
0 |
950 000 |
-250 000 |
750 000 |
-250 000 |
|
A 10 |
Bostadsbidrag |
5 319 600 |
-600 000 |
5 164 600 |
-700 000 |
4 807 700 |
-850 000 |
|
C 1 |
Länsstyrelserna m.m. |
1 416 031 |
-230 000 |
1 437 523 |
-245 000 |
1 467 981 |
-250 000 |
|
D 1 |
Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket |
386 174 |
-30 000 |
397 848 |
-30 000 |
408 228 |
-30 000 |
|
E 1 |
Stöd till lokala investeringsprogram |
0 |
-800 000 |
0 |
-1 800 000 |
0 |
-2 800 000 |
Med ökad avreglering och mer inslag av marknadsekonomi inom bostadsmarknaden minskar behovet av Boverkets verksamhet. Vi föreslår därför att Boverkets anslag för 1998 reduceras med 42 miljoner kronor.
Räntebidrag och andra subventioner har bidragit till att driva upp kostnaderna för vårt boende. Inte i något annat OECD-land går en så stor andel av den privata konsumtionen till boendekostnader som i Sverige, trots att en stor andel av den verkliga boendekostnaden betalas via subventioner.
Vi föreslår att inga statliga bidrag skall utgå till ny- och ombyggnad av bostäder fr.o.m. 1999 samtidigt som dessa fastigheter helt befrias från fastighetsskatt. För det nuvarande fastighetsbeståndet bör subventionerna minskas i högre takt än vad som sker i dag, samtidigt som fastighetskatten successivt sänks. Detta kan ske utan att berörda fastighetsägares ekonomi försämras. Vi har i motionen 1997/98:Fi403, En social skattepolitik, föreslagit sänkta fastighetsskatter uppgående till 6,3 miljarder kronor år 2000.
För 1998 föreslår vi därför att anslaget till räntebidrag sänks med 800 miljoner kronor. År 2000 beräknas anslaget kunna minskas med 1,1 miljard kronor.
I dag är den administrativa verksamheten avseende nya garantier finansierad genom avgifter. Vi föreslår att de äldre garantierna på samma sätt skall finansiera de administrativa kostnaderna. Anslaget upphör därmed.
I högre utsträckning bör kostnaderna för garantiåtaganden tas av dem som utnyttjar de statliga garantierna. Vi föreslår att avgifterna avseende de äldre garantierna höjs så att inkomsterna ökar med 250 miljoner kronor fr.o.m. 1999.
Bostadsbidragen är i praktiken inte ett bidrag som hör samman med bostadspolitiken. I första hand syftar bostadsbidragen till att stärka vissa gruppers konsumtionskraft i likhet med andra sociala bidragssystem. Därför anser vi att bostadsbidragen bör samordnas med övrig socialpolitik i syfte att skapa en bättre helhetsyn på stödsystemen. Då kan också möjligheter skapas att växla bidrag mot sänkta skatter. Intill dess att en sådan omläggning sker anser vi att bostadsbidragen i första hand skall riktas till barnfamiljer och därmed föreslår vi också att bostadsbidragen till ungdomar under 29 år utan barn avvecklas. På sikt bör bostadsbidragen, i likhet med andra bidrag, minskas till förmån för sänkta skatter. Med vårt förslag kan en minskning av anslaget uppgående till 600 miljoner kronor åstadkommas 1998.
I motion 1997/98:Bo227 föreslår vi andra förändringar av bostadsbidragen som är kostnadsneutrala.
Nedanstående förslag minskar länsstyrelsernas administration av bidrag och bör därmed leda till ett minskat anslagsbehov. Inom andra områden föreslås fler avregleringar som även de leder till en lägre arbetsbörda för länsstyrelserna. För 1998 föreslår vi att anslagen till länsstyrelserna minskar med 230 miljoner kronor.
Vi förespråkar ett avskaffande av subventionerna till dagens fastighetsbestånd samtidigt som fastighetsskatten sänks. Vi anser också att nyproduktionen skall ske utan bidrag samtidigt som dessa fastigheter inte skall belastas av fastighetsskatt. Vidare anser vi att inga tillfälliga och/eller specialdestinerade bidrag skall riktas till bostadsmarknaden.
Lantmäteriverkets verksamhet är till stor del avgiftsfinansierad redan i dag. Vi bedömer det dock vara möjligt att öka denna andel ytterligare och på så sätt nedbringa den anslagsfinasierade delen. För 1998 föreslås en minskning av anslaget med 30 miljoner kronor.
Moderata samlingspartiet är motståndare till den förtida avvecklingen av kärnkraften. Av denna anledning finns inget behov av särskilda investeringsprogram. Vi avvisar därför anslaget.
Mot bakgrund av Moderata samlingspartiets mening att kärnkraften inte bör förtidsavvecklas finns inget behov av särskilda lokala investeringsprogram som, enligt regeringen, avser att öka den ekologiska hållbarheten i samhället. De nya mål som regeringen föreslår i budgetpropositionen, det bemyndigande som regeringen ber riksdagen om samt förslaget att ge kommuner rätt att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram bör således avslås.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Boverket: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 78 296 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Räntebidrag, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 11 300 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader höja avgiftsfinansieringen i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiåtaganden inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande höja, avgiftsfinansieringen i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 Bostadsbidrag, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 5 319 600 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m., inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 1 416 031 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 386 174 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.
att riksdagen beslutar att anslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, utgår i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala investeringsprogram.
|
Knut Billing (m) |
|
|
Sten Andersson (m) |
Stig Grauers (m) |
|
Inga Berggren (m) |
Peter Weibull Bernström (m) |
|
Ulla Löfgren (m) |
Jan-Olof Franzén (m) |
|
Mikael Odenberg (m) |
Lennart Hedquist (m) |
|
Kent Olsson (m) |