Bostadsbyggandet har under flera årtionden varierat upp och ner. Skillnaden mellan toppårens 70 000 lägenheter och bottenårens 13 000 lägenheter är ur många synvinklar klart oacceptabel.
För det första är det ej möjligt att få en bra fungerande byggmaterialindustri.
För det andra är tryggheten och möjligheten till fasta arbeten inom byggsektorn liten.
För det tredje blir genom ryckigheten kvalitén på byggandet sämre än om en jämn produktion kunde hållas.
För det fjärde blir byggkostnaderna oftast högre än om ett jämnt byggande kunde ske.
För det femte kommer under högkonjunktursåren många, och då speciellt ungdomar, att stå utan bostad.
Detta känner vi alla till.
Det är självfallet svårt att få bostadsföretag och kommuner att bygga nya bostäder samtidigt som det står tomma lägenheter i regionen även om man vet att behovet av nya lägenheter kommer inom en snar framtid. Eftersom kostnaden för nya lägenheter för bostadsföretaget är höga och om de tomma lägenheterna uppstår just i detta bestånd blir det mycket stora förluster på dessa nybyggen.
Vi vet också att när en stor bostadsbrist uppstår kommer ett stort tryck på politikerna och det kommer att fattas beslut om att bygga. Då kommer det att byggas fort och mycket, varvid de ovan redovisade olägenheten uppstår.
Vi behöver således en jämnare fördelning av bostadsbyggandet i tiden.
Ett sätt att till del klara av dessa problem vore en form av regionalt gemensamt åtagande för kostnader i samband med tomma lägenheter.
Systemet skull kunna bygga på att regionens bostadsföretag skulle fondera pengar till en gemensam fond. När det sedan skulle uppstå lediga lägenheter skulle fonden betala en del av hyreskostnaden (exempelvis 50 %). Den del av beståndet som skulle täckas kunde vara av storleksordningen mellan 3 och 6 % av lägenhetsbeståndet.
På detta sätt skulle bostadsbolagen våga bygga bostäder under lågkonjunkturen för att möta den ökade efterfrågan i högkonjunkturen utan att behöva stå hela risken i nästkommande lågkonjunktur. En annan effekt som uppnås av detta är att hela regionen kommer att delta i ansvaret för att det finns bostäder, vilket inte minst våra ungdomar får glädje av.
För att se över ovanstående förslag bör en utredning tillsättas som redovisar hur systemet kunde utformas samt vilka konsekvenserna skulle bli.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att skapa ett regionalt system för att täcka delar av kostnaderna för tomma lägenheter.
|
Dag Ericson (s) |
|
|
Ola Rask (s) |
Sven-Åke Nygårds (s) |