Ett premierat bosparande bör införas för att minska det generella stödet till boendet och på sikt sänka fastighetsskatten. Flera modeller har utretts. Ett effektivt bosparande som redan finns internationellt har visat sig mycket stabilt. En sådan modell bör närmare prövas.
Förslaget innebär att spararen tecknar ett bosparavtal med sin bosparkassa om bosparsummans storlek och det månatliga lågräntesparandet – ca 2,5 %. När halva bosparsumman är sparad har spararen kvalificerat sig för ett lika stort bosparlån till ca 4,5 % fast ränta. Härtill kommer den statliga bosparpremien på 10 % på årligt sparat belopp.
Den fasta räntan på bosparlånet möjliggörs genom att sparsystemet är slutet. Det slutna systemet medför att sparmedel och bosparlån ej påverkas av marknadsräntornas fluktuationer och att räntan kan sättas under rådande marknadsräntor.
Bosparandet skall kunna användas för byggande av bostad, köp av bostad, förvärv av tomt, modernisering/renovering/ombyggnad/tillbyggnad av bostad och lösen av bostadslån. Även den som hyr en bostad skall omfattas av bosparandet. Lågt kapitaliserade fastighetsägare skulle via hyresgästernas bosparande kunna ges kapitaltillskott till exempelvis ROT-satsningar i tillgängliga lägenheter.
Den statliga bosparpremien blir ingen statsfinansiell belastning. Den snarare medverkar till att stärka statskassan genom att vara en morot, som främjar ökat bosparande. Att statskassan stärks hänger samman med bosparlånets korta amorteringstid – ca 10 år – jämfört med andra sedvanliga topplån och att ett 4,5-procentigt lån ger lägre skatteavdrag än andra topplån. Premien är ingen subvention och inkräktar icke på framtida subventionsramar.
Finansministern kan se premien som en investering för att stärka statsbudgeten. Inrikesministern kan se premien som en morot för de boende att sänka kapitalkostnader. Arbetsmarknadsministern får gratis hjälp att starta nya arbeten. Statsministerns fråga i Norrköping den 28 maj: ”Kan byggsektorn åter bli en motor för svensk ekonomi?” kan bejakas. – Vad mera kan begäras?
Den psykologiskt viktiga bostadspremien – investeringspremien – blir en katalysator till sänkta bokostnader. Här följer två exempel.
Exempel 1
Behov: Insatskapital för en bostadsrättslägenhet – 300 000 kr. Hushåll A avtalar med sin bosparkassa om bosparsumman 300 000 kr. Efter att ha sparat 150 000 kr ges ett lågräntelån på 150 000 kr.
Hushåll B sparar också 150 000 kr men behöver ta ett sedvanligt topplån på resterande 150 000 kr.
Ränteskillnaden mellan de två 150 000-kronorslånen är ca 4 %. Hushåll A:s kapitalkostnad jämfört med hushåll B:s blir ca 350 kr lägre per månad. Detta ger A utrymme för konsumtion och/eller sparande.
A får dessutom bosparpremien 10 % på årligt sparat belopp – 10 % av
150 000=15 000 kr.
Exempel 2
Behov: Bygga om kök och/eller bad – 100 000 kr. Hushåll C avtalar med sin bosparkassa om bosparsumman 100 000 kr. Efter att ha sparat 50 000 kr ges ett lågräntelån på 50 000 kr.
Hushåll D sparar också 50 000 kr men behöver ta ett sedvanligt topplån på resterande 50 000 kr. Ränteskillnaden mellan de två 50 000 kronorslånen är ca 4 %. C:s kapitalkostnad jämfört med D:s blir ca 100 kr lägre per månad. C:s bosparpremie blir 10 % av 50 000=5 000 kr.
Finansieringsmodellen har alla de positiva komponenter, som vårt land behöver och den boende har nytta av. Den
sänker kapitalkostnaden
ökar tillgången till eget kapital
sänker skuldsättningsgraden
grundlägger goda sparvanor
in- och utlåningsräntan är låg och fast
reducerar problem med hög realränta
neutralt mellan nybyggnad, ROT, existerande bostäder
neutralt mellan upplåtelseformer
ger investeringar och arbete över hela landet
har enkel kontrollapparat
stärker statskassan
minskar behovet av generella subventioner
är enkel som komplement i bostadsfinansieringen
försvårar svartarbete
öppnar för ungdomssparande utan särskild administration
Det premierade bosparandet är en naturlig del i den tyska och österrikiska bostadsfinansieringen och motsvarande etableras i andra europeiska länder. Enbart i Tyskland finns 21 miljoner bosparare och i Österrike 5 miljoner. Av de årliga tecknade nya sparavtalen i Tyskland hänfördes ca 22 % till åldersgrupper under 25 år.
Vinnare i det föreslagna bosparsystemet blir
Låntagare, oberoende om de äger eller hyr sin bostad
Staten, statskassan stärks, premien förräntar sig
Hyresgäster som bosparare, specialavtal med hyresvärden
Kreditinstituten, produktutbudet kompletteras, synergieffekt
Förlorare blir ingen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ett nytt premierat bosparsystem enligt det riktlinjer som redovisas i denna motion.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om premierat bosparande.
|
Elving Andersson (c) |