Motion till riksdagen
1997/98:Bo216
av Birger Schlaug m.fl. (mp)

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande


Stöd till ekologisk omställning och utveckling

1 Från Rio till lokala investeringsprogram

Regeringens särskilda delegation för ekologiskt hållbar utveckling (tillsatt enl beslut 21 jan 1997) har, efter riksdagens beslut om lokala investeringsprogram för att öka den ekologiska hållbarheten i samhället, lämnat förslag i juni 1997 till hur dessa närmare kan utformas. Bland annat föreslås en lag som ger kommuner rätt att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten.

Enl Riokonferensen innebär en ”hållbar utveckling” att vi som lever i dag tillgodo­ser våra behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina.

FN-konferensens övergripande mål handlar om

2 Kretsloppsmiljarden

Den s k kretsloppsmiljarden (1 miljard för ett femårigt program) är tänkt att bli ett komplement för att stödja en utveckling inom miljötekniken och bidra till att utveckla fler pilotprojekt vid sidan av investeringsprogrammen. Kring det här programmet finns dock mycket som verkar oklart. Det krävs preciseringar och exemplifieringar för att kunna sättas in rätt i sammanhanget.

3 En bra ansats, men helhetsgreppet saknas

Regeringens ansats är bra, men brister i fråga om helhetsgrepp. Kommunernas frihet att utifrån Agenda 21-perspektiv välja de mest angelägna projekten måste, enligt Miljöpartiet, kombineras med möjlighet till bästa miljökompetens. Det gäller forskning och inventerings­arbete, hur och vilka åtgärder som borde prioriteras i förhållande till begränsningarna av de olika projekten. Naturvårdsverket, som är det centrala kompetenscentret för miljöfrågorna, har under lång tid ”avlövats”, dvs drabbats av kraftiga anslagsneddragningar och därmed förlorat möjligheterna att upprätthålla viktig nationell miljökompetens. Naturvårdsverket utgör också den naturliga hemvisten för det som i propositionen kallas för ”kompetenscentrum”. Det är med hjälp av Naturvårds­verket och länsstyrelsernas miljöenheter, som de enskilda kommunerna skall kunna få rätt hjälp med bakgrundsinformation, inventeringar, råd och stöd för det praktiska genomförandet. Kommunerna har ingen möjlighet att själva uppbringa samma information. Agenda 21-samordnarna, där de fortfarande finns kvar, har ofta inte den särskilda kompetens som kommer att behövas, inte heller är det lätt att skapa den i ett fristående kompetenscentrum. Miljöpartiet anser att resurserna till Naturvårdsverket kraftigt skall ökas. Om vi skall lyckas med att genomföra omställningen till ett lång­siktigt hållbart samhälle, måste vi satsa på att utveckla de institutioner, som redan har förutsättningarna att bidra med avgörande forskning och information. Miljöpartiet har av den anledningen valt att från anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet lyfta över 150 Mkr år 1998, 300 Mkr år 1999 och 600 Mkr år 2000 till utökat stöd för Naturvårdsverkets verksamhet.

4 Kommunerna och lokala Agenda 21

Att kommunerna ges stor frihet och också får huvudansvaret för vilka insatser som skall göras är viktigt och helt avgörande. Med tanke på att de allra flesta tillsammans med kommuninvånarna, företag och intresseföreningar tagit fram planer för det fortsatta Agenda 21-arbetet, finns redan en del av det nödvändiga underlaget för insatserna.

Enligt Miljöpartiet skall kommunernas frihet inte begränsas till att söka stöd till i första hand projekt som ”aktivt kan bidra till målsättningen att halvera den öppna arbetslösheten fram till år 2000” även om en sådan koppling ofta blir naturlig och effekten av miljösatsningar. Det viktigaste är att ge kommunerna möjligheter att komma igång med genomförandefasen av sina planer i hållbar utveckling enligt antagna Agenda 21-planer. Helhetsperspektivet är viktigt och att kommunerna samverkar med de olika lokala aktörerna, privata som offentliga, och med miljökompetens från län och stat. På en del håll uppfattas att Agenda 21-arbetet är mer eller mindre avslutat i och med att planerna skrivits och kanske Agenda-samordnaren fått sluta. Därför är det fel signal och oacceptabelt att regeringen dragit tillbaka stödet (7 Mkr) för kommunernas och ideella organisationers satsningar på Agenda 21. Miljöpartiet har återfört dessa pengar till Naturvårdsverket, för fortsatt stöd.

Det är utmärkt att anslaget till lokala investeringsprogram också är tänkt att öppnas för sanering av miljöskadade områden, en gigantisk uppgift, som vi inte har rätt att skjuta framför oss in i framtiden. Miljöpartiet har tidigare krävt både handling och resurser för att åtgärda denna vår egen utvecklings bakgård. Med våra satsningar på Naturvårds­verket kan både arbetet med de miljöskadade områdena och kalkningen av våra sjuka och döende sjöar komma igång på allvar. De här åtgärderna kan samhället inte vänta med.

5 Hälsan och miljön före sysselsättningen

Programkraven i anmälan om stöd anger en rad viktiga faktorer att ta hänsyn till, men tycks till sin utformning huvudsakligen vara inriktade på insatser för att skapa arbets­tillfällen. I bostadssammanhang finns en prioritering av de s k miljonprogramsområdena. Självklart anser Miljöpartiet att insatser i eftersatta stora bostadsområden är angelägna av flera skäl (felaktiga, emitterande material, mögel- och fuktskador, läckande PCB i fogmassor m m), men kraven får inte binda upp kommunen och risken är stor, med tanke på den omfattande arbetslösheten, att projekten kommer att styras av hur många som kan sysselsättas – inte hur stor miljövinst som kan åstadkommas.

6 Radonproblemet är allvarligt

Miljöpartiet anser att samhället måste ta itu med radonproblemet – både den gas som sprids från husgrunder och den som kommer med vattnet från djupborrade brunnar. Vi anser att radonproblemet inte bör spaltas upp utan behandlas i ett sammanhang. Därför avsätter vi 10 Mkr/år under de tre närmaste åren för att täcka de olika åtgärdsområdena (5 Mkr för byggnadsåtgärder/
5 Mkr för att åtgärda vattnet).

7 Fortsatt ”allergisanering” är nödvändig

I det här sammanhanget vill vi påminna om de stora behoven av ”allergisanering” i skolor, daghem och bostäder. Den tidigare överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet på 1,8 mdr reducerades och fullföljdes sedan inte av regeringen, trots stora och ökande behov. Det finns nu anledning att påpeka vikten av att kommunernas planer på ”allergisanering” fullföljs. Miljöpartiet har i budgeten valt att istället för att satsa på rena ROT-åtgärder, överföra 300 Mkr/år de tre närmaste åren på fortsatta allergi­sanerings­åtgärder. Dessa innebär givetvis samtidigt olika åtgärder, som också kan rymmas inom ROT, men syftet är att försöka göra de sjuka husen friska och hjälpa den redan nu så hårt ansatta barngruppen vad gäller allergier och överkänslighet. Barnen går före allt annat. Därför sker också satsningen under flera år. I den mån anslaget till lokala investeringsprogram omfattar saneringsåtgärder av ”sjuka” hus kan sådana åtgärder bli ett bra komplement till det fortsatta allergisaneringsarbetet.

8 Kriterier för bedömning vid bidrag

Kriterierna för bedömning av investeringsprogrammens ekologiska hållbarhet är i linje med Miljöpartiets intressen. Men eftersom ”en viktig utgångspunkt är att de [investeringsprojekten] bidrar till att öka sysselsättningen” kommer, vad vi förstår, regeringen inte att sätta dessa kriterier över sysselsättningsfrågan. Därför vore det mer riktigt att de lokala investeringsprogrammen istället presenterades som program för att i första hand öka sysselsättningen (alternativt: att minska arbetslösheten) och i andra hand förbättra miljön. Detta är inte Miljöpartiets priotering. För om det är miljön vi i första hand skall satsa på, som vi anser, då skall också just den satsningen vara prioriterad. Annars kan det bli många ”meningslösa” eller dåliga miljöprojekt som genomförs i kommunerna – ursäktade av att de ger arbetstillfällen.

9 Uppföljningskraven

Eftersom Miljöpartiet i det här sammanhanget vill sätta miljö- och hälsovinsterna över de sysselsättningsmässiga, ser vi regeringens krav på uppföljning av programmen som nödvändiga. Men förslaget om ett fristående kompe­tenscentrum, som kan ge stöd åt kommunerna och sprida idéer och erfarenheter, är mindre bra. Det finns en självklar hemvist för ett sådant centrum hos Naturvårdsverket. Men gärna där, som en speciell enhet, med tillgång till hela miljökompetensen.

10 Sammanfattande synpunkter: Det som är bra för barnen är bra för samhället

Sammanfattningsvis anser Miljöpartiet att det krävs en stor samhällelig insats för att vända den oroväckande ”avvecklingen”, med ökad sårbarhet och minskade livs­förutsättningar, till en verklig utveckling av ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Miljösatsningarna, som nu måste till, innebär mängder av ”gröna” jobb, som i sin tur genererar viktig kunskap och nya arbetstillfällen.

Kommunernas frihet måste vara i det närmaste obegränsad. Deras erfarenheter och behov, med hjälp av det lokala Agenda 21-arbetet – och med den samlade miljö­kompetensen centralt och lokalt – skall avgöra insatserna: vilka åtgärder som bäst ökar den sociala och ekologiska hållbarheten, vilka hälso- och miljösaneringsåtgärder som måste prioriteras. Barnen är något av en gemensam nämnare, när vi talar om hållbarhet och framtid. Det som är bra för barnen är bra för alla i samhället. Med tanke på den snabbt växande folksjukdomen ”allergi/överkänslighet”, som allra värst har drabbat barnen, ser Miljöpartiet det som mycket angeläget att framhålla sanerings­åtgärderna av inomhusmiljöerna i skolor, daghem och bostäder. Men självklart handlar det också om barnens utemiljöer, de miljöskadade områdena, de försurade sjöarna m m. Låt den här satsningen i första hand bli en satsning på barnens hälsa, barnens miljö och barnens framtid.

11 Anslagsfrågor

Under utgiftsområde 18 avviker Miljöpartiets budget vid tre poster:

A 9 – En kraftigare satsning på stödet till radonsanering, 10 Mkr/år, under tre år.

A 12 (nytt anslag) – Här ger vi framför allt kommunerna möjligheter att fullfölja sina allergisaneringsplaner vad gäller skolor, daghem. Vi anslår 300 Mkr/år under tre år och finansierar det från anslaget till ROT-åtgärder, som stryks.

E 1 – Vi anser att Naturvårdsverket och den verksamhet verket stöder är en garant för en miljöriktig omställning till ett hållbart samhälle. Den satsningen finansieras delvis med minskning av det här anslaget med 150 Mkr 1998, 300 Mkr 1999 och 600 Mkr år 2000.

12 Fördelning på anslagsområden

Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde 18.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr

18

Samhällsplanering,

Regeringen

Miljöpartiet

bostadsförsörjning

Förslag

Beräknat

Beräknat

Avvikelse från regeringen

och byggande

1998

1999

2000

1998

1999

2000

Totalt utgiftsområdet

22826

20427

17574

160

10

-290

Anslag

A1

Boverket: Förvaltningskostnader

120,5

123,4

126,4

A2

Räntebidrag m.m.

12100

9000

5500

A3

Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m.

8

8

8

A4

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader

12,5

12,8

13,2

A5

Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet

1500

1200

1000

A6

Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader

22,8

23,5

24,2

A7

Byggforskning

164,4

167,8

171,2

A8

Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador

60

60

60

A9

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

12

12

12

10

10

10

A10

Bostadsbidrag

5919,6

5864,6

5657,7

A11

Bonusränta för ungdomsbosparande

3

3

3

A12

Nytt anslag: Bidrag till åtgärder för allergisanering

300

300

300

B1

Geoteknik

22,6

23,2

23,8

C1

Länsstyrelserna m.m.

1646

1682,5

1718

C2

Regionala självstyrelseorgan

12,7

12,7

12,7

D1

Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket

416,2

427,8

438,2

D2

Statens va-nämnd

5,3

5,5

5,7

E1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

800

1800

2800

-150

-300

-600

13 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt Miljöpartiets förslag i tabell,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för åren 1999 och 2000 enligt tabell.

Stockholm den 5 oktober 1997

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Per Lager (mp)