Att till husbehov odla sin trädgård på ett ekologiskt medvetet sätt är att närma sig en livshållning där kretsloppstänkandet inte bara är ytlig kunskap utan också sitter i ryggraden och därför direkt påverkar vardagsbeteendet. Gynnsamt från ekologisk synpunkt är också att husbehovsodling av köksväxter, frukt och bär utgör en icke föraktlig andel av livsmedelsförsörjningen, en andel som kan öka och få helt avgörande betydelse; det finns det mycket tydliga exempel på i Europas moderna historia. I vår tid och i vårt land har hemträdgårdarna och koloniträdgårdarna därtill stor betydelse för mångfalden av växter och smådjur samtidigt som de uppskattas för sina trivselvärden. I ett långsiktigt hållbart samhälle bör således den fritidsmässiga trädgårdsodlingen vara ett självklart inslag.
Trädgårdsodling är en fritidssysselsättning hos en stor andel av hushållen i hela landet. Det kommer därför att inverka påtagligt positivt på miljöförhållandena om det ekologiska synsättet får ett ökat genomslag i trädgårdsodlingen. Det är således naturligt att tänka sig att statsmakterna i sin strävan att göra samhällsutvecklingen ekologiskt hållbar tacksamt tar vara på allmänhetens stora intresse för trädgårdsodling och på olika sätt främjar att den utvecklas vidare. Så tycks emellertid inte vara fallet i någon större utsträckning. I regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet, vari regeringen presenterar en lägesbeskrivning av arbetet för att föra Sverige mot ekologisk hållbarhet, omnämns trädgårdsodlingen över huvud taget inte som ett instrument i detta arbete utan endast som ett inslag i Kulturhuvudstadsåret 1998!
Det finns kommuner som i det lokala Agenda 21-arbetet har uppmärksammat trädgårdsodlingens miljöfördelar och bl a börjat planera för nya koloniträdgårdsområden. I tätorter med stor andel bostäder i flerbostadshus är sådana odlingsområden ett mycket gott komplement till en boendeform som i övrigt har stora fördelar i ekologiskt hänseende. Ändå är det inte särskilt vanligt för närvarande att nya koloniträdgårdsområden anläggs.
Regeringen har tidigare i olika sammanhang givit uttryck för en positiv inställning till koloniträdgårdsverksamhet. Bl a angavs i budgetproposition 1994/95:100 bilaga 10 att det bör göras en analys över frågan hur alla som så önskar genom kommunernas försorg skall tillförsäkras odlingslotter. Någon sådan analys har av allt att döma inte gjorts, men det kan ändå anses sannolikt att bristande resurser i kommunerna är ett hinder för koloniträdgårdsodlingens vidare utveckling.
Med hänsyn till vad jag har anfört här om trädgårdsodlingens betydelse för miljön torde emellertid tveklöst såväl anläggning av nya koloniträdgårdsområden som miljöinvesteringar i befintliga sådana områden uppfylla kriterierna för det stöd till ekologisk omställning och utveckling som anvisas i årets budgetproposition (utgiftsområde 18.8.1). I den dialog som i vinter kommer att föras mellan Regeringskansliet och kommunerna med utgångspunkt i kommunernas intresseanmälningar bör således koloniträdgårdsverksamhetens betydelse beaktas så att den får berättigat utrymme i de lokala investeringsprogrammen. För att investeringar i nya och befintliga koloniträdgårdsområden skall kunna göras så effektivt som möjligt bör den organiserade koloniträdgårdsrörelsen tillförsäkras resurser för att kunna bidra till utvecklingsarbetet med sin sakkunskap och sina samlade erfarenheter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koloniträdgårdsverksamhetens utveckling som ett led i omställningen till det ekologiskt hållbara samhället.
|
Björn Ericson (s) |
|
|
Anita Johansson (s) |
Dag Ericson (s) |
|
Eva Johansson (s) |