Riksdagen beslutade i början av 1980-talet att inrätta kartvårdscentralen i Ånge. Beslutet togs efter ett omfattande utvecklingsarbete – Lantmäteriverket, Ånge kommun och Länsstyrelsen i Västernorrland i samverkan. Lantmäteriverket tilldelades särskilda medel som i stort sett täckte kostnaderna för verksamheten.
Nu planeras en besparing på centralen från 5,3 miljoner till 3 miljoner,
d v s 2,3 miljoner. Detta medför en personalreducering med cirka 10 personer, vilket utgör närmare hälften av personalstyrkan. Minskningen skulle drabba verksamhetens kärna, d v s själva kartlagningen, vars resurser blir ytterst begränsade.
Om den aviserade förändringen genomförs kommer ett sedan början av 1980-talet mödosamt uppbyggnadsarbete att gå till spillo. En hitintills såväl verksamhetsmässig som regionalpolitisk framgångsrik långsiktig satsning slutar i ett misslyckande.
Kartvårdscentralens uppbyggnad och utveckling har kunnat genomföras tack vare ett särskilt riksdagsbeslut som anvisade särskilda medel till verksamheten. Det finns därför synnerliga skäl att kartvårdscentralen inte skall beröras av Lantmäteriverkets nedskärningar.
Kartvårdscentralens verksamhet är en viktig regionalpolitisk satsning trots sin begränsade storlek. I Ånge kommun, en glesbygdskommun, som drabbats mycket hårt av såväl SJ/Banverkets som Postens personalnedskärningar är även denna aviserade nedskärning kännbar. Kartvårdscentralen utför ett såväl kulturellt som historiskt restaureringsarbete av stor betydelse. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen tillkänna vikten av att kartvårdscentralen kan hållas intakt och inte bli föremål för dessa drastiska nedskärningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om Kartvårdscentralen i Ånge.
|
Sigge Godin (fp) |