Regeringen återkommer i denna proposition med förslag till förlängning av tillfälliga bestämmelser avseende breddat ägande i allmännyttiga bostadsföretag. Förlängningen avser ytterligare två år, fram till utgången av år 1999. Propositionen anger också att regeringen i annat sammanhang avser att återkomma till riksdagen med förslag om permanenta bestämmelser i frågor som gäller de s.k. allmännyttiga bostadsföretagen.
Kortfattat innebär regeringens förslag att en kommun, även fortsättningsvis, inte får avhända sig mer än 49 procent av inflytandet över bolaget eller stiftelsen. Inte heller får man sälja ut mer än 25 procent av sitt bostadsbestånd. Bryter kommunen/det kommunala bostadsföretaget mot dessa regler, förlorar man de räntebidrag som man tidigare innehaft.
Kristdemokraterna vidhåller de ställningstaganden som gjordes vid tidigare behandling av dessa frågor under hösten 1996. Kristdemokraterna avvisar alltså regeringens förslag. Regeringen har gång efter annan lagt fram förslag som på olika sätt inskränker kommunernas rätt att besluta i sina egna angelägenheter. Regeringens förslag denna gång visar tydligt att man inte betror kommunerna att handskas med sina egna bostadsföretag eller den egna ekonomin. Nya frågetecken kring regeringens bostadspolitik uppstår. Det hade varit naturligt att regeringen återkommit med permanenta bestämmelser i berörda frågor i samband med den bostadspolitiska proposition som aviserats utifrån den bostadspolitiska utredningens förslag.
Kristdemokraterna står således fast vid sitt tidigare ställningstagande och avvisar regeringens förslag. Det främsta skälet är att förslaget strider mot den kommunala självstyrelsen. Syftet är helt klart att försvåra möjligheterna för kommunala bostads-företag att sälja ut hela eller delar av sitt bostadsinnehav. Enligt vår mening är kommunerna själva de som bäst avgör huruvida en spridning av ägandet respektive en utförsäljning av det kommunala bostadsföretaget är den bästa lösningen, för bostads-företaget och för kommunen som helhet. I praktiken innebär regeringens förslag att rätten och möjligheten till beslut i en central kommunal fråga flyttas från den kommunala nivån till den statliga nivån, vilket är en direkt inskränkning av det kommunala självstyret. Det är orimligt att en kommun som t.ex. vill avhända sig en del av sitt bostadsinnehav för att klara av en nödvändig upprustning av återstående bestånd, inte med bibehållet räntebidrag kan göra det. Kommunala bostadsföretag tillåts därmed inte att verka på samma villkor som de privata bostadsföretagen. Detta är naturligtvis en orimlig diskriminering.
Dessa regler inskränker även valfriheten för de boende. De hushåll som önskar att själva äga sin bostad genom att ett kommunalt bostadsbolag omvandlas till bostadsrätts-föreningar hindras i sina strävanden.
Även om många kommunala bostadsföretag drivs rationellt och är välskötta, finns det anledning att ifrågasätta om kommunerna verkligen skall driva affärsverksamhet. Senare års ekonomiska problem med drastiska nedskärningar inom den kommunala sektorn har tydliggjort behovet av satsning på kommunens primära uppgifter, dvs. skola, vård och omsorg. Vi tror på ett större inslag av privat ägande på bostadsmarknaden.
Med den föreslagna förlängningen av de tillfälliga reglerna för de allmännyttiga bostadsföretagen cementerar regeringen de nuvarande ägarförhållandena och omöjliggör i verkligheten en utförsäljning av kommunala bostadsföretag. Ett sådant förslag måste naturligtvis avvisas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag.
|
Ulf Björklund (kd) |
|
|
Mats Odell (kd) |
Dan Ericsson (kd) |
|
Rose-Marie Frebran (kd) |
Holger Gustafsson (kd) |
|
Göran Hägglund (kd) |
Michael Stjernström (kd) |