Möjligheterna till kompetensutveckling, en god arbetsmiljö, inflytande och flexibilitet är rättigheter som inte får vara en fråga om klass, ursprung eller kön. Arbetsrättens syfte är att skapa ett klimat på arbetsplatserna av ömsesidig respekt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsrätten skall ange normerna för goda anställningsvillkor och samtidigt ligga till grund för överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och därmed också för ett gott samarbetsklimat ute på arbetsplatserna.
Dagens hårda internationella konkurrens kräver bättre anställningsvillkor, i meningen större möjligheter till kompetensutveckling, förmåga att ta eget ansvar och trygghet i anställningen som gör att den anställde vågar ifrågasätta invanda arbetsrutiner och föreslå förändringar.
Informationsteknologin, den höga utbildningsnivån och dagens insikter om nätverkets och den platta arbetsorganisationens betydelse gör det möjligt att ställa höga krav på arbetsvillkor.
Svenskt näringsliv kan inte konkurrera med låga löner och otrygghet.
Det skall ske en utvärdering av de förändringar av arbetsrätten som genomfördes 1 januari 1997. Syftet med dessa förändringar var att göra det ”enklare att anställa” i synnerhet för mindre företag. Förändringarna genomfördes efter starka protester från de fackliga organisationerna som menade att maktförhållandena på arbetsplatserna skulle förändras till följd av lagändringarna och att tidsbegränsade anställningar skulle bli allt vanligare på mindre arbetsplatser.
Vid en utvärdering av de senaste förändringarna finns det anledning att se över just dessa aspekter: effekterna på maktförhållanden ute på arbetsplatserna och konsekvenserna för mindre arbetsplatser. Rätten till goda anställningsvillkor måste gälla lika oberoende av arbetsplatsens storlek.
Kompetensutvecklingen är eftersatt i dagens arbetsliv. När det råder högkonjunktur finns inte tidsutrymme, när det är lågkonjunktur saknas kostnadsutrymme. Rätten till förebyggande hälsovård, liksom inflytande och möjligheterna att förena arbete med familjeliv varierar starkt mellan arbetsplatserna.
Det är därför viktigt att det sker en samlad översyn av hur rätten till kompetensutveckling, en god arbetsmiljö, inflytande och flexibilitet kan utvecklas i den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts med avseende på utvärdering av arbetsrätten m.m.
|
Ingemar Josefsson (s) |