Sjöfartsnäringen skiljer sig i många avseenden från andra näringar. De som arbetar i denna för Sverige så viktiga näring tillbringar lång tid till sjöss och får därmed färre tillfällen att träffa vänner, släkt, att delta i samhällslivet m.m.
De speciella förhållanden ombordanställda har ger naturligtvis upphov till annorlunda avtal och lagar än för dem som arbetar i land. Sjömansskatten, arbetstidsregler är några exempel där skillnader finns. Det finns dock undantag som knappast i dag kan motiveras, då sjöfartsnäringen de senaste åren genomgått stora förändringar.
Den tid som tidigare tillbringades ombord på fartyg var betydligt längre. Nu är det allt vanligare att den sammanhängande tiden ombord är fyra till sex veckor, varefter motsvarande tid kan tillbringas hemma i Sverige.
Medbestämmandelagen 45 § innehåller regler om varsel om förestående stridsåtgärder. Reglerna är tvingande på det sättet att avtal inte kan träffas om begränsning av varselplikten eller om kortare varseltider. Däremot är det möjligt att avtala om längre varselplikt.
Undantag från denna regel medges om det finns ”giltigt hinder”. Motivet för detta undantag är främst att göra stridsåtgärder möjliga i de fall där ett upprätthållande av varselskyldigheten skulle medföra att stridsåtgärden blev verkningslös. Exempel som nämns i förarbetena till lagen är blockad mot lossning av fartyg med kort liggetid eller när arbetet är av så kort varaktighet att tid inte finns för en veckas varsel.
I praktiken har undantagsregeln kommit att tillämpas även när det gäller fartyg som går i regelbunden trafik på Sverige, såsom då fartyget angör svensk hamn mer än en gång under en sjudagarsperiod. Det kan också gälla färjor. Stridsågärden sätts igång så snart fartyget anlöpt svensk hamn även i sådana fall då sju dagars varseltid skulle kunna iakttas.
Varselreglerna syftar till att ge parterna ett visst rådrum för att överväga läget, faktiskt och rättsligt, och försöka få till stånd en uppgörelse utan konflikt. Den part som tar emot varslet får också en viss tid att förberda sig och överväga motåtgärder. Varselreglerna är alltså av stor vikt.
Med nuvarande tillämpning drabbas rederinäringen hårdare än andra företag. Detta är inte godtagbart. Vi anser att det i lagen måste klargöras att varselskyldigheten i princip skall gälla även när stridsåtgärden riktas mot ett fartyg. Undantagsregeln skall således vara tillämplig endast när det verkligen är fråga om ett giltigt hinder. Så är inte fallet i de situationer som angetts ovan.
Regeringen bör utan dröjsmål återkomma till riksdagen med förslag i syfte att klargöra varselreglernas undantagsregel i enlighet med vad som anförts i motionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande reglerna för konfliktvarsel inom sjöfarten i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Kent Olsson (m) |
Tom Heyman (m) |
Gotab, Stockholm 1997