Inom den offentliga verksamheten finns regleringar som specifikt tar sikte på anställningsförhållandena för statligt anställda. I Författningsboken -97, Arbetsgivarverket, Lag om offentlig anställning (LOA), 1994:260 kan man läsa i 14 § om hur tjänsteförseelser regleras i de fall där en tjänsteförseelse som kräver disciplinansvar föreligger. Paragrafen har följande lydelse: ”En arbetstagare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen, får meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. Är felet med hänsyn till samtliga omständigheter ringa, får någon påföljd inte meddelas. Disciplinpåföljd får inte meddelas en arbetstagare för att han deltagit i en strejk eller i en därmed jämförlig stridsåtgärd.” Men man kan konstatera att 14 § i sin första del varken tillämpas på likartat sätt eller lika frekvent inom alla myndigheter.
Disciplinpåföljd definieras som varning eller löneavdrag. Löneavdrag får göras för högst trettio dagar. Enligt de föreskrifter som närmare preciserar innebörden av disciplinpåföljden löneavdrag har det i anställningsförordning 1994:373 meddelats att löneavdrag skall här bestämmas till 25 procent av daglönen. Och en daglön skall i detta hänseende anses utgöra en trettiondel av månadslönen.
Enligt LOA kan man vidare läsa i 16 § att avvikelser beträffande disciplinpåföljder görs genom kollektivavtal. Sådana avvikelser får även tillämpas på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetsgivarorganisationen, om de sysselsätts i ett arbete som regleras i avtalet. Något kollektivavtal som avhandlar frågan om disciplinpåföljd synes dock inte föreligga i dag.
Frågan om disciplinansvar prövas av den myndighet hos vilken arbetstagaren är anställd. Om Statens ansvarsnämnd också skall besluta i denna fråga när det gäller arbetstagare som anställts av regeringen är i skrivande stund osäkert. Regeringen har dock alltid möjlighet att föreskriva att ansvarsnämnden skall ha beslutanderätt beträffande andra arbetstagare.
Tanken bakom den i dag gällande lagstiftningen synes vara att de som har de lägst betalda tjänsterna inom den offentliga verksamheten och är mest utsatta samt har minst inflytande över sin arbetssituation skall ha en hårdare bedömning vid tjänsteförseelser. Med löneavdrag skall arbetsgivaren förhindra att arbetstagaren upprepar sitt beteende. Tjänstemän i högre befattning kommer dock inte enligt tillgängliga uppgifter i fråga för denna bestraffning.
Det ovan påtalade i Lag om offentlig anställning, 1994:260, är enligt mitt förmenande en oacceptabel kvardröjande klasslagstiftning. Löneavdrag som bestraffning för offentligt anställda inom det statliga området bör enligt min mening avskaffas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löneavdrag som disciplinpåföljd.
|
Carina Hägg (s) |