Västmanlands näringsliv präglas starkt av tillverkningsindustri. Det gör arbetsmarknaden sårbar, eftersom fortgående och nödvändiga produktivitetsförbättringar medför att alltmer kan tillverkas med allt färre anställda. Arbetslöshetsbekämpningen blir därmed svårare, eftersom sysselsättningsökningen i dessa företag blir svag även om konjunkturen och konkurrenskraften är god. Särskilda insatser för att öka sysselsättningen blir än angelägnare. Effekterna av denna fortgående omställning ställer krav på ekonomiska resurser hos länsstyrelsen.
Numera kan allting produceras var som helst. Många av de nuvarande Västmanlands-företagens lokalisering bestämdes av närheten till råvaror, energi och transportmöjligheter. Detta är också grunden för många orters expansion.
Stabila basindustrier och tillverkningsföretag med världsspets gjorde att länet länge ansågs vara utan påtagliga problem. Det är numera lätt att med statistik visa att länets utveckling varit ogynnsam; befolkningen har minskat liksom sysselsättningen, ungdomar flyttar och åldersstrukturen i länet försämras. Utbildningsnivån i länet är jämförelsevis låg.
I positiv riktning pekar senare års satsningar på Mälardalens högskola och på Mälarbanan. En satsning på en snabbjärnväg mellan Västerås och Eskilstuna skulle skapa goda förutsättningar för pendlingstriangeln Örebro–Västerås–Eskilstuna för arbete och utbildning.
Länets tre bergslagskommuner är sedan flera år placerade i stödområde, Hallstahammar är i tillfälligt stödområde. I början av detta år placerades Arboga kommun i stödområde sedan Volvo Aero beslutat att flytta sin verksamhet till Trollhättan. Därmed förloras cirka 650 arbetstillfällen.
Från länet är önskemålet att även kommunerna Köping och Kungsör, som ingår i en med Arboga kommun sammanhängande arbetsmarknad, skulle ha kommit i samma stödsituation som Arboga. Skälen till det är att den kraftiga sysselsättningsminskningen som Volvo Aeros flytt orsakar, även drabbar dessa två kommuner. Vidare är arbetslösheten redan tidigare hög; Köping toppar arbetslöshetsligan i länet.
Tyvärr har det inte varit möjligt att tillgodose dessa önskemål. Så länge detta inte är genomförbart bör länsstyrelsens utvecklingsmedel förstärkas så att särskilda utvecklingsprogram kan genomföras i samarbete med kommunerna. De strukturella problemen i Kungsör och Köping är väl så stora som i Arboga. För Utvecklingscentrum i Arboga, vars verksamhet omfattar hela regionen, bör länsstyrelsen tillföras medel så att verksamheten kan garanteras även för 1999 till 2001.
De i propositionen föreslagna satsningarna på distansutbildning är mycket bra och har väckt intresse även i Västmanland. Arbetsförmedlingsnämnden i Norberg har redan beslutat att arbeta för ett fast distansutbildningscentrum för akademiska studier i Norberg. Behovet av ett sådant centrum motiveras främst av två viktiga omständigheter. I kommunen finns ett antal växande privata tjänsteföretag med vissa svårigheter att rekrytera akademiskt utbildad personal. Ett distansutbildningscentrum skulle vara en mycket bra lösning. Det andra viktiga motivet är att utbildningsnivån i hela regionen är låg – endast 4–5 procent av arbetskraften har någon form av akademisk grundutbildning. Det finns ett antal vuxna som genom det pågående kunskapslyftet och via tidigare utbildning har de grundkunskaper som erfordras för att tillgodogöra sig akademisk utbildning. Att kunna fortsätta studera på hemmaplan vore en given fördel, avståndet till aktuella högskolor kan bli alltför långt.
Mälardalens högskola är självfallet viktig för utvecklingen i Västmanland, kanske helt avgörande på flera punkter. Skolan är inne i en stark expansionsfas både i Västerås och i Eskilstuna. Inom en femårsperiod bör forskning och utveckling öka från dagens nivå på 25 miljoner, till 100 miljoner. För att uppnå den utbildningsnivå som länen behöver måste Mälardalens Högskola därutöver tilldelas 1.000 nya utbildningsplatser per år under de närmaste fem åren. Från flera kommuner finns önskemål om decentraliserad utbildning till sina lärcentra.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ökade ekonomiska resurser till länsstyrelsen för utvecklingsinsatser i Köping och Kungsör och till fortsättning av Utvecklingscentrum i Arboga samt resurser för distansutbildningscentrum i Norberg.
|
Göran Magnusson (s) |
|
|
Sven-Erik Österberg (s) |
Berit Oscarsson (s) |
|
Margareta Israelsson (s) |
Mariann Ytterberg (s) |