Under våren har postnedläggningarna i Stockholms förorter fått stor uppmärksamhet. Men posten är inte den enda verksamhet där de lokala kontoren läggs ner. I Vantör, en stadsdel i Stockholm med ca 40 000 innevånare, läggs under det närmaste året postkontor, apotek och försäkringskassa ner. Något som givetvis innebär att medborgarservicen i princip utplånas för tusentals människor.
Istället centraliseras verksamheten och stadskärnan prioriteras. Där finns pengarna men inte nödvändigtvis behovet av service. I Rågsved som är en del av Vantör innebär post- och apoteksnedläggningen att det lokala näringslivet med butiker av olika slag har svårt att överleva. Kan man inte ta ut pengar, kan man heller inte handla. Små förortscentrum hotas av sotdöden och istället centraliseras även den privata tjänstesektorn.
Omöjligheten att leva ett fullt och rikt liv i ett bostadsområde där till och med dagligvaruhandeln har svårt att överleva måste te sig mycket tydlig för vem som än betraktar situationen. Detta leder i sin tur till att allt fler etablerade familjer, med jobb och hygglig ekonomi söker sig från stadsdelar som Rågsved. Bostadssegregationen späs på och större sociala klyftor uppstår. Rågsved och flera andra stadsdelar i storstadsregionerna är fångade i en nedåtgående spiral.
Trots en uttalad samhällelig ambition att bryta denna trend agerar de olika servicemyndigheterna tvärt emot dessa intentioner. Den statliga förvaltningspolitiken lämnar på detta område mycket övrigt att önska ifråga om samordning och helhetsansvar. Den statliga sektorn har ett betydande ansvar att bryta utvecklingen av 2/3-delssamhället. Denna utveckling sker ju egentligen utan anledning. Det finns stora möjligheter att klara av en närliggande lokal service i såväl storstadsområden som landsort med hjälp av ny teknik och ett större mått av samordning och flexibilitet. I detta kan informationsteknik och sektorsöverskridande samordning spela en mycket stor roll.
Kraven på förbättrad och fördjupad medborgarservice diskuteras främst i landets kommuner, där också ett flertal försök pågår med så kallade medborgarkontor. Medborgarkontoren är tänkta att erbjuda en i geografin närliggande ”servicecentral” där medborgaren kan få hjälp med allehanda ärenden som hanteras av det offentliga. Genomförandet av medborgarkontor är en följd av att allt fler medborgare riktar krav på kommunerna att servicen skall befinna sig i närheten av brukarna och inte producenterna, förvaltningarna.
Kontakter med offentliga instanser under det senaste året:
|
Offentlig instans |
Fördelning % |
|
Post |
35,3 |
|
Vissa statliga myndigheter varav försäkringskassa arbetsförmedling skattemyndighet polismyndighet länsstyrelse |
41,8 14,7 9,8 7,0 5,8 4,5 |
|
Kommun varav konsumentupplysning |
16,1 1,9 |
|
Övriga |
6,8 |
|
Totalt |
100,0 |
Som syns av ovanstående diagram svarar staten som huvudman för drygt tre fjärdedelar av medborgarnas kontakter med offentlig verksamhet. Det betyder givetvis att när statlig verksamhet centraliseras minskar betydande delar av servicen till medborgarna. På många håll i landet har därför protesterna varit kraftiga när postkontor, försäkringskassor, med mera dragits in.
Genom en mer aktiv statlig förvaltningspolitik, där medborgarnas behov sätts i centrum, skulle det, bland annat med hjälp av IT, vara möjligt att tillsammans med kommunernas strävanden att decentralisera medborgarservicen att åstadkomma fullgod verksamhet trots stora krav på rationalisering inom myndigheter och bolag. Detta kräver dock att staten uttalar tydliga mål för vilken miniminivån är för den offentliga statliga servicen. Målen bör ta sin utgångspunkt i befolkningsstorlek, geografisk närhet och servicebehov. Härigenom följer också ett kostnadsansvar.
God bibehållen lokal service baserad på integrering av offentlig service och IT genererar ju också, förutom förbättring av medborgarservicen, ett otal andra fördelar. Bland dessa bör nämnas:
Privata servicetjänster (bank, affärer, etc) ges incitament till lokalisering i närheten samtidigt som högkvalitativ telekommunikativ infrastruktur blir tillgänglig för större delar av landet.
Samlokalisering med posten kan bevara postservice på annars nedläggningshotade orter.
Där rationaliseringar och centraliseringar på grund av tuffa krav på en effektivare organisation skördar offer i form av minskad service, kan den alltså med relativt enkla grepp resa sig som fågel Fenix ur askan igen. Samordning mellan kommunal och statlig service är ett stort steg på vägen.
Lagstiftningen har på området redan blivit ändrad så att det finns möjlighet för integrerad verksamhet av den typ som skisserats i motionen. Staten måste nu deklarera sin intention att genomföra denna verksamhetsintegration innan, inte efter, att ytterligare service försvinner runt om i landet.
Genom ett preciserat statligt ansvarstagande kan staten bidra till att bryta segregationen i storstädernas förorter. Genom att erbjuda en rimlig offentlig service kan staten ge draghjälp för civila insatser och ett utvecklat privat näringsliv.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av offentlig service i storstädernas förorter.
|
Anders Ygeman (s) |