Regionerna spelar en allt större roll i Sveriges utveckling. Ansvaret för regional planering och utveckling flyttas från den nationella nivån till regionala och lokala beslut. Regionernas egna insatser får större betydelse. Utvecklingen är i stort bra. Men om förutsättningarna för att utveckla företagsamhet och att bo i hela landet skall ges goda förutsättningar krävs en medveten nationell regionalpolitisk styrning.
I regionalpolitiska sammanhang används begrepp som den ”lilla” och den ”stora” regionalpolitiken. Betydelsen skiljer så tillvida att det som i budgetsammanhang benämns regionalpolitik återfinns under utgiftsområde 19. I budgeten finns dock andra poster som den traditionella infrastrukturen, utbildning, arbetsmarknadsåtgärder, informationsteknik m.m. vilka beloppsmässigt är vida större och har mer vittomfattande effekter på Sveriges regionala utveckling än den direkta regionalpolitiken. Till detta kan också läggas de regionala förändringarna i den statliga förvaltningen som skett de senaste åren.
Nu kommer regeringen att lämna en regionalpolitisk proposition till riksdagen under våren 1998, troligtvis i februari nästa år. Den kommer att vara mycket betydelse full vad avser genomlysningen av den regionala obalans som blivit följden av de många minskade arbetstillfällen som försvunnit under den långvariga konjunktursvackan. Nu syns en konjunkturuppgång vara i stark frammarsch, men det finns risker för att inte landsbygden orkar haka på, kanske på grund av effekterna från de många avregleringsfenomenen och regional centralisering som pågått under den lågkonjunkturcykel som vi nu nyss lämnat.
Ett av de verktyg som staten har är Glesbygdsverket, och vi motionärer har erfarit att Glesbygdsverket har viljan och understryker vikten av att angelägna insatser som bl.a. föreslås i Glesbygdsverkets modell till ny bygdepolitik (överlämnad till regeringen) inte ska bli försenade i väntan på den regionalpolitiska propositionen. Vi motionärer har tagit del av Glesbygdsverkets modell och har funnit att deras angelägna åtgärdsprogram berör t.ex. speciella gles- och landsbygssatsningar inom ramen för Kunskapslyftet, resurser för att utveckla byskolor, arbetet med att organisera en databas över samhällets service, nationella handlingsprogram för landsbygdsturism resp. skärgård, samt information och rådgivning om hur kommunerna kan utnyttja medel från de s.k. miljömiljarderna.
Vi motionärer oroas starkt över om dessa åtgärder försenas då de utgör komponenter i arbetet med att få tillväxten i den annalkande högkonjunkturen att snabbt nå ut till glesbygd. I avvaktan på den regionalpolitiska propositionen så föreslår vi motionärer att regeringen ger direktiv till bl.a. Glesbygdsverket att sätta i gång.
En annan synpunkt från oss motionärer är att den regionalpolitiska propositionen bör bli ett viktigt verktyg i att göra en tydlig bearbetning vad avser både den stora och lilla regionalpolitiken på ett sådant sätt att alla inser sitt regionala ansvar tydligt. Det är därför viktigt att det vid prioritering av alla sektorsområden vägs in regional och sociala skäl i syfte att bidra till en positiv utveckling i hela landet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den stora och lilla regionalpolitiken,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Glesbygdsverket.
|
Leo Persson (s) |
|
|
Per Erik Granström (s) |
Iréne Vestlund (s) |
|
Bengt-Ola Ryttar (s) |
Barbro Hietala Nordlund (s) |
|
Laila Bäck (s) |
Rune Berglund (s) |