Genom medlemskapet i Europeiska unionen har Sverige fått tillgång till strukturfonderna, som utgör en tredjedel av EU:s budget. Fram till år 2000 får Sverige ta i anspråk cirka 13 miljarder kronor.
Strukturfonderna finansierar olika så kallade mål. En stor del av anslagen går till regional utveckling. Sverige har i samarbete med kommissionen arbetat fram program för respektive målområde.
Nu har halva tiden gått av den innevarande budgetperioden. Kritiken mot det sätt Sverige har hanterat strukturfonderna är tämligen omfattande från kommuner och landsting till EU-kommissionen. Hela hanteringen har karaktäriserats av ett mycket centralistiskt tillvägagångssätt. Staten har i princip gjort upp programmen utan medverkan av de aktörer som programmen omfattar, dvs kommuner och landsting. Även genomförandet sköts till stor del av statliga företrädare.
Därtill kommer att programmen präglas av tung administration. Enorma krav på uppgifter ställs i samband med ansökan samt i uppföljningen av projekten. Det gör att många anser att det inte lönar sig att få del av strukturfonderna. Det visar sig nu också att en ringa del av pengarna har betalats ut med tanke på att halva budgetperioden är till ända.
Regeringen klagar på att Sverige inte får tillräckligt mycket tillbaka av den medlemsavgift vi erlagt. Risken är att vi får ännu mindre i nästa budgetomgång, eftersom vi med all sannolikhet inte kommer att kunna utnyttja de pengar som vi förhandlat oss till.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snara åtgärder för att kommuner och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av EU:s strukturfonder.
|
Erling Bager (fp) |