Västra Götaland blir vid sitt bildande formellt sett en helt ny region i Sverige och världen. Det är ett rimligt steg i en utveckling som pågått under lång tid. Förändringen och utvecklingen går allt snabbare i det mer och mer regionaliserade Europa, ett händelseförlopp som ger Västra Götaland helt nya möjligheter att verka.
Den näringspolitik som bedrivs i Västsverige måste inriktas både på att utveckla de företag som redan finns och förutsättningarna för dessa, men också nya företag som kan bli morgondagens arbetsgivare. Tillgången till personal med rätt utbildning är viktig för de företag som verkar eller kommer att verka i Västsverige. De högskolor och universitet som finns måste samarbeta både inbördes och med näringslivet i regionen. De idéer och tankar som föds på universitet och högskolor måste tas till vara och omsättas så att fler kan komma i arbete i nystartade och befintliga företag. För att utveckla det näringsliv som finns i regionen behövs nya kompetenser. En utbyggnad av IT-nätverk i regionen är nödvändig för att underlätta samarbete mellan företag och för en ökad export.
Den näring som mest sammankopplas med Västra Götalands-regionen är naturligtvis bilindustrin med dess underleverantörer. Europas största motorfabrik finns i Skövde och bygger motorer både till Volvo och Renault. Volvo och SAAB har sina fabriker i Göteborg respektive Trollhättan och mycket av delarna till bilarna tillverkas av underleverantörer runt om i regionen.
För att trygga och utveckla den bilindustri som finns i regionen vill vi att fler komponenttillverkare utvecklas i regionen. Den internationella bilindustrin kännetecknas idag av en betydande överkapacitet och intensiv konkurrens. Följden har blivit att biltillverkarna överför allt mer avancerade uppgifter till sina underleverantörer. Utvecklingen går mot att en allt större andel av bilen utvecklas och tillverkas av underleverantörer.
Samtidigt har leverantörsindustrin omstrukturerats. Bilföretagen håller på att dela upp bilen i olika modulsystem. Dessa modulsystem köper bilföretagen sedan av sina underleverantörer, som förväntas ansvara för såväl utveckling som tillverkning av denna modul. Detta gör att antalet leverantörer som har direktkontakt med biltillverkaren minskar drastiskt samtidigt som modultillverkaren i sin tur har ett stort antal underleverantörer.
Den internationella trenden är att modulleverantörererna utvecklas till stora internationella koncerner som tillverkar och utvecklar system för flera biltillverkare. I Sverige har vi sett hur Lear Corporation etablerat sig och förvärvat stols- och instrumentbrädestillverkare. Det svenska företaget Autoliv har utvecklats till en internationell storkoncern.
Det traditionella nätverket runt en bilfabrik håller på att förändras. För att behålla arbetstillfällen i Västsverige blir leverantörernas kompetens och utvecklingsförmåga allt viktigare. Vi i Västsverige har en bra infrastruktur vad gäller logistik, kompetensutveckling, högskoleutbildning, forskning och teknikutveckling. Men insatser behövs för att behålla och utveckla en bra infrastruktur. Möjligheten ökar då för de svenska bilföretagen med en hög konkurrensförmåga att även fortsättningsvis producera i Sverige.
Bildande av s.k. IUC, industriella utvecklingscentrum, har bidragit till att behålla och utveckla kompetenser, att ta fram nya produkter och till att skapa nödvändiga nätverk mellan små och medelstora företag och högskolorna. Vi måste våga gå vidare med denna positiva satsning. De regionala IUC bör få ett utökat ansvar och medel för att kunna vara en spridare av tekniskt kunnande. Med en fungerande teknikspridning och tekniköverföring kan många mindre företag stärka sin konkurrenskraft. Detta arbete är av avgörande betydelse för framtiden. Staten bör därför minska stelbentheten i de regler som styr IUC och stödja arbetet med tekniköverföring
Skall Sverige ha en fortsatt egen teknologi för förbränningsmotorer måste vi bli bättre på bränslesnål teknik. Utvecklingen går mot tekniksamverkan. Volvo–Mitsubishi, SAAB–GM. Här behövs forskning till stöd för en fortsatt svensk tillverkning av motorer baserad på egen teknologi. Miljöanpassning av bilindustrin blir alltmer tvingande. För att långsiktigt klara bilindustrin är livscykelanalyser nödvändiga. Fler faktorer än bränslesnålhet kommer att vara avgörande för framgången.
Den konkurrensutsatt industrin får delvis nya förutsättningar i ett samhälle med ekologisk hållbarhet som mål. Många marknader kommer bara att stå öppna för produkter som uppfyller högt ställda krav på återanvändning av material. Dessutom kan en miljödriven teknikutveckling leda till nya och bättre produkter som är konkurrenskraftiga. Går det därutöver att med ett framsynt program skapa en inhemsk efterfrågan på dessa produkter, anpassade till en ekologiskt hållbar utveckling, kan det ge konkurrensfördelar för svensk industri, när dessa produkter efterfrågas internationellt.
Den kompetens som finns inom teknikforskning exempelvis på Chalmers skulle kunna föras samman med den eventuella produktion/industri som finns i regionen. Tillgången till sol, vind och vatten (både vågor och fall), skog och åkrar gör att det finns stora möjligheter att bedriva ett brett arbete med att utveckla nya energikällor. Alternativa bränslen för kollektivtrafiken skulle kunna vara ett utvecklingsområde. Det skulle engagera dels tillverkare av bussar och liknande, jord/skogsbruksnäringen och forskningen. Ett regionalt näringslivsorgan skulle kunna vara ett forum för denna typ av intressenter.
Livsmedelsproduktion är en annan viktig näring i regionen. En betydande del av landets mejeri- och köttproduktion sker i Västra Götalands-regionen, och fisket är en viktig näring längs västkusten. Stöd till utbyggnad av ekologisk produktion och logistik för hantering av livsmedel kan göra denna mer omfattande. Framför allt handlar det om att i jordbruket ta hand om den näring som nu förs ut från städerna till våra vattendrag. För att på ett uthålligt sätt ta vara på restprodukter från skogsbruket bör stöd också utgå till utbyggnad av anläggningar för att tillvarata skogsråvara för effektiv energianvändning.
Ofta glöms skogs-, trä- och kemiindustrin bort i diskussionen, men de spelar en betydande roll i regionen. När det gäller petrokemiska industrier och raffinaderier finns nästan hela landets verksamhet koncentrerad till Västra Götaland.
Utbudet av kultur i Västra Götaland är både stort, brett och håller hög kvalitet. Planerna på ett nytt museum för Världskultur i Göteborg fortskrider. I samtliga de tidigare länen finns väl utvecklade länsmuseer. Dessutom finns ett stort antal såväl kommunala som privata museer med olika inriktning. Röhska museet i Göteborg har nyligen fått ett nätverksansvar för nutida konsthantverk och formgivning. Förhoppningar finns också om ett nytt akvarellmuseum på Tjörn. Litografiska museet i Tidaholm med sin kollektivverkstad utgör redan idag en internationell resurs.
Musiklivet är aktivt och varierat. De kommunala musikskolorna har spelat en avgörande roll för att både höja kvaliteten och öka bredden. Rockmusikgrupper som ofta tagit sin början inom folkbildningsverksamheten med ungdomar som aktiva utövare har gett upphov till ett kulturellt uppsving. Flera grupper har nått stora internationella framgångar och gett betydande exportintäkter. Likaså har intresset för film och video lett till såväl regionala resurscentrum som till ett nationellt treårigt uppdrag för Film i Väst. Genom samarbete med EU har även långfilmsproduktion kunnat lokaliseras till NOHAB:s gamla industrilokaler i Trollhättan.
En näring som tidigare var dominerande i regionen är textil- och konfektionsindustrin, fortfarande finns ungefär hälften av landets tekonäring i regionen. Idag sysselsätts betydligt färre i produktion, kvar är främst designverksamhet.
Ett ökat intresse för industridesign märks på flera håll i det svenska samhället. Media runt hela landet uppmärksammar industridesignens betydelse mer markant än tidigare. De etablerade utbildningarna av designers och formgivare kompletteras av nya utbildningar vid flera regionala högskolor. Flera branschorganisationer arbetar regionalt med att utveckla designanvändningen inom branscher som träindustri och beklädnad. Intresset för den debatt, som förs av bland andra Svensk form och Svensk Industridesign har ökat markant.
Allt talar för att industridesign kommer att bli en allt viktigare konkurrensfaktor de närmaste åren. Skönhet och god funktion kan därmed komma att spela en viktigare roll på en kommersiell marknad än tidigare. I takt med att kvalitetsmedvetandet ökar kommer också kvaliteter som design hos enskilda varor att spela en ökad roll. Föremål med god form har längre livslängd än de, som saknar en god design. En decentraliserad arbetsorganisation ökar de anställdas inflytande över inköp av arbetsmaskiner och redskap. Då kommer också designen att spela en allt viktigare roll för de val olika företag gör.
Turistnäringen är arbetskraftsintensiv, den spänner över olika näringsgrenar och yrken. Det är därför av arbetsmarknadsskäl mycket viktigt att det skapas goda möjligheter för näringens utveckling i regionen. En växande marknad är den så kallade ekoturismen, där turister efterfrågar att få uppleva naturen utan att göra så stora intrång i naturen. Här har Västsverige unika möjligheter att utveckla denna näring med havet, sjöarna, älvarna och platåbergen med sin unika fauna. Hornborgarsjön och Ätradalen är några exempel på särskilda upplevelser som kan kombineras för turister i Västsverige Även kultur stärker en regions attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter, både för näringslivet i stort och för turistnäringen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en näringspolitik för ett hållbart Västsverige.
|
Sten Östlund (s) |
|
|
Lena Klevenås (s) |
Arne Kjörnsberg (s) |
|
Sverre Palm (s) |
Majléne Westerlund Panke (s) |
|
Urban Ahlin (s) |