Värmland, ”Skogens, malmens och sagornas landskap”, brukar man säga. Små orter, stark identitet, sammanhållning och solidaritet med människorna i bygden, är sådana egenskaper som brukar känneteckna den så kallade bruksandan, en företeelse som vi anser vara både en styrka och något positivt. Värmland består av 16 kommuner, som sinsemellan är olika och har olika förutsättningar, givetvis geografiskt, men också avseende exempelvis befolknings-, utbildnings- och näringslivsstruktur. Regionen kan sägas bestå av fyra delregioner. Den östra delen består av de fem kommuner som tillhör målområde 2. Längst i norr ligger den glest befolkade och av arbetslöshet hårt drabbade Torsby kommun som tillhör målområde 6. Västra och mellersta Värmland omfattar fem kommuner som alla tillhör målområde 5 b. Den del av länet som inte tillhör någon av strukturfonderna domineras av länets största kommun Karlstad, med för hela länet viktiga utvecklingsresurser som bland annat högskola, flygplats och en snabbt växande IT-industri. Runt om Karlstad ligger fyra mindre kommuner som delvis fungerar som självständiga arbetsmarknader och servicecentrum, delvis fungerar som inpendlingsorter till Karlstad.
Vi befinner oss nu i en brytningstid mellan industrialismen och det nya samhället som brukar benämnas informationssamhället eller kunskapssamhället. Vad kommer detta att innebära för Värmland?
Det finns oroande tecken i vårt län som gör att vi ser det som mycket angeläget att få visst stöd för att utforma en politik som ska förstärka utvecklingen i Värmland. Utifrån det föreslår vi att riksdagen ger regeringen till känna att Värmland utses till försökslän för friare användning av olika resurser och pröva nya regler för jobb och utveckling i Värmland.
Befolkningstalen sjunker och under 1996 minskade länets befolkning med 1 864 personer, vilket var den största minskningen som något län uppvisade. Bruttoregionprodukten ligger under riksgenomsnittet och länet har dessutom, sett i ett riksperspektiv, en låg andel nystartade företag. Arbetslösheten är oacceptabelt hög och situationen för kvinnor och ungdomar är särskilt bekymmersam. Med hänsyn tagen till personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har Värmland ett av de högsta arbetslöshetstalen i landet.
Just nu pågår ett intensivt arbete i Värmland för att hitta ”den nya bruksandan” i den nya tiden, i informationssamhället. Värmland har tillsammans med sex andra län fått möjlighet att delta i ”Sjulänsprojektet” och länet har särskilt samarbete med Arbetsmarknadsdepartementet. Vidare pågår uppföljning av Landshövdingeuppdraget, dels förberedelsearbetet med sysselsättningspakten och mycket annat. Allt detta arbete har en bred förankring i länet och ett brett engagemang. Vi ser det goda samarbetsklimatet och det pågående aktiva utvecklingsarbetet som en bra grund som gör Värmland lämpligt som försöksområde för friare arbetsformer och nya projekt.
Med de särskilda uppföljnings- och utvärderingsinsatser som planeras inom ramen för områdespakten för sysselsättning, ser vi ytterligare motiv för att förlägga försöksverksamheter till Värmland. Genom att det inte kan tillskjutas några nya utvecklingsmedel riktas sökarljuset i stället mot hur befintliga medel kan användas effektivare.
Några av de områden som vi ser som aktuella för försöksverksamhet är:
1. Entreprenörskap/starta eget.
Vidareutveckling av länets satsning på ungdomligt entreprenörskap genom läroplansutveckling i grundskola och gymnasium, Ung företagsamhet, Drivhuset, Ung och Egen m.fl. Vi anser att flickors intresseområden ska uppmärksammas särskilt. Utveckling av nya former för att pröva och möta behovet av småskaligt utvecklingskapital för mindre företag framför allt inom branscher som inte är alltför kapitalintensiva.
Förslag om nya regler kan exempelvis vara förlängd period för starta-eget-bidrag, förlängt uppehåll i a-kassan vid starta eget, starta eget stöd till anställda, en ny modell för riskkapital avseende mindre belopp och för små företag så kallat såddkapital.
2. Lärlingsverksamhet.
Projektet Värmlandslärling utvidgas till ett ”fullskaleförsök” med 1 000 platser, vilket kan ses som ett kombinerat utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitiskt projekt. Lärlingsprojektet har visat sig ge mycket bra resultat. Lärlingarna bedöms i mycket stor utsträckning få stanna kvar i företagen och de som inte får anställning har genom lärlingsplaceringen fått utbildning som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden.
3. Traineeverksamhet.
De påbörjade försöken med traineeplatser för färdigutbildade högskolestuderande har mottagits mycket positivt. För att nå små och medelstora företag i hela länet behövs vissa stödjande och förstärkta insatser till såväl studenter som företagen. Samverkan mellan berörda parter – Högskolan, LAN, Handelskammaren, företagen och kommunerna kan vidareutvecklas. Här vill vi utvidga försöksverksamheten så att den kan omfatta alla delar av Värmland, fler typer av företag och bättre beakta de kvinnliga studenternas önskemål.
4. Kunskapslyftet.
Möjligheter till snabbare anpassning och friare användning av tilldelade resurser för att möta de problem och särskilda behov som uppmärksammats under det inledande arbetet med Kunskapslyftet bör skapas. Vidare bör möjligheterna att utvidga verksamheten uppmärksammas.
5. Säfflemodellen för företagsamhet och kompetensutveckling.
Det handlar om utveckling och spridning av kompetensutvecklingsprojekt för verkstads- och elektronikbranschen. En utbildningsmodell baserad på en processinriktad metodik där det lokala näringslivet utgör basen.
6. Avknoppning och företagsympning.
Från befintliga företag i länet, identifiering av hemmamarknaden för underleveranser till värmländska företag.
7. Högre utbildning.
En ökad satsning på distansutbildning och utlokalisering av kurser. Fördjupad samverkan med företag, fackliga organisationer och kommuner inom ramen för högskolans ”tredje uppgift”.
8. Miljö – gröna marknader – energi för en uthållig tillväxt.
Att inom ”Miljöaktion Värmland”, som är ett väl fungerande nätverk där alla parter i länet finns representerade, utveckla nya miljöprojekt.
9. Internationalisering – Norgesamverkan.
Utveckla samarbetet med Hedmarks fylke kring regionalt utvecklingsarbete. Vidare utvidgat samarbete inom arbetsmarknadspolitiken, marknadsföringsinsatser och nätverksbyggande. En fråga som vi speciellt vill lyfta fram är frågan om en gränshinderanalys. I dag är Norge en viktig arbetsmarknad för många värmlänningar och vi tror att denna kommer att utvidgas. Vidare förekommer en omfattande gränshandel. Men det finns också problem, både när det gäller arbetsmarknaden, på det socialpolitiska området och vid gränshandel. Utifrån detta vill vi att en gränshindersanalys snabbt görs för att identifiera problemen och föreslå lösningar på dem. Detta föreslår vi riksdagen ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Värmland som friförsökslän för framtiden.
|
Lisbeth Staaf-Igelström (s) |
|
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
Jarl Lander (s) |
|
Torgny Danielsson (s) |
Frank Lassen (s) |
|
Marina Pettersson (s) |