1971 infördes transportbidraget. Syftet var att främja en samhällsekonomisk och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet. Bidragets storlek bestäms av transportavståndet, vilket skall uppgå till minst 251 km, samt transportbidragszon. De totalt beviljade transportbidragen för åren 1995 och 1996 uppgick till ca 384 respektive 375 miljarder kronor. Minskningen i beviljade transportbidrag mellan 1995 och 1996 beror huvudsakligen på att Volvo Lastvagnar AB:s ansökan inte är behandlad i avvaktan på ärendets vidare handläggning inom EG-kommissionen.
Transportstödet är nog ett av det mest frekvent granskade områdena inom transportsektorn under senare år. Inte bara det nyligen avgivna betänkandet från Transportbidragsutredningen SOU 1997:94 har behandlat transportstödet eller transportbidraget, som det föreslås heta. Ytterligare två utredningar 1995 och 1996 har utrett detta och kommit till samma slutsats, nämligen att transportstödet, om det skall behållas, måste göras konkurrensneutralt mellan transportslagen.
Den sjöfartspolitiska utredningen Svensk sjöfart – Näring för framtiden framförde i sitt slutbetänkande SOU 1995:112 på sidan 301: ”Utredningen föreslår att det nuvarande transportstödet, om det alls skall vara kvar, omarbetas så att reell konkurrensneutralitet skapas mellan väg- och järnvägstrafik respektive sjöfart. Detta kan, som utredningen berört tidigare åstadkommas på flera sätt. Det bör ankomma på kommunikationskommittén att utifrån denna klart angivna förutsättning ta fram ett förslag som uppfyller kravet på konkurrensneutralitet.”
Kommunikationskommittén är av samma uppfattning som den sjöfartspolitiska utredningen. I sitt slutbetänkande Ny kurs i trafikpolitiken SOU 1997:35 anför kommittén på sidan 420: ”Vi anser att det är motiverat att behålla ett transportstöd av regionalpolitiska skäl, men att stödets konstruktion bör förändras så att det blir konkurrensneutralt mellan trafikslagen.” Även Företagsstödsutredningen Kompetens och kapital – om statligt stöd till företag föreslår i sitt slutbetänkande SOU 1996:69 att transporter med lastfartyg och flyg blir bidragsberättigade och jämställs med landsvägs- och järnvägstransporter. Man påpekar också på sidan 181: ”Transportstödet ger från miljösynpunkt en oriktig signal, i synnerhet som man har exkluderat transporter med lastfartyg, med de miljö och även säkerhetsfördelar som detta transportsätt kan erbjuda.
Företagsstödsutredningen anser att transportstödet bör göras konkurrensneutralt i så många hänseenden som möjligt... När det gäller transporter med lastfartyg tillkommer utöver konkurrensaspekten också miljöskälet.”
I budgetpropositionen uttalar regeringen att man inte har för avsikt att ta ställning till Transportbidragsutredningens betänkande SOU 1997:94. Skälet synes vara att EG-kommissionen haft synpunkter på det regionalpolitiska stödet som ges i form av nedsättning av socialavgifter och ansett att det borde omvandlas till indirekt transportbidrag och samordnas med denna stödform. Det torde innebära ett uppskjutande av beslut om utredningens förslag till efter år 2000, då lagen om nedsättning av socialavgifter 1990:912 gäller t o m detta år.
Transportbidrag utgår under vissa förutsättningar till transporter med lastbil och på järnväg men inte med flyg och båt. Detta innebär bristande konkurrensneutralitet mellan transportslagen och en snedvridning av transportarbetet, vilket i sin tur leder till brister i resursanvändningen. Som redan nämnts har ett antal statliga utredningar under de senaste åren påpekat dessa missförhållanden och föreslagit att bidrag fortsättningsvis skall utgå till bidragsberättigade transporter oavsett val av transportmedel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Transportbidragsutredningens förslag till konkurrensneutralt transportbidrag.
|
Lena Sandlin (s) |