Motionen tar upp åtgärder för att främja regional utveckling och sysselsättning i Kalmar län.
Länet har goda förutsättningar för att kunna utvecklas. Fin naturmiljö, stor turism, utvecklat småföretagande, jord och skog, hög energiteknologi, god bostadssituation och boendemiljö samt läge vid expansivt Östersjöområde är några av de positiva förutsätt-
ningarna. Kalmar län är dock alltjämt ett regionalpolitiskt utsatt län. Det krävs därför en målmedveten politik som tar vara på de framtidslinjer som ligger i länets möjligheter.
Den regionala problembilden i Kalmar karaktäriseras fortfarande av den höga andelen personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. I augusti 1997 var 8,8 procent av länets befolkning arbetslös. De inomregionala skillnaderna är fortfarande relativt stora. Den lägsta arbetslösheten fanns i Emmaboda med 5,1 procent, medan Kalmar svarade för den högsta andelen arbetslösa, hela 10,5 procent. Situationen i residensstaden är f.n. sådan att begäran om tillfälligt stödområde diskuteras.
Arbetsmarknaden i Kalmar län har betydande strukturproblem eftersom näringar som sysselsättningsmässigt är på tillbakagång, är rikligt representerade i länet. Industrin dominerar stort med nästan 30 procent av de sysselsatta. Jord- och skogsbruket sysselsätter fler i länet än riksgenomsnittet. Finansiell verksamhet och företagstjänster är underrepresenterade – knappt 6 procent av de sysselsatta mot rikets nästan 11 procent. Den kapitalintensiva sektorn och den FoU-intensiva sektorn är båda klart underrepresenterade i länet. En hög andel av länets industriföretag ägs av svenska eller utländska multinationella koncerner och är i huvudsak produktionsinriktade, medan styrfunktioner, produktutveckling och FoU-insatser i huvudsak ligger på andra orter. Denna struktur har medfört särskilt markanta problem under senare år, då länet i jämförelse med riket har en mindre del av den expanderande privata tjänstesektorn.
Länsarbetsnämnden uppskattar i sin prognos över arbetsmarknadsutsikterna att efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden i Kalmar län kommer att vara svag den närmaste tiden. Uppskattningen är att den totala obalansen endast kommer att minska med några tiondelar.
Länets befolkning minskade under 1996 med 1 476 personer. Kalmar kommun var den enda av länets kommuner som ökade sin befolkning under 1996. Andelen utflyttade ungdomar, framför allt de med god utbildning, är hög. Andelen pensionärer är högre än riksgenomsnittet. Länsinvånarna har såväl lägre utbildning som inkomst jämfört med riksgenomsnittet. Länet är ett av de två län som har minst statlig verksamhet och pågående strukturella förändringar har under senare tid på ett mycket påtagligt sätt
missgynnat Kalmar län.
Det finns idag ett antal faktorer och utvecklingstendenser som talar för ett ökat boende och ökad sysselsättning i Kalmar län. Dit hör främst informationsteknologins genombrott och Kalmar läns läge i en expansiv Östersjöregion. Valfriheten för verksamheters lokalisering och individers boende har, genom IT-revolutionen, starkt ökat. De starka drivkrafter som under lång tid hämmat utvecklingen i Kalmar län har nu till en del reducerats. Genom satsning på utbildning och forskning och på utökat samarbete mellan näringsliv och högskola är det viktigt att i länet försöka få till stånd ökad produktutveckling och nyetablering av företag. Kravet på ökad utbildning och kompetenshöjning kommer att finnas på alla områden.
De globala resursproblemen placerar miljöfrågorna centralt på dagordningen. Det bör få betydande konsekvenser för Kalmar län som område rikt på skog, jordbruksprodukter och energi- och miljöteknik.
Kalmar län är idag ett av landets mest turisttäta områden. Mellan två och tre miljoner turister besöker årligen länet, inkl. Öland. Denna nuvarande tillväxttrend förväntas fortsätta.
Kalmar läns ”nya” handelsgeografiska läge, med närhet till de forna öststaterna och deras marknader, bör medföra nya utvecklingsmöjligheter för länet på flera områden: kulturellt, ekonomiskt och ur demokrati- och miljösynpunkt.
Genom en målmedveten satsning på lämpliga åtgärder kan länet stärka sin utveckling och bli en stark tillväxtregion.
Den positiva attityden till företag och företagande måste genomsyra hela samhället.
Näringsklimatet är speciellt viktigt för Kalmar län. För ett positivt sådant är det viktigt att samarbetet mellan företagen i länet fungerar bra. Lokala och regionala samverkansgrupper och kreativa mötesplatser spelar härvidlag en stor roll. Behovet av statsmakternas medverkan i skapandet av detta positiva näringsklimat i länet är stort.
En satsning på teknisk utveckling som leder till ny produktionsteknik och nya produkter bör göras. För detta krävs bl.a.:
en fortsatt utbyggnad av Kalmar högskola avseende såväl utbildnings- som forskningsresurser, med fortsatt och ökat samarbete med näringslivet,
stärkta naturvetenskapliga gymnasieprogram med bl.a. bättre tillvaratagande av flickors möjligheter,
utveckling av en gemensam IT-strategi i samverkan i länet, inte minst för att stimulera de mindre och medelstora företagens utveckling,
åtgärder för att en gedigen miljöprofil hos länets företag utvecklas genom arbete med internationellt godkänt kvalitetssystem,
åtgärder för att Äspö miljöforskningsstiftelse i Oskarshamn kommun blir en bred utbildnings- och forskningsanläggning inom hela miljöomådet,
en prioritering av produktförnyelse vid fördelning av statligt företagsstöd,
åtgärder för att de multinationella företag som är etablerade i Kalmar län, förlägger mer tekniskt avancerad produktion till länet,
åtgärder för att lokalisera forskargrupper till länet,
åtgärder för ökat stöd till enskilda uppfinnare och innovatörer,
åtgärder för att samverkansgrupper mellan företag av typen Träprojekt och ÖS-komponenter får stöd för att få till stånd teknikutveckling,
en prioritering av produktförnyelse vid fördelning av statligt företagsstöd m.m.
En analys av nyetableringsfrekvensen i olika regioner visar att Kalmar län, tillsammans med Gotlands och Blekinge län, har den lägsta nyetableringsfrekvensen i landet. En viktig uppgift är därför att stärka länsinvånarnas entreprenörsanda. Särskilda insatser bör inriktas på presumtiva kvinnliga nyföretagare. En väsentlig del av statliga stödinsatser bör riktas till åtgärder för att öka entreprenörsandan och underlätta nyföretagandet. Bland det som krävs bör nämnas följande:
Utbildning i entreprenörsskap på grundskole-, gymnasieskole- och högskolenivå.
Stimulans till nätverksbyggande mellan företagare.
Genomförande av mentorprogram.
Vid fördelning av statliga medel för regional utveckling skall nyföretagande vara ett prioriterat område.
Fortsatt stöd till projektet ALMA Kompetenscentrum för kvinnors företagande m.m.
En viktig fråga vid sidan av demokratin och genomförandet av marknadsekonomin i och runt Östersjön är miljöförstöringen och miljöföroreningarna. Miljöproblematiken gäller så skilda områden som avfallshantering, avloppsrening, luftvård, vattenrening, energihushållning och kärnkraftsäkerhet. Områden som såväl näringslivet, länsstyrelsen som kommunerna i mycket hög utsträckning kan spela en viktig roll i. Befintliga EU-program måste utvärderas med hänsyn till deras användbarhet och nytta för samarbetet inom Östersjöregionen.
Åtgärder för en samverkan med Östersjöregionen inom ett antal konkreta verksamhetsfält måste till, såsom exempelvis näringslivsutveckling, kommunikationer, miljöfrågor och kulturfrågor.
Goda kommunikationer, inklusive tele- och datanät, är av avgörande betydelse för länets utveckling. Följande åtgärder är nödvändiga:
Europaväg 22 måste senast år 2005 vara upprustad och utbyggd.
Övriga viktiga riksvägar bör senast år 2010 vara utbyggda.
Alla vägar i länet upprustas så att de klarar EU-kraven på bärighet.
Länets grusvägar skall hårdbeläggas och enskilda vägar ges fortsatt stöd.
Länsjärnvägarna upprustas så att godstrafik kan etableras.
Fortsatt modernisering av Kustpilen med framtida elektrifiering.
Järnvägsförbindelse Kalmar–Karlskrona återupprättas.
Turtätheten på flygförbindelsen Kalmar–Stockholm ökas.
Flygtrafiken på linjen Oskarshamn–Hultsfred–Stockholm bevaras och utvecklas.
Planering måste ske för att i framtiden göra Kalmar flygplats till regionalt nav för flygtrafik till Polen/Baltikum.
Planering måste ske för etablering av i första hand godsfärjelinje från Kalmar län till Polen/Baltikum.
Pågående samverkan utvecklas mellan länets hamnar.
Kalmar län är ett utpräglat turistlän. En av anledningarna till den stora turistströmmen är variationen av turistattraktioner.
Länets turism har sex upplevelseområden, som alla har goda förutsättningar att utveckla sin turistnäring genom ytterligare profilering. Öland är exempel på ett sådant område. Norra Öland äger redan en expanderande turistsektor med stor potential för fortsatt utbyggnad. Södra Öland har förutsättningar att profilera sig mot natur- och ekoturism.
Turismen i Kalmar län byggs upp av många entreprenörer av vilka huvuddelen har få anställda och liten omsättning. Det är därför angeläget med ett övergripande samarbete mellan branschens utövare och offentliga organ. Särskilt angelägna insatser är koordinerade branschgemensamma satsningar, marknadsföring, produktutveckling, kompetensutveckling samt FoU.
Ur lokaliserings- och attraktivitetssynpunkt är kulturfrågorna av mycket stor betydelse.
Kalmar län har i dagsläget flera kulturella områden, besöksmål och aktiviteter, som är välkända långt utanför landets gränser. Länets kulturella profil ligger framför allt inom områdena glas, konst, musik och ett rikt kulturarv.
Tre kulturturismområden av dignitet i länet är glasriket, Öland och skärgården.
Glasriket, med 20-talet glasbruk och hyttor i bl.a. Emmaboda och Nybro, är internationellt känt för sina konstnärligt högtstående produkter, som exporteras över hela världen.
Öland har sommartid ett stort kulturellt utbud inom konst, musik och levandegjord historia.
Länets unika och oförstörda skärgård sträcker sig längs länets ostkust från Timmernabben i söder till den östgötska gränsen i norr. Detta storslagna fritidsområde bjuder på rika natur- och kulturupplevelser.
Åtgärder krävs för att ett handlingsprogram i ”Strategi för kultur- och miljöarbetet i Kalmar län” genomförs.
Åtgärder för utformning av nya attraktiva boendemiljöer, där länets naturliga förutsättningar tas tillvara och utnyttjas som ett konkurrensmedel, bör vidtagas.
Genom aktiva insatser för uppbyggnad av kulturella institutioner och verksamheter kan länsinvånarnas kulturella identitet förstärkas.
Inom Kalmar län måste så långt det är möjligt nuvarande sysselsättningstillfällen och service på landsbygden bevaras och utvecklas. Olika åtgärder måste vidtas för att sysselsatta i tätort också skall kunna bo på landsbygd.
För det krävs bl.a. att:
Det småskaliga näringslivet på landsbygden skall stödjas, bland annat genom prioritering av landsbygdsstöd. Verksamheter, som kan komplettera sysselsättning i jord- och skogsbruk skall stimuleras.
Utvecklingen av landsbygdsturismen skall stödjas.
Små och medelstora företag med potential för export stimuleras och stöds.
Kalmar län tilldelas maximalt stöd från olika EU-program.
Lokala utvecklingsgrupper stimuleras, liksom kommunernas arbete med landsbygdsutveckling.
Regelverk, som kan hindra etablering och utveckling av företagande på landsbygden, ses över.
Kollektivtrafiken på landsbygden bibehålls i nuvarande omfattning och kvalitativt förbättras genom bättre samspel med individuellt resande.
Avregleringen av post-, tele- och elmarknaden noga följs, så att ej negativa konsekvenser för landsbygden uppstår.
Samverkan med andra regioner stimuleras och utvecklas.
Bärkraftiga projekt med förankring i lokala nätverk utvecklas genom regionalpolitiska medel och inom ramen för EU:s strukturfonder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för regional utveckling och sysselsättning i Kalmar län.
Sivert Carlsson (c) |
Agne Hansson (c) |