Motion till riksdagen
1997/98:A431
av Erik Arthur Egervärn (c)

Regionalpolitiska stödområden i Jämtlands län


När regionalpolitiken infördes på sextiotalet och fram till och med åttiotalet tillhörde hela Jämtlands län stödområdet för regionalpolitiskt företagsstöd, dvs. lokaliseringsstödet. Länet ingick därmed i stödområdet i likhet med övriga inlandsområden i de så kallade skogslänen.

I början av nittiotalet gjordes en genomgripande ändring i den nya förordningen om regionalpolitiskt företagsstöd, SFS 1990:642, som i huvudsak innebar att maximal stödnivå minskades med 15 procentenheter i alla stödområden. Stödområde A och B minskade från 50 % respektive 35 % till 35 % respektive 20 % och bytte samtidigt namn till stödområde 1 och 2. Stödområde C, där stödnivån varit maximalt 20%, togs samtidigt bort. Detta inträffade samtidigt som vi fick en konjunkturnedgång i landet. Eftersom Östersunds kommun och fyra församlingar i Krokoms kommun tidigare tillhört stödområde C, hamnade dessa med automatik utanför stödområdet genom dessa ändringar. Östersunds kommun och delar av Krokoms kommun kom därmed att bli en ensam ö mitt inne i stödområdet. Trots de uppenbara geografiska nackdelarna, jämfört med mer centrala delar av landet, jämställdes förhållandena "i denna ö" med mer centralt belägna orter i landet.

Den djupa lågkonjunkturen har resulterat i en rad förändringar av stöd­områdena. Vissa församlingar i stödområde 2 har flyttats till stödområde 1. De kommuner i Jämtlands län som tillhörde stödområde 2 har permanent tilldelats förhöjd stödnivå, 35 %. Vissa församlingar i Östersunds och Krokoms kommuner har förts in i stödområde 2. Utanför länet har ett flertal kommuner proklamerats som tillfälliga stödområden. Dessa kommuner finns i huvudsak längs Norrlandskusten och innefattar även en kommun med residensstad. Det synes därvid svårförståeligt att inte även de centrala delarna av Jämtlands län placerats in i stödområdet.

Det beskrivna visar det ständigt föränderliga i förutsättningarna att bedriva en konstruktiv regionalpolitik. Ständiga detaljförändringar ger uppsummerat intrycket av en osäkerhet på centralt håll. Nittiotalets utveckling i Norrlands inland visar på brister i förutsättningarna trots regionalpolitiken. Ett uttryck för behovet av samlade och koncentrerade insatser är t.ex. att samma för­ut­sätt­ningar gäller i det geografiskt sammanhållna stödområdet för struk­turfondsmedel inom mål 6, ett stödområde i inlandet dit medlen prioriteras.

Utvecklingen i Jämtlands län med stora neddragningar inom den offentliga sektorn har slagit särskilt hårt, då den sektorn traditionellt varit stor i länet. Det är därvid inte bara vissa delar av länet som drabbas, utan länet som helhet. Därför är det viktigt att även i regionalpolitiskt sammanhang se länet som en helhet. Förändringar i omvärlden sker snabbt och förutsättningar ändras ständigt. Att i detalj styra de väsentliga villkoren för regionalpolitiska insatser ter sig därför föråldrat. En metod som är mer anpassad till en operativ regionalpolitik är att införa regler som utgör ett ramverk och där prioriteringar kan göras regionalt inom ramen för länsanslaget.

Jämtlands län bör få pröva en modell där, inom ramen för maximala nivåer, hela länet utgör ett stödområde. Det ankommer sedan på länsstyrelsen att göra prioriteringar så att, inom ramen för tilldelat länsanslag, medlen används på ett för länet optimalt sätt.

Länsstyrelsen kan på ett mer operativt sätt styra medel till prioriterade områden beroende på förhållanden i länet. Exempel på prioriteringar kan vara geografiska, stödnivåer, tidsbegränsningar, branscher, storlek på företag, utvecklingsbenägenhet, exportpotential, nyetableringar etc. etc. För att inte "neutralisera" insatta resurser är det viktigt med prioriteringar och koncentration av insatserna.

Utifrån motivet om prioritering och koncentration av regionalpolitiska insatser följer som en konsekvens därav, att en utvidgning av mål 6-området till att omfatta även Norrlandskusten skulle innebära en avsevärd försvagning av de insatser som ska göras i de regionalpolitiskt prioriterade områdena i inlandet. I det scenariot bedöms det nuvarande mål 6-området vara det som drabbas mest negativt om mål 6-området utvidgas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska stödområden i Jämtlands län.

Stockholm den 5 oktober 1997

Erik Arthur Egervärn (c)