Efter inträdet i EU har Sverige fått del av de strukturfonder som finns inom gemenskapen. Från flera av fonderna har det varit möjligt att få medel till olika projekt. Det mål som särskilt har riktats till bland annat sydöstra Sverige har varit mål 5b, inriktat på utveckling av landsbygden utom jordbruksnäringen.
Bidragen från mål 5b har utgjort grunden för ett stort antal utvecklingsprojekt i delar av Småland, Östergötland och Öland. Stödet har uppmuntrat och bistått företag och organisationer när man velat utveckla nya strukturer för sysselsättningen i regionen.
Bland annat har bidrag beviljats till kvinnliga affärsrådgivare i flera kommuner i samarbete med NUTEK och sökande kommuner. Detta kommer med säkerhet att bidra till en positiv utveckling av kvinnors företagande.
Inom området Mål 5b sydöstra Sverige finns stora delar av den sydsvenska skogsproduktionen, och flera samarbetsprojekt för att vidareutveckla träteknik och nya utbildningar inom träförädlingsområdet har kunnat startas med stöd från mål 5b. Detta kommer att leda till en positiv utveckling av området i och med att en råvara som produceras i området bättre kan tas till vara. Man kan också få ett högre förädlingsvärde på produkterna innan de går ut på marknaden. Stödet har stimulerat träbranschen till utveckling av nya produkter.
I biståndsarbetet i andra länder poängterar ofta svenska SIDA och andra organisationer hur viktigt det är att se till att även landsbygden kommer med i utvecklingsarbetet och att man vill förhindra befolkningsomflyttning i dessa länder. Samma sak gäller även i Sverige. Också hos oss uppstår kapitalförstöring om bostäder, industrilokaler och offentliga byggnader ställs tomma. Dessutom ställs stora krav på att inflyttningsorterna ska kunna ta hand om en växande befolkning. Även i Sverige kan befolkningsomflyttningen innebära segregation och sociala problem på samma sätt som i utvecklingsländerna även om nivån på problemen inte är lika hög.
Regeringen vill i EU diskutera en sammanslagning av flera av de mål som finns i fördraget, artikel 130, samt nerdragning av storleken på områdena som kan beviljas stöd. Detta väcker oro hos många medborgare. Man oroar sig redan för att de bidrag man fått på något sätt ska utebli. Man befarar att andra inte kan följa efter och att de satsningar man gjort därmed ska bli värdelösa.
De nuvarande målen och strukturbidragen har endast fungerat i tre – fyra år i Sverige. Perioden började 1995 och eftersom Sverige inte var särskilt väl förberett vid EU-inträdet gick hela 1995 och en del av 1996 åt till att ta fram goda projekt, skriva bidragsansökningar och vänta på att bidragen skulle betalas ut. Från 1997 har arbetet kommit igång ordentligt och att redan då börja tala om att man ska förändra målen och områdena i vilka bidrag kan utgå är alldeles för tidigt. Effekterna är ännu inte klart mätbara och att göra människor oroliga medför inte att deras entusiasm och arbetsvilja ökas.
Det är alltså viktigt att regeringen ånyo överväger hur målsättningen ska se ut för det fortsatta EU-samarbetet efter år 1999. Därvid anser vi att regeringen bör återkomma med ett förslag som inte skapar oro och minskar utvecklingsmöjligheterna i sydöstra Sveriges mål 5b–område.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till utvecklingen inom mål 5b-området sydöstra Sverige.
|
Margareta Andersson (c) |
|
|
Agne Hansson (c) |
Eskil Erlandsson (c) |
|
Sivert Carlsson (c) |
Gotab, Stockholm 1997