Den tekniska utvecklingen och ökade internationaliseringen ger Kalmar län stora möjligheter för tillväxt inom såväl äldre som nyare näringar och därmed goda chanser att bringa ned arbetslösheten.
Det förutsätter dock en aktiv och fungerande regionalpolitik som bygger på en närings- och utbildningspolitik för hela landet och att våra näringar ställs inför samma möjligheter och regelverk som övriga EU-länder.
Det förbättrade ränteläget och den förstärkta konjunkturen har redan resulterat i ökad orderingång och ökad produktion för flertalet av länets industrier. Företagens förbättrade situation har dock inte resulterat i att antalet industriarbeten ökat i motsvarande omfattning.
Små och medelstora företag måste få stöd i olika former med marknadsföring, produktutveckling, utbildningsstöd samt riskvilligt kapital. Detsamma gäller för rådgivning till och uppföljning av idéer som den enskilde innovatören inte fullt ut kunnat utveckla på egen hand.
För de små och medelstora företagens försörjning av riskkapital krävs institutioner som visar intresse, har kompetens och besitter uthållighet.
Inom ALMI Företagspartner Kalmar län AB drivs projektet BIC Kalmar län. De medel som BIC Kalmar län förfogar över för direktstöd till utveckling av företagsidéer kommer från ALMI, stiftelsen Innovationscentrum och länsstyrelsen.
BIC är ett EU-koncept för stimulans och utveckling av affärs- och företagsidéer, etablerat 1984. Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län engagerar sig nu för att tillskapa ett tre-läns BIC Småland.
För Sveriges industriella utveckling är det nödvändigt att ytterligare ansträngningar görs för att skyndsamt etablera och aktivt understödja denna form av kompetenta och uthålliga partners för innovativa företag.
Den svenska varvsnäringen har genomgått stora förändringar. För de varv som ännu återstår är det angeläget att de ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som gäller för varv i övriga EU-länder. En harmonisering med övriga EU-länders näringsstöd bör vara fullt genomförd vid utgången av innevarande år.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Kalmar län menar att den tekniska utvecklingen måste ges särskilt stöd för näringar som är av särskilt stor betydelse för länet, exempelvis livsmedelsproduktion, elektronik, energi- och miljövård.
Tillskapandet av ett ”Baltic Key Science Park”, en kreativ miljö för tillväxt av nya företag från högskolevärlden, skulle vara av stor betydelse för Kalmar läns utveckling. Det planerade projektet syftar till att forma en miljö för etablering av kunskapsbaserat företagande i Kalmar län.
Idén innebär att det, med hjälp av en elektronisk plattform, skapas en virtuell organisation för företag på olika platser i länet. På så sätt behöver inte alla företag vara etablerade i närhet till högskolan, förslaget ger en möjlighet till stöd och uppbyggnad av liknande miljöer för kunskapsbaserade företag på andra platser i regionen.
Vi menar att det är av nationellt intresse att denna form av regionala kreativa miljöer tillskapas även utanför de redan starka tillväxtregionerna.
Goda kommunikationer är förutsättningen för en positiv utveckling av landets regioner – Kalmar län utgör inget undantag. I takt med ett utökat utbyte med länderna på andra sidan Östersjön framstår allt tydligare värdet av goda och fungerande kommunikationer även söderut och österut. Utan moderna, miljövänliga och trafiksäkra transporter kan inte morgondagens näringsliv fungera. Kalmar län saknar till stora delar en infrastruktur som klarar 2 000-talets krav.
Ett väl fungerande telenät är en nödvändighet för data- och telekommunikation. Därför är det angeläget med en fortsatt utbyggnad och modernisering av telenätet. Data- kommunikationsmarknaden är idag avreglerad och det råder fri etableringsrätt. Det är enligt vår mening ett nationellt intresse att kompetens och resurser garanteras så att hela landet försäkras en likvärdig utveckling inom datakommunikationer.
I ett första steg handlar det nu ex.vis om den så kallade bredbandstekniken, där det är angeläget att regioner ges möjlighet att samfällt arbeta med nätverkslösningar. Syftet måste vara att regionala bredbandsnät etableras med hög tillgänglighet för att nå samtliga företag, organisationer, myndigheter. På så sätt kan även en intresserad allmänhet ta del av avancerade tjänster på detta nät.
Morgondagens kommunikationer är nu inte endast dessa nya ”motorvägar”. Enligt vår mening måste riksdagen ge sydöstra Sverige kraftfullt stöd inom en rad olika infrastruktursatsningar.
Alla framtagna projekt på om- och tillbyggnader av Europa-, riks- och länsjärnvägar samt planerade satsningar på järnvägsnätet måste i gång. Investeringarna på Stångådalsbanan, Tjustbanan och Bergabanan och dess vagnmateriel måste fortsätta, vilket också skulle kunna generera arbetstillfällen på ABB Kalmar Trains.
Tillgängliga, snabba och säkra kommunikationer mellan Kalmar län och andra delar av Sverige samt med övriga världen är avgörande för möjligheterna att vidmakthålla och utveckla ett livskraftigt näringsliv. Länets tre flygplatser Hultsfred, Oskarshamn och Kalmar har det senaste året haft en positiv utveckling. Alla tre fyller en viktig funktion inte minst för länets näringsliv.
Kalmar flygplats är en statlig flygplats med reguljärtrafik på Stockholm och Köpenhamn. Sedan två år finns också chartertrafik till flera resmål. Flygplatsen har haft en mycket positiv utveckling vilket har inneburit att passagerarterminalen har blivit för liten. Den nuvarande och framtida situationen innebär därför att terminalen måste byggas ut om en god service skall kunna erbjudas och den positiva utvecklingen bibehållas.
Turismen har under de senaste åren vuxit till en av de viktigaste industrinäringarna i Kalmar län. Det är angeläget att tillskapa bättre förutsättningar för en nödvändig stabilisering och förstärkning av branschen, också under den långa lågsäsongen. Vimmerby kommun har genom egen skicklighet och kompetenta näringsidkare blivit en av landets stora besöksorter. Vi ser det som angeläget att goda krafter gör gemensamma ansträngningar för att denna positiva trend får fortsätta. Det är av stor betydelse för hela länet.
Nu växer tankarna kring ett museum i Vimmerby på temat ”Den svenske bonden”. Förslaget bygger på att följa bonden och hans familj från förhistoria till nutid och in i framtiden. Utgångspunkten för den museala satsningen är att samla, systematisera och åskådliggöra information och föremål från det svenska bondesamhället. Museet skulle vända sig såväl till en inhemsk som utländsk publik. Det är viktigt att den vetenskapliga nivån kan säkerställas, varför ett vetenskapligt råd planeras att knytas till projektet.
En grundläggande förutsättning för hela projektet är att stöd erhålles såväl lokalt som regionalt och nationellt. Det är enligt vår mening av stort intresse att nationella insatser görs för att möjliggöra det nu planerade museet.
Lotteriutredningen föreslog 1992 att 3–4 kasinon skulle etableras i Sverige. Borgholm och Mörbylånga kommuner är engagerade för ett kasino i anslutning till en kurortsverksamhet. Historiskt har kasinoverksamhet alltid kopplats ihop med ett turistiskt utbud av hälsovård, teater, musik och konst. Detta koncept har utvecklats under flera hundra år och framgångsrikt konkurrerat om korttidssemestrar över hela världen. Majoriteten av alla kasinon i världen ligger på turistorter som byggts upp med kasinon som en viktig del av utbudet. Även vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Kalmar län inser betydelsen av en sådan etablering till länet. Om man kopplar kasinoverksamhet med ett turistiskt utbud, så finns möjlighet att attrahera turister året runt i denna region. Enligt vår mening anser vi att riksdagen, vid höstens behandling, bör uttala att ett kasino skall etableras i Borgholm.
I Kalmar län finns en hög andel lågutbildade. Det är av avgörande betydelse för vår regions framtida utveckling att kunskapsnivån hos den vuxna befolkningen ökar. Länet har en svag utbildningstradition och den genomsnittliga utbildningsnivån är lägre än i landet i övrigt.
Det är av vikt att det vid fördelningen av platser till AMU och högskola tas regionalpolitiska hänsyn. Högskolan i Kalmar kan inom sina specialområden utbilda fler studenter med bibehållen utbildningskvalitet.
Det av riksdagen beslutade Kunskapslyftet och den omfattande satsningen vid de regionala högskolorna har också stor betydelse för Kalmar kommun och Kalmar län. Detta är en nationell investering i humankapital som måste fortsätta. Vid Högskolan i Kalmar förbereds nu bland annat en utveckling av det så kallade professorsprogrammet, vari också ingår en professur i omvårdnadsforskning i anslutning till att den landstingskommunala vårdskolan överförs till statligt huvudmannaskap.
Betydelsen av en fortsatt utbyggnad av de regionala högskolorna kan inte nog understrykas. De utgör intellektuella kraftcentra för hela regioner.
De konservativa krafter som motverkar denna utveckling måste i alla upptänkliga sammanhang bekämpas och motarbetas. Ytterst handlar det om samhälls- och människosyn. Hela landet och alla medborgare måste utgöra landets gemensamma tillgång, det får inte tillåtas att förslösas genom en inskränkt, föråldrad och centraliserad utbildningspolitik.
Av motsvarande betydelse är de ökade statsbidrag för bl a grund- och gymnasieskolor, som aviseras i höstens budgetproposition. Framtiden kan endast mötas med välutbildade människor. I takt med förbättrade statsfinanser är det därför av stor betydelse att landets utbildningsväsende tillförs större resurser.
Utbildningens kvalitet och attraktionskraft måste kunna garanteras i hela landet. Bra skolgång för barn och ungdomar är ingen handelsvara – insikten om detta är särskilt tydlig för oss som lever och bor i ett glesbygdslän, med låg utbildningsnivå.
Långsiktigt handlar det om vår möjlighet att utvecklas som individer och som grupp i en utsatt region. Samtidigt, och förenligt med detta resultat, innebär en fortsatt utbyggnad av skolor och högskolor värdefulla arbetstillfällen och minskad social oro.
Fördelning av medel för upphandling av arbetsmarknadsutbildning och utveckling av företagens arbetsorganisation samt fler platser på komvux m m är andra viktiga områden. Det är samtidigt rimligt att den unika kompetens som finns på Teleskolan i Kalmar utnyttjas bättre.
Genom det unika geografiska läget har Kalmar län stora möjligheter att delta i den omfattande uppbyggnadsprocessen i de östeuropeiska länderna. Med länets infrastruktur finns kompetens och förutsättningar för att kunna medverka inom en rad olika näringar.
Det handlar om tillverkning av småhus och jordbruksmaskiner, upprustning och sanering av nedgångna hamnar, utbyggnad av reningsverk och avfallshantering och material och kunskap inom stenindustrinäringen.
Folkhögskolans kompetens när det gäller utbildning av folkbildare i länder som befinner sig i en demokratiseringsprocess bör också uppmärksammas. Redan nu utgör sådan utbildning en del av biståndet till de baltiska staterna och Ryssland. Samarbete har inletts mellan Ölands folkhögskola och Östersjöinstitutet som genom Nordpraktik påbörjat erfarenhetsutbyte mellan företagare i Östersjöländerna.
Riktade medel bör användas för särskilda insatser där regionens näringsliv ges möjlighet att medverka.
Det är rimligt att en större del av ”Östersjömiljarden” och andra särskilda bistånds- och handelsmedel används för att tillskapa arbetstillfällen och exportmöjligheter även för mindre och medelstora företag. Vi ser det som naturligt att Östersjöinstitutet i Karlskrona ges en sådan koordinerande roll.
Sammantaget representerar dessa behov och önskemål som här redovisas några exempel på välbehövliga och välmotiverade satsningar på Kalmar län. Några av dem är omsättningsbara för hela landet, andra är karakteristiska för regionen och ytterligare några är specifika för länet.
Det är nödvändigt med fortsatt samverkan genom lokala, regionala och nationella satsningar i Kalmar län för att säkerställa en långsiktigt positiv utveckling för regionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för att bringa ned arbetslösheten i Kalmar län.
|
Håkan Juholt (s) |
|
|
Bengt Kronblad (s) |
Krister Örnfjäder (s) |
|
Agneta Ringman (s) |