Västernorrlands län fortsätter sin negativa utveckling vad gäller befolkningssituationen och sysselsättningen. Befolkningsutvecklingen är den mest skrämmande eftersom den sker i alla kommuner och har skett under lång tid och därmed underminerar möjligheter att vidmakthålla kommersiell och offentlig service. Arbetslösheten har under vissa perioder blivit lägre på grund av utflyttning från länet inte på grund av ökad tillgång på arbete.
Det finns naturligtvis positiva saker att nämna som t ex Mitthögskolans uppbyggnad. Det finns också en utvecklingspotential, men då får inte en sektorssnäv och kortsiktig statlig rationalisering medföra onödig nedläggning av statliga funktioner och service i länet. Samhällets service ska vara tillgänglig för alla. Rättssäkerhet förutsätter att myndigheter är tillgängliga så att vi känner trygghet, annars kommer myndighetsbeslut att ske utan att människor görs synliga och utan att konsekvenserna framgår tydligt. Regeringen måste ta ett ansvar för de olika regionerna i Sverige och bidra till ett helhetsperspektiv, vad gäller statlig service. Detta bör ges regeringen till känna.
Skatteutjämningssystemets effekter har drabbat Västernorrlands län mycket hårt. Den pågående befolkningsminskningen förvärrar dessutom dessa effekter. Beolkningsförlusten innebär direkt ett inkomstbortfall på 68 miljoner kronor för länets kommuner och landsting- Befolkningförlusten första halvåret 1997 om 995 personer ger ett inkomstbortfall på cirka 39 miljoner kronor. På ett och ett havlt år har länet förlorat 107 miljoner kronor. Dessa effekter har fullständigt förtagit regionalpolitikens olika insatser och resurser. Det blir till slut fullständigt meningslöst när systemen görs om så att de slår mot de svagare och förstärker de starkare.
Trots denna negativa politiska inriktning från regeringens sida så är Västernorrlands län fortfarande för landet ett närande län. Intresset för att behålla den näringen tycks dock vara minimal.
Den negativa attityd mot de små företagen, som vuxit fram i Sverige under framför allt 1980-talet, då endast det stora gynnades ligger fortfarande kvar under ytan. En liten företagare känner sig fortfarande utsatt. I ett län där det inte funnits någon rotad tradition av eget företagande, där rötterna historiskt, går tillbaka till en bruksmiljö, är det inte så lätt att få igång människors lust att ta ett eget ansvar för sina möjligheter att arbeta.
Reglerna och det administrativa förfarandet för att kunna tillgodogöra sig EU-medel försvårar dessutom genombrott för den kreativitet som människor trots allt åstadkommer.
Allt detta sammantaget försätter Västernorrlands län i ett skruvstäd. När storstäderna klagar då får de låna billiga pengar. När storstäderna förlorar många jobb då beslutas om miljardpaket. När ska vi i ett norrländskt län som Västernorrland få känna att regeringen tar ett tydligt ansvar för de system och de beslut som påverkar den regionala utvecklingen? Regeringen bör snarast initiera en särskild analys av länet och utifrån ett helhetsperpektiv se över alla de system som bidrar till eller förstärker den nedåtgående trenden. Regeringen bör därefter lägga förslag som förbättrar de regionalpolitiska förutsättningarna i Västernorrlands län. Detta bör ges regeringen till känna.
Härnösand
Kustbevakningens regionledning finns i Härnösand. Det kan inte vara godtagbart att flytta regionledningen för hela norra Sverige söderut. Regeringen måste medverka till att den blir kvar i Härnösand, där den fyller en viktig uppgift i samband med den gemensamma sjöbevaknings- och ledningscentralen, som har skapat en viktig plattform för maritim samverkan i Bottenhavet och Bottenviken. Detta bör ges regeringen till känna.
Länsstyrelsen i Härnösand har gjort en mycket grundlig utredning om förutsättningarna för att placera statsisbrytare av ”Atles” klass i Härnösand. Det finns inget som idag har ändrat förutsättningarna för det. Det finns både säkerhetspolitiska synpunkter, militära och civila beredskapsaspekter, näringslivs-intressen, men även kostnadsminimering på lång sikt. Statsisbrytarna har dessutom flyttats ut från det inre hamnområdet i Stockholm. Regeringen bör ta initiativ till en omlokalisering av isbrytare till Härnösand. Detta bör ges regeringen till känna.
Vad gäller Marinens och Kustbevakningens uppgifter förlagda till Härnösand, så utgör de en viktig resurs för övervakning och samverkan till sjöss. Samarbete med den finska sjöbevakningens stab i Vasa har också utvecklats. En skriftlig överenskommelse har träffats om bl a informationsutbyte mellan staberna. Samverkan och övningar genomförs även med den finska miljöräddningstjänsten. Detta samarbete skapar goda förutsättningar för att klara ledningsfunktionen för sjöräddning inom detta havsområde. Isbrytarledningen skulle också kunna kopplas hit. En samordning av all sjöinformation i Bottniska viken skulle på ett helt annat sätt möjliggöra samordning och bättre hantering av den lagstiftning som tillkommit utifrån ett EU-perspektiv. Regeringen bör därför skapa möjligheter till ett maritimt centrum i Härnösand med det innehåll som beskrivits ovan. Detta bör ges regeringen till känna.
Situationen för Härnösand som stödområde är mycket allvarlig. Kommunen har drabbats hårt av statens strukturrationaliseringar under de senaste åren. Sedan beslutet om att KA 5 ska läggas ner har statliga arbetstillfällen i stor omfattning försvunnit från kommunen.
Härnösand bör därför prioriteras när statliga mynidgheter omorganiseras eller en lokalisering av ny statlig verksamhet skall ske. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut om statlig service i en region måste fattas utifrån ett helhetsperspektiv,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en analys av Västernorrlands län bör initieras och att förslag bör läggas som förbättrar den regionala utvecklingen där,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kustbevakningens regionledning i Härnösand bör behållas,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att isbrytare av typ ”Atle” skall omlokaliseras till Härnösand,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheter bör skapas för ett maritimt centrum i Härnösand,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Härnösand som stödområde och dess behov bör prioriteras när statliga myndigheter omorganiseras eller nya verksamheter utlokaliseras.
|
Görel Thurdin (c) |
1Yrkandena 3–5 hänvisade till FöU.