I motion 1997/98:Fi205 (Carl Bildt m.fl. (m)) redovisar Moderata samlingspartiet sin politik för företagande, arbete och utveckling.
För att arbetslösheten skall kunna avskaffas som samhällsproblem måste fler riktiga arbeten skapas. Det förutsätter i sin tur att skatten på arbete och företagande sänks. Det gäller bland annat kommunalskatten, den statliga inkomstskatten samt förmögenhetsskatten. Skatten på tjänster riktade mot hushållen måste sänkas särskilt.
Arbetsmarknaden måste samtidigt göras mer flexibel. En helt ny lagstiftning för arbetsmarknaden, utgående från den enskildes rätt, bör införas. I avvaktan på en sådan grundläggande förändring bör omedelbara lättnader för nyanställningar genomföras.
Strategin kan inte genomföras styckevis och delt. Delarna är ömsesidigt beroende av varandra. Bland annat förutsätter besparingarna motsvarande skattesänkningar.
I det följande redovisar vi budgetkonsekvenserna av den politik vi förordar på arbetsmarknadsområdet samt inom regionalpolitiken.
Vi föreslår att en allmän arbetslöshetsförsäkring införs från och med den 1 januari 1998. Den skall omfatta alla samt stimulera den enskilde att aktivt söka arbete. Den skall underlätta en sundare lönebildning. Den bör också inkludera det motsvarande stöd som utgår vid vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Till en följd av detta överför vi de medel under utgiftsområde 14, anslag A 2, som är att hänföra till direkta transfereringar till enskilda, till utgiftsområde 13. Vi reserverar också medel för de övergångsregler vi föreslagit, eftersom förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen måste genomföras parallellt med våra övriga åtgärder och i takt med att arbetslösheten pressas tillbaka.
Vi räknar med att en allmän arbetslöshetsförsäkring kommer att belasta statsbudgeten med 416 miljoner kronor 1998 utöver regeringens förslag.
För att garantera arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring förordar vi en ersättningsperiod på 300 dagar. Denna bör införas successivt i takt med att antalet arbetstillfällen ökar. Det grundläggande försäkringsskyddet kan och bör kompletteras med tilläggsskydd genom avtal.
Vi bedömer att detta skulle avlasta statsbudgeten med 1 819 miljoner kronor netto för 1999. Någon budgeteffekt för 1998 uppstår inte.
Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjdes i september 1997 till 80 procent. Genom denna åtgärd riskerar en nödvändig anpassning av lönebildningen att försvåras. Vi förordar i stället ett annat ersättningssystem, där en ersättningsnivå på 75 procent kombineras med sänkta skatter. Uppjusteringar av ersättningsnivåer bör ske genom direkta riksdagsbeslut.
Vad avser dagpenningen anser vi liksom tidigare att den lägsta nivån skall vara 210 kronor. Denna nivå skall gälla såväl kontantstöd som aktivitetsstöd. Förändringen bör genomföras den 1 januari 1998.
Att avvisa regeringens höjning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen medför en besparing med 1 976 miljarder kronor för 1998. En s.k. avindexering av ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen medför en besparing med 728 miljoner kronor för 1998. Vi bedömer därutöver att den ändrade lägsta dagpenningnivån medför en besparing med 312 miljoner kronor 1998.
Närmare 97 procent av arbetslöshetsförsäkringens kostnader finansieras i dag av skattemedel och obligatoriska arbetsgivaravgifter. Sambandet mellan inbetalda avgifter och utbetalningar är därmed i det närmaste obefintlig. För att tydliggöra kopplingen bör finansieringen till en betydande del ske genom avgifter från den enskilde, motsvarande 25 procent av försäkringen. Avgifterna skall balanseras av samtidiga skattesänkningar. För 1998, inom ramen för dagens försäkring, förordar vi att den så kallade finansieringsavgiften höjs. Den ökade kostnaden för den enskilde bör kunna kompenseras genom motsvarande lägre fackliga avgifter.
På det aktuella kontot medför detta en inkomstökning motsvarande 2,4 miljarder kronor från och med budgetåret 1998.
Vi räknar med att en förändring av kvalifikationskraven, i enlighet med vad som föreslogs i motion 1996/97:A304, medför en besparing med 832 miljoner kronor 1998.
Regeringen vill genomföra en generationsväxling på arbetsmarknaden. Förslaget beräknas kosta staten cirka en miljard kronor netto. Generationsväxlingen påverkar inte arbetslöshetens nivå, bara vem som skall vara arbetslös, organiserat i en komplicerad villkorskedja.
Enligt regeringens förslag får en anställd som fyllt 63 lämna arbetsmarknaden i förtid om dennes plats övertas av en långtidsarbetslös som har fyllt 20 men inte 35 år. Den arbetslöse måste erbjudas en tillsvidareanställning, samt vara anvisad av arbetsförmedlingen. En förutsättning är också att den äldre haft sammanhängande anställning i minst två år omedelbart före generationsväxlingen. Dessutom måste ansökan ske under perioden 1 januari–31 augusti 1998.
Vi menar att vägen till att avskaffa arbetslösheten som samhällsproblem går via skapandet av nya, riktiga arbeten – inte via pensionering av arbetskraften. Vi ställer oss också frågande till hur verkningsfull den föreslagna åtgärden kan bli genom raden av villkor som måste uppfyllas. Dessutom ifrågasätter vi kravet på att arbetsgivaren måste betala ett finansieringsbidrag till staten som motsvarar 25 procent av den ersättning staten lämnar.
Vi motsätter oss mot denna bakgrund regeringens förslag om en generationsväxling. Vi har tidigare motsatt oss införandet av en så kallad tillfällig avgångsersättning, med vars hjälp regeringen vill ”pensionera” äldre långtidsarbetslösa. Vi vidhåller denna ståndpunkt.
Vi har tidigare avvisat regeringens förslag om så kallade resursarbeten i motion 1996/97:Fi42. Vi vidhåller denna uppfattning.
Vi bedömer att detta medför en besparing med 653 miljoner kronor 1998.
Arbetsmarknadspolitikens främsta uppgift är att förmedla arbeten. Utöver detta bör aktiva åtgärder riktas till vissa grupper, som ett modernt lärlingsprogram för unga arbetslösa och insatser för vissa äldre. Arbetsmarknadsutbildningen bör fokuseras för att motsvara tydliga arbetsmarknadsbehov.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan emellertid aldrig ersätta sådana arbetstillfällen som skapas i en sund ekonomi. Genom de skattesänkningar och avregleringar vi föreslår underlättas tillkomsten av riktiga jobb i företagen.
Vi föreslår, som tidigare påpekats, att direkta transfereringar till enskilda i form av aktivitetsstöd förs över till utgiftsområde 13.
Från anslaget A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bekostas den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten, vilken skall utgöra arbetsmarknadspolitikens främsta inslag. Till följd av de reformer vi förordar av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna minskar utgiftsbehovet med 50 000 000 kronor budgetåret 1998.
Vi förordar en omfattande reformering av arbetsmarknadspolitiken. Riktlinjerna redovisas ingående i motion 1997/98:Fi205. Övergången till den sammansättning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som vi förordar bör genomföras gradvis under de kommande tre åren.
Regeringen har för år 1998 beräknat 600 miljoner kronor under anslaget A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. Vi biträder detta förslag, då belastningen på arbetsförmedlingen är mycket stor. Skulle oförutsedda behov uppkomma som motiverar ytterligare anslag bör medel från anslaget A 1 komma i fråga i första hand, inte från anslaget A 2. Vi avvisar regeringens förslag om extra resurser, undantaget det sist nämnda anslaget.
Vi förordar att anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1998 fastställs till 2 902 miljoner kronor. Utöver de nettobesparingar som redovisas under anslaget frigörs medel i takt med att åtgärdsvolymen förändras. Dessa kan vid behov successivt överföras till anslaget
A 1 Ersättning vid arbetslöshet under utgiftsområde 13.
Vi föreslår att ett brett, modernt lärlingsprogram för arbetslösa unga introduceras. Systemet skall i sin helhet riktas mot företagen – där de nya jobben måste skapas – och erbjuda den enskilde såväl arbete som utbildning. Lärlingssystemet bör vara öppet för ungdomar mellan 20 och 25 år. Vi bedömer att systemet kommer att belasta budgeten med 250 000 000 kronor årligen. Lärlingsprogrammet ersätter regeringens förslag om kommunsysselsättning för unga.
Liksom för många unga utgör den rigida lönestrukturen ett problem för åtskilliga äldre. Trots en mer varierad lönebildning och övriga åtgärder för en mer dynamisk arbetsmarknad som vi föreslår kan det inte uteslutas att vissa ytterligare insatser riktade mot äldre kan behövas. Vi föreslår därför att ett system övervägs varigenom företagen erbjuds en återbäring av arbetsgivaravgifterna med förslagsvis 50 procent för vissa äldre. Villkoren bör vara att personen i fråga är över 55 år och att denne varit arbetslös i minst nio månader. Vi räknar med att denna åtgärd, fullt genomförd år 2000, kan komma att belasta statsbudgeten med en miljard kronor.
Redan 1998 bör förändringen av arbetsmarknadsutbildningen inledas i enlighet med de riktlinjer som anges i motion 1997/98:Fi205. Vi bedömer att detta medför en besparing med 1 500 miljoner kronor 1998.
Regeringen föreslår att en utvecklingsgaranti införs från den 1 januari 1998 för att garantera sysselsättning åt alla arbetslösa inom 100 dagar. De kommuner som så önskar åtar sig att ordna ”en aktiverande och utvecklande insats på heltid” efter 100 dagars arbetslöshet. Ansvaret regleras i särskilda avtal mellan kommunerna och länsarbetsnämnderna, och staten ersätter kommunerna för fasta kostnader samt transfereringar till de arbetslösa.
Det har redan visat sig att det är tveksamt om kommunerna kommer att vara villiga att sluta avtal i den omfattning regeringen räknat med. Det kan också ifrågasättas hur en månadsersättning på 1 967 kronor, vilket motsvarar en timlön på 10–12 kronor, överensstämmer med regeringens tidigare åsikter om nivån på ungdomslöner.
Vi föreslår, som tidigare nämnts, ett modernt lärlingsprogram som alternativ för arbetslösa ungdomar, och avvisar regeringens förslag till förmån för detta.
Regeringen har föreslagit att offentliga tillfälliga arbeten (OTA) skall förlängas. Vi har tidigare motsatt oss inrättandet av denna åtgärd, och vidhåller vår uppfattning härvidlag. Äldre kan enligt vår uppfattning göra en produktiv insats på en öppen arbetsmarknad, förutsatt att legala och andra villkor görs mer flexibla.
Vi räknar med en besparing med 469 miljoner kronor 1998.
Regeringen föreslår att en ny lag om arbetslivsutveckling (ALU) införs som ersättning för den nuvarande lagen (1996:869) vilken upphör att gälla vid årsskiftet 1997/98. Vi har tidigare förespråkat en avveckling av ALU till förmån för en mer renodlad arbetsmarknadspolitik. Vi vidhåller denna uppfattning.
Arbetarskyddsverket, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsforskning och Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet är myndigheter för forskning om arbetslivet.
Vi har tidigare förordat andra nivåer på de här aktuella anslagen. Vi vidhåller dessa förslag. Sammanlagt 610 miljoner kronor bör sparas under anslagsposterna B1–B4 från och med 1998.
För 1998 förordar vi en fördelning enligt följande (tusen kronor)
1998 |
|
B 1 Arbetarskyddsverket |
200 000 |
B 2 Arbetslivsinstitutet |
100 000 |
B 3 Rådet för arbetsmiljöforskning |
18 000 |
B 4 FoU inom arbetslivsområdet |
200 000 |
Tvister om förhållanden som berör arbetsmarknaden hanteras i dag huvudsakligen av Arbetsdomstolen. Vi är för vår del principiella motståndare till specialdomstolar och partssammansatta domstolar. Med den inriktning på en ny modern arbetsrätt som vi tidigare angett får de allmänna domstolarna bättre möjligheter att hantera arbetsmarknadsrelaterade tvister. Vi förordar därför att dessa övertar Arbetsdomstolens funktioner fr.o.m. den 1 januari år 2000.
Från anslaget C 1 Jämställdhetsombudsmannen, betalas kostnader för JämO med kansli och för Jämställdhetsnämnden. Från och med år 1997 höjdes anslaget till myndigheten med 5 miljoner kronor, motsvarande 50 procent. Vi anser att anslaget bör ligga närmare en nivå som motsvarar 1996 års anslag.
Vi förordar att anslaget C 1 Jämställdhetsombudsmannen fastställs till 943 000 kronor för 1998.
För att uppfylla målen med regionalpolitiken är det nödvändigt att främja företagens utveckling. Den politik för företagande och arbete vi föreslår skapar förutsättningar för att de aktuella regionerna skall kunna växa av egen kraft. Goda möjligheter till utbildning är en viktig del i detta. Moderata samlingspartiet föreslår en betydande kunskapssatsning som stöd för regional utveckling.
Sedan Sveriges medlemskap i EU har den nationella regionalpolitiken tillförts betydande medel från EU:s strukturfonder. För den medfinansiering som erfordras för att tillgodogöra sig strukturfondspengarna finns medel avsatta bl.a. inom ramen för de s.k. länsanslagen. Det är emellertid angeläget att också kommuner och landsting deltar mer aktivt än i dag när det gäller medfinansiering.
Vi förordar att anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder för budgetåret 1998 fastställs till 1 153 000 000 kronor.
Systemet med nedsättning av socialavgifter bör inför år 2000 utvärderas med hänsyn till såväl effektivitet som behov. Vi föreslår nu en viss reducering av anslaget.
Vi förordar att anslaget A 4 Nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1998 fastställs till 250 000 000 kronor.
Det finns inga belägg för att sysselsättningsbidraget på ett positivt sätt skulle leda till en ökning av antalet anställda. EU-kommissionen har heller inte godkänt denna typ av stöd. Vår uppfattning är att andra former av regionalpolitiska insatser gör större nytta, varför starka skäl talar för att stödet avskaffas. Det bör ske från den 1 januari 1998. Redan beslutade bidrag skall emellertid utbetalas under den tid de löper.
År 1998 medför detta inga budgetförändringar.
Vi förordar att transportstödet kvarstår som kompensation för långa avstånd. Enligt vår uppfattning är det emellertid möjligt att, utan att frångå syftet med stödformen, reducera den totala bidragsvolymen.
Vi förordar att anslaget A 6 Transportbidrag för budgetåret 1998 fastställs till 311 000 000 kronor.
Delar av dagens regionalpolitik bör ersättas med en målmedveten satsning på kunskap. Vi föreslår därför en betydande satsning som skall öka tillgången till utbildning på orter som i dag har ett begränsat utbud. Satsningen bör genomföras som ett projekt inom ramen för EU:s strukturfonder. Redan 1998 bör 25 miljoner kronor reserveras från anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, och lika mycket från anslaget A 9 Europeiska regionala utvecklingsfonden. För 1999 bör reservationen uppgå till 50 miljoner kronor från respektive anslag och för 2000 till 100 miljoner. År 2001 bör utbildningssatsningen totalt kunna uppgå till 300 miljoner kronor.
I det föregående har budgeteffekterna av vårt förslag redovisats område för område. I sammanfattning ser de ut på följande sätt.
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Våra förslag i sammandrag (tusental kronor) |
|||||||
1998 |
förändring |
1999 |
förändring |
2000 |
förändring |
||
Summa |
42 723 400 |
8 532 000 |
33 541 100 |
4 650 140 |
25 280 100 |
4 544 000 |
|
A1 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning |
40 681 334 |
8 532 000 |
31 535 334 |
14 650 140 |
23 874 334 |
14 544 000 |
Högre egenfinansiering |
|
0 |
|
-10 000 000 |
|
-10 000 000 |
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Förslag i sammandrag (tusental kronor) |
|||||||
1998 |
förändring |
1999 |
förändring |
2000 |
förändring |
||
Summa |
47 542 000 |
-18 861 647 |
49 370 300 |
-20 578 405 |
48 663 000 |
-20 259 784 |
|
A1 |
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader |
4 118 585 |
-50 000 |
3 609 322 |
-75 000 |
3 681 183 |
-75 000 |
A2 |
Arbetsmarknads-politiska åtgärder |
21 043 793 |
-18 142 000 |
23 463 212 |
-19 823 450 |
22 955 472 |
-19 499 250 |
A6 |
Vissa kostnader för in-förandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring |
51 500 |
-51 500 |
61 808 |
-61 808 |
67 387 |
-67 387 |
B |
Arbetsmiljö |
0 |
-610 000 |
0 |
-610 000 |
0 |
-610 000 |
B11 |
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten |
4 147 |
-4 147 |
4 147 |
-4 147 |
4 147 |
-4 147 |
C |
Jämställdhet mellan kvinnor och män |
31 100 |
-4 000 |
31 500 |
-4 000 |
31 900 |
-4 000 |
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Förslag i sammandrag (tusental kronor) |
|||||||
1998 |
förändring |
1999 |
förändring |
2000 |
förändring |
||
Summa |
3 605 000 |
-635 000 |
3 585 000 |
-795 000 |
3 284 000 |
-1 047 000 |
|
A1 |
Regionalpolitiska åtgärder |
1 597 517 |
-445 000 |
1 623 517 |
-605 000 |
1 623 517 |
-832 000 |
A4 |
Ersättning för ned-sättning av socialavgifter |
415 000 |
-165 000 |
410 000 |
-165 000 |
430 000 |
-165 000 |
A5 |
Transportbidrag |
336 000 |
-25 000 |
336 000 |
-25 000 |
336 000 |
-50 000 |
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i arbetsmarknadspolitiken,
att riksdagen hos regeringen begär förslag i fråga om de regionalpolitiska stödformerna i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 13 fastställa anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning till 49 213 334 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 fastställa anslaget A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader till 4 068 585 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 fastställa anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till 2 901 793 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 anvisa medel för anslaget A 6 Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 fastställa anslaget B 1 Arbetarskyddsverket till 200 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 fastställa anslaget B 2 Arbetslivsinstitutet till 100 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 fastställa anslaget B 3 Rådet för arbetsmiljöforskning till 18 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 fastställa anslaget B 4 FoU inom arbetslivsområdet till 200 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 anvisa medel för anslaget B 11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 14 fastställa anslaget C Jämställdhet mellan kvinnor och män till 27 100 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder till 1 152 517 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter till 250 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 5 Transportbidrag till 311 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder reservera 25 000 000 kr för utbildningssatsning i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under anslaget A 9 Europeiska regionala utvecklingsfonden reservera 25 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
Per Unckel (m) |
|
Kent Olsson (m) |
Patrik Norinder (m) |
Christel Anderberg (m) |
Anna Åkerhielm (m) |
Per Bill (m) |
Olle Lindström (m) |
Ulf Melin (m) |
Jan Backman (m) |
Ulf Kristersson (m) |
Annika Jonsell (m) |