Under den arbetsintensiva skördesäsongen inom den yrkesmässiga trädgårdsodlingen behövs varje år ett stort antal skördearbetare. Under några hektiska veckor skall t.ex. många miljoner liter jordgubbar skördas. Då möjligheterna att få svensk arbetskraft till denna typ av arbete är begränsad har regeringen givit länsarbetsnämnderna befogenhet att utfärda säsongarbetstillstånd för utomnordisk arbetskraft. Arbetstillstånden har en giltighetstid på tre månader under tidsperioden 15 maj–15 oktober. Under 1997 utfärdades ca 5000 arbetstillstånd. Lön och arbetsgivaravgifter skall erläggas som för svensk arbetskraft. Den prövning av arbetskraftsbehovet, som görs på arbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder sedan många år tillbaka, och som resulterar i att ett visst antal säsongarbetstillstånd utfärdas, har väl dokumenterat att denna möjlighet även framgent måste finnas. I Sverige uttas full arbetsgivaravgift för sådan anställning. Detta är inte minst anmärkningsvärt vad gäller anställd ungdom då denna kostnad för företaget saknar värde för den anställde.
En ytterligare hämmande och för svenska trädgårdsföretagare diskriminerande faktor är att den nedsättning av arbetsgivaravgiften som riksdagen beslutat om i juni 1997 efter förslag från regeringen (prop 1996/97:150) för att stimulera nyanställningar, och med inriktning på små och medelstora företag, inte fullt ut kan utnyttjas av företag med säsongsysselsättning. I finansutskottets ställningstagande till regeringens förslag har utskottet förutsatt att regeringen överväger möjligheten av en årlig avstämning, som skulle göra det möjligt till fullt utnyttjande av nedsättningen även för företag med säsongsysselsättning.
En jämförelse mellan arbetskraftskostnaderna för skördearbetskraft i EU-länderna visar att arbetsgivaravgifterna för säsonganställd personal i de flesta av dessa är kraftigt reducerad. Ett väsentligt skäl för detta är att man i dessa länder velat säkerställa tillgång till kompetent arbetskraft under den för företagen mest känsliga skörde- och intäktsperioden. Eftersom arbetskraftskostnaden i dessa företag utgör ca 30–40 procent av den totala kostnaden är det givet att olika länders skatter och avgifter på denna produktionsfaktor också blir en betydande konkurrensfaktor.
Ett allvarligt problem är att det – trots hög arbetslöshet – är så svårt att trygga behovet av svensk arbetskraft till skördesäsongerna. Exempelvis finns det många som stannar bara några dagar. Tillgången och tryggheten av att ha tillräckligt med arbetskraft när den behövs är väsentlig inom trädgårdsnäringen.
Vi utgår från att den utredning som kartlägger trädgårdsnäringens konkurrenssituation lägger förslag som tar upp även arbetskraftsfrågorna inom näringen och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetskraftsfrågorna inom trädgårdsnäringen.
|
Ingvar Eriksson (m) |
Peter Weibull Bernström (m) |