Allmänna samlingslokaler är en omistlig resurs för bevarandet och utvecklandet av Sveriges demokrati och kulturliv, liksom möjligheten till det fria ordets utövande, utan hänsyn till om man har tillgång till ekonomiska medel för att använda de tryckta eller eterburna medierna. 10 000-tals människor verkar på ideell väg med att sköta, underhålla, förvalta, förbättra och bygga lokaler för detta ändamål. De arbetsinsatser som därvid läggs ner oavlönat torde enbart inom Bygdegårdarna, Folkets hus och Folkets park samt nykterhetsrörelsens Våra gårdar motsvara mer än 500 000 dagsverken per år.
Ända sedan början av 40-talet har riksdag och regeringen ansett att detta arbete, för demokratins fortsatta utveckling, ska stödjas och uppmuntras. Sedermera har också kommunerna fått möjlighet att på motsvarande sätt stödja samlingslokalerna. Detta har haft mycket stor betydelse för möjligheten att hålla god kvalitet på mötesplatsen och också uppmuntrat till fortsatt ideellt arbete.
En betydande del av byggarbetskåren står idag fortfarande utan arbete och byggmaterialindustrin lägger ner tillverkningskapacitet. Regeringen spår fortsatt minskning av arbetstillfällen för byggarbetare. I budgetpropositionen påpekas nödvändigheten av att byggverksamheten åter tar fart. Det samarbete som redovisas mellan staten och Svenska kyrkan känner vi stark sympati med. Det liknar det samarbete som genom åren, från senare delen av 70-talet och fram till början av 90-talet, funnits mellan staten och samlingslokalorganisationerna.
Boverkets samlingslokaldelegation har nyligen fördelat 33 milj kr ur 1997 års medelsram till ett 50-tal olika föreningar. Ytterligare 320 samlingslokalägande föreningar hade sökt pengar för angelägna projekt. Ca 270 av dessa projekt skulle med kort varsel, bara 2–3 månader, kunna komma igång. Det är projekt i hela landet. Projekten omfattar allt från mindre handikappanpassningsåtgärder, över reparations- och upprustningsåtgärder, större eller mindre tillbyggnader, till nya samlingslokaler på orter där det helt saknas sådana. Den helt övervägande delen av projekten är mycket arbetsintensiv.
Produktionsvärdet på dessa 270 projekt ligger på ca 600 milj kr och ansökningarna om statligt stöd ligger på ca 200 milj kr för samma projekt. Det stora flertalet av de här projekten kan ses som viktiga ur byggnadsvårdssynpunkt. De ingår i bygdens historia på ett mycket påtagligt sätt.
Att t.ex. satsa ytterligare 100 milj kr till byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler skulle få omedelbara och mycket goda effekter på sysselsättningen inom byggbranschen. 1 500 årsarbeten skulle tillskapas. Därtill kommer det in 60 milj kr i mervärdesskatt till staten eftersom samlingslokaler inte är momspliktiga. Det betyder en nettoinsats på 40 milj kr för 1 500 årsarbeten.
Av budgetpropositionen framgår det i Arbetsmarknadsdepartementets bilaga att regeringen ämnar göra särskilda insatser för sysselsättningen inom byggsektorn. Bl.a. avser man att avsätta 50 milj kr årligen för att rikta arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t ex i form av anställningstöd till ett projekt tillsammans med Svenska kyrkan för att renovera kyrkor, prästgårdar och församlingshem. På motsvarande sätt ämnar man rikta resurser till byggnadsvårdssatsningar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Enligt vår uppfattning är det angeläget att det stora behov som finns för ytterligare medel till allmänna samlingslokaler i ökad utsträckning kan tillgodoses. Vi föreslår därför att regeringen på liknande sätt som när det gäller kyrkor, prästgårdar, församlingshem och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse riktar arbetsmarknadspoltiska åtgärder till byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler, t.ex. i form av anställningsstöd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rikta arbetsmarknadspolitiska åtgärder till byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler.
|
Göran Magnusson (s) |
|
|
Elving Andersson (c) |
Åke Gustavsson (s) |
|
Kjell Nordström (s) |