Gravt synskadades möjligheter att finnas på arbetsmarknaden har på ett mycket påtagligt sätt försämrats de senaste åren. Dels genom att AMI-SYNs resurser skurits ner med cirka procent, dels genom att det finns ett administrativt motstånd hos försäkringskassorna att upphandla arbetslivsinriktad rehabilitering för gravt synskadade, eftersom sådan rehabilitering i allmänhet är tio gånger så dyr som vad rehabilitering i genomsnitt kostar.
Regeringens budgetförslag innebär ytterligare försämringar. Dels genom att anslaget för upphandling av arbetslivsinriktad rehabilitering och anslaget för bidrag till arbetshjälpmedel slås ihop med en rad andra anslag till ett enda. Dels genom att anslaget föreslås minskas kraftigt. Med hänsyn till det nämnda och med tanke på att 1997 års anslag för arbetshjälpmedel om 100 miljoner är förbrukat till 85 procent och ett kvartal återstår av året betyder detta att de synskadades möjligheter kommer att försämras.
Rehabilitering av synskadade i tillräcklig omfattning samt tillgången på medel till arbetshjälpmedel är tillsammans med lönebidrag de som främst gagnar gravt synskadade när det gäller förutsättningarna på arbetsmarknaden. När dessa stödformer i tur och ordning begränsas försämras också förutsättningarna för de gravt synskadade att komma ut på arbetsmarknaden. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta tillkänna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gravt synskadades försämrade möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.
|
Sigge Godin (fp) |