F�r�ndringarna inom arbetslivet blir nu allt mer uppenbara. Gamla
branscher och jobb sl�s ut och nya tillkommer. F�r�ndringstakten �kar.
L�nearbetet �r och kommer under �versk�dlig tid att vara det
dominerande. Men tydliga f�r�ndringar sker. En anst�llning �r inte
livsl�ng p� samma s�tt som tidigare. Arbetstagare kommer oftare �n
tidigare att byta arbetsuppgifter och arbetsgivare. Nya eller annorlunda
anst�llningsformer, som exempelvis kontraktsanst�llningar, kommer att
bli mer frekventa. Att sj�lv starta och driva f�retag, under l�ngre eller
kortare perioder, som komplement eller ist�llet f�r en vanlig anst�llning,
kommer likas� att �ka. Flexibiliteten kommer att vara norm.
Politiken kan inte kommendera fram nya jobb - endast skapa
f�ruts�ttningar f�r nya jobb. Statens ansvar f�r syssels�ttningen �r det direkta
arbetsgivaransvaret och f�rh�llandet mellan stat, kommuner och landsting.
D�remot har politiken det avg�rande inflytandet p� faktorer som direkt och
indirekt skapar f�ruts�ttningar f�r syssels�ttning. Den ekonomiska politiken
har betydligt st�rre p�verkan p� arbetsmarknaden �n de lagar och regler som
ofta tillskrivs avg�rande betydelse. Genom en ekonomisk politik som sanerat
de offentliga finanserna har r�ntan kunnat pressas ner. Den stora os�kerhet
som fanns i den svenska ekonomin under b�rjan av 1990-talet h�ller nu p� att
v�xlas �ver till ett allt starkare f�rtroende. Detta �r grunden f�r en ekonomi
som leder till �kad syssels�ttning.
L�gre r�nta inneb�r att f�retagen v�gar investera. Det blir enklare att r�kna
hem investeringar. �kat f�rtroende tillsammans med en mer robust ekonomi
g�r att fler f�retag k�nner st�rre s�kerhet och v�gar investera. Olika
syssels�ttningsstimulanser kan d� f� genomslag i �kad syssels�ttning. N�r
tilltron till den ekonomiska politiken �r h�g kan s�nkta skatter och avgifter
leda till �kad syssels�ttning. I ett l�ge d� tilltron till ekonomin �r l�g
kommer
arbetsmarknaden inte att reagera p� stimulanser. Centerpartiet har p� ett
mycket p�tagligt s�tt medverkat till att vi nu kan se ett �kat f�rtroende f�r
svensk ekonomi. Detta �r en grundpelare f�r att bygga ett Sverige som �r
rustat f�r framtidens krav.
Att skapa ekonomiskt utrymme f�r �terkommande utbildning kommer att
vara en av de viktigaste framtida uppgifterna b�de f�r den enskilde och f�r
parterna p� arbetsmarknaden. Genom inf�rande av arbetstidsbank och
kompetensf�rs�kring kan den enskilde f�rdela tid och pengar till sig sj�lv
under den egna livscykeln. Politiska initiativ som m�jligg�r detta kommer att
vara av st�rre l�ngsiktigt intresse �n diskussioner om procent i
bidragssystemen.
En nyckel i modern, mer individuellt anpassad arbetmarknad �r mer
flexibla arbetstider. Arbetstiden m�ste kunna varieras beroende p�
livsm�nster eller livssituation under olika skeden i livet. Det vinns fler
v�lf�rdsvinster f�rknippade med f�rkortade arbetstider. Den formella
arbetstidens roll kommer sannolikt att minska i betydelse. F�rkortade
arbetstider m�ste v�xa fram ur �kad produktivitet. Arbetstidsf�rkortning b�r
i f�rsta hand bygga p� frivillighet och avtal och vara ett ansvar f�r parterna
p� arbetsmarknaden. F�ruts�ttningarna kan dock variera starkt p� olika delar
av arbetsmarknaden. Av r�ttvisesk�l kan politiska �tg�rder beh�vas. Det kan
handla om lagstiftning f�r �kad r�ttvisa p� exempelvis skatteomr�det och en
mer aktiv roll i arbetstidsfr�gan f�r de offentliga arbetsgivarna. Det
f�ruts�tter ett samh�llskontrakt mellan arbetsmarknadens parter och staten,
som leder till en ansvarsfull hantering inom samh�llsekonomins ramar.
Politikens uppgifter blir att utforma system som ger utrymme f�r att pr�va
olika handlingsalternativ. Att v�ga pr�va n�got nytt leder inte alltid till att
detta lyckas. Om m�nniskor inte v�gar pr�va kommer inte heller de goda
id�er som kan utvecklas till morgondagens Ericsson eller Volvo att pr�vas.
Ett f�retagsamt samh�lle �r ett samh�lle som v�lkomnar nyskapande och
kreativitet. Det �r ocks� ett samh�lle som tar tillvara goda initiativ och l�ter
m�nniskor b�de lyckas och misslyckas. De trygghetssystem som byggts upp
klarar inte av att hantera en ny situation med allt st�rre r�rlighet. En
genomgripande analys av trygghetssystemen �r en f�ruts�ttning f�r att klara
framtidens utmaningar.
F�r att trygga v�rt v�lst�nd, ha r�d att betala av b�de stats- och milj�skuld
samt ge v�ra barn en god framtid m�ste Sverige sl� in p� nya banor. Sveriges
fr�msta konkurrensmedel skall vara allas egen inneboende kreativitet, h�g
kunskapsniv�, v�r moderniseringslust och v�r l�nga tradition av samf�rst�nd
vid avg�rande samh�llsf�r�ndringar. Centerpartiet kan aldrig acceptera att
Sverige g�r i olika hastigheter, d�r vissa regioner eller grupper drar ifr�n p�
bekostnad av andra.
2 Inledning
Sverige st�r i en brytningstid. Vi �r p� v�g att l�mna det ekonomiska
moras som 1980-talets spekulationsekonomi innebar. En n�dv�ndig
sanering av statens finanser har genomf�rts med aktiv medverkan av
Centerpartiet. N�r detta saneringsarbete nu visar att vi f�tt fastare mark
under f�tterna m�ste allas anstr�ngningar till f�r att forma en framtid d�r
vi klarar syssels�ttningen, blir mindre beroende av den internationella
finansmarknaden och d�r vi utnyttjar v�ra komparativa f�rdelar f�r att ta
spr�nget in i 2000-talet.
V�rt land har n�gra avg�rande f�rdelar inf�r framtiden:
- Vi har en tradition av samf�rst�nd och kan skapa sammanh�llning vid
avg�rande samh�llsf�r�ndringar.
- V�r befolkning �r v�lutbildad. Lusten till kompetensutveckling och
vidareutbildning �r gemensam f�r alla grupper i samh�llet. Vi intar en
t�tposition i v�rlden betr�ffande datakunskap "p� bredden".
- V�rt samh�lle pr�glas av en tydlig moderniseringslust. Nya tekniska
l�sningar kan snabbt pr�vas i stor skala i Sverige. Mobiltelefon-
utvecklingen illustrerar detta.
- Vi �r p� v�g mot v�rldens mest j�mst�llda samh�lle.
Sverige har nu n�tt den punkt d�r en stark och uth�llig ekonomisk tillv�xt
kan skapas. Den stora utmaningen blir att skapa l�sningar som f�renar ett
ekologiskt och ett humanistiskt perspektiv. Detta inneb�r en framtid som
�r b�de h�gekologisk och h�gteknologisk. F�r att allas f�ruts�ttningar
ska kunna komma till sin r�tt beh�vs nya s�tt att ta tillvara de m�ngas
kreativitet och skapande.
Framtiden kr�ver flexibilitet och nya v�gar till f�rs�rjning. M�nga vill vara
fria att f�rverkliga sina personliga dr�mmar. Man s�ker l�sningar som passar
med den livsform man efterstr�var. De som har f�rlorat sina tidigare arbets-
uppgifter och nu sj�lva vill f�rs�ka ta ansvar f�r sin egen utkomst f�renas av
nyfikenhet till flexibilitet, viljan och �nskan att ta eget ansvar och egna
risker. Kombinationen av m�nga sysslor, i form av t.ex. projektanst�llningar,
s�songsarbete, hantverk, odling etc. kombinerad med kompetensutveckling,
kan bli ett s�tt att skapa sig en livsstrategi och egen f�rs�rjning.
3 Det nya v�xer fram
Det traditionella industrisamh�llet har sin b�rjan fr�n mitten eller senare
delen av 1800-talet. �verg�ngen fr�n det agrara samh�llet till
industrisamh�llet innebar nya m�jligheter och att nya m�nster
etablerades. Tillverkning/produktion kunde effektiviseras till industriell
produktion. Nationella och internationella marknader utvecklades.
Under senare delen av 1900-talet har delvis andra drivkrafter utvecklats.
Internationalisering, ny teknik och allt snabbare oms�ttning av kunskaper
�ndrar nu p� nytt produktionsbetingelserna och d�rmed s�ttet att organisera
produktionen. Nya mentala kartor ritas, en tydlig v�rderingsf�rskjutning
sker.
En syssels�ttningsstudie fr�n OECD illustrerar detta: Varje �r tillkommer
ca 10 procent nya arbetstillf�llen med krav p� h�ga kvalifikationer. Samtidigt
f�rsvinner en lika stor del arbetstillf�llen med enklare arbetsinneh�ll.
Tillskottet till arbetskraften av personer med ny utbildning utg�r varje �r
endast 2-3 procent. Ist�llet f�r att konstruktivt m�ta denna f�r�ndring har
Sverige f�rs�kt skydda sitt n�ringsliv fr�n omvandlingstrycket t.ex. genom
en serie devalveringar. Etablerade branscher med stora exportorienterade
f�retag har gynnats, medan nya f�retag i tillv�xtbranscher missgynnats.
Investeringar i mer kunskapsintensiv produktion har varit alldeles f�r l�ga.
Trots stora satsningar i forskning och teknisk utveckling har Sveriges andel
av v�rldens kunskapsmarknad minskat sedan 1980.
En �kad internationalisering �kar beroendet av omv�rlden och leder
d�rmed till att konkurrens- och omvandlingstrycket i ekonomin �kar. �kat
konkurrenstryck sk�rper kraven p� kortare leveranstider och flexiblare
produktion. Sverige m�ste vinna konkurrensf�rdelar i f�rh�llande till
omv�rlden genom kunskapst�tare produktion - inte genom att konkurrera
med l�ga l�ner.
Krav st�lls i allt h�gre utstr�ckning p� f�retagens flexibilitet och f�rm�ga
att f�rst� kundernas behov av nya l�sningar. F�r att snabbt kunna m�ta
kunders krav kr�vs "plattare" organisationsstruktur med f�rre beslutsniv�er.
Varje medarbetare kommer ofta att sj�lv ha kundkontakt. F�rm�gan till
flexibilitet blir avg�rande f�r f�retagens l�ngsiktiga �verlevnad. S�v�l
individ som f�retag blir beroende av att utveckla denna kompetens.
Kompetensen eller humankapitalet blir viktigare �n realkapitalet.
3.1 Nya v�rderingar
V�rderingar f�r�ndras. F�r�ndringarna syns tydligast hos ungdomar.
Viljan att i st�rre omfattning kunna p�verka sitt eget arbete, att f� utlopp
f�r den egna kreativiteten, f�r sj�lvst�ndighet och f�r ansvarstagande �r
uttryck f�r dessa v�rderingsf�r�ndringar.
Internationaliseringen �kar. R�rligheten och sj�lvst�ndigheten blir st�rre.
Invandringen har medf�rt m�ngkulturell erfarenhet och kunskap till
samh�llet, vilket �r en tillg�ng f�r en internationaliserad arbetsmarknad.
Dock har vi i Sverige inte lyckats ta tillvara den ofta goda utbildning och
kompetens som m�nga invandrare besitter.
Ungdomar l�gger st�rre vikt vid arbeten som ger m�jlighet till
sj�lvst�ndighet och utveckling. De �r heller inte fr�mmande f�r att bryta upp
fr�n arbetsplatser som inte upplevs ge utrymme f�r kreativitet och
sj�lvst�ndighet.
Arbetet �r en del i sj�lvf�rverkligandet och i den personliga utvecklingen.
M�nga v�ljer att satsa p� en egen verksamhet. Den frihet som ett eget f�retag
kan inneb�ra prioriteras h�gre �n den trygghet som ett fast arbete inneb�r.
V�rderingsf�rskjutning fr�n materialism till upplevelse p�g�r i hela
v�rlden. Den dramatiskt �kande musikmarknaden och den digitala
revolutionen �r uttryck f�r dessa nya v�rderingar.Vidare har en livsstil i
harmoni med naturens krav blivit en viktig, grundl�ggande v�rdering f�r
m�nga individer. Upplevelseomr�det kommer att f� st�rre betydelse f�r
svensk ekonomi.
Ett grundl�ggande behov hos oss m�nniskor �r k�nslan av att beh�vas, att
betyda n�got f�r andra och att k�nna att man har en plats i tillvaron. Att ha
m�jlighet att f�rs�rja sig genom en anst�llning, ett eget f�retag eller
kombinationssyssels�ttning tillfredsst�ller en del av detta behov.
All kreativitet har sitt ursprung i individens lust att utvecklas. Det �r
politikens viktiga uppdrag att st�dja detta utan att f�rkv�va. Det g�ller att
v�cka den kreativitetens "gl�d" som finns hos alla. Man kan inte byta ut
m�nniskors vilja mot politiska l�sningar.
3.2 Nya anst�llningsformer
Allt f�rre kan i framtiden r�kna med att de har en livsl�ng anst�llning.
Ist�llet kommer fler att finnas i nya "mellanformer" mellan anst�lld och
arbetsgivare eller egenf�retagare. Egenf�retagande i bem�rkelsen att den
enskilde kontrakteras f�r ett visst uppdrag eller projekt kommer allt bli
allt vanligare. Det engelska uttrycket "self-employed" sammanfattar
ganska v�l detta nya f�rh�llande. Kontraktsformen blir d�rmed en allt
vanligare anst�llningsform.
4 Nya m�nster
Tre viktiga drag kommer att p�verka samh�llsutveckling och
syssels�ttning. Dessa drag - kretslopp, kunskap och tj�nster - skall inte
ses som tre expansiva sektorer eller branscher. Ist�llet �r dessa drag s�
allm�ngiltiga att de kommer att genomsyra alla sektorer och alla
branscher.
4.1 Kretslopp
Milj�krav och kretsloppst�nkande kommer att bli allt viktigare f�r
industriell f�rnyelse. Det internationellt erk�nda milj�forskningsinstitutet
World Watch Institute har kallat den v�xande gr�na marknaden f�r den
andra industriella revolutionen. Kretsloppst�nkande och milj�krav fr�n
b�de konsumenter och staten kommer att leda till nya produkter och nya
produktionsmetoder vilket kommer att medf�ra f�rnyelse inom befintliga
f�retag, nyf�retagande och nya arbetstillf�llen inom en m�ngd branscher.
Det handlar om att skaffa sig och ta tillvara ett ekologiskt f�rspr�ng; att
exempelvis anv�nda energiomst�llningen som en h�vst�ng f�r att utveckla en
milj�anpassad teknologi. R�tt utnyttjat kan energiomst�llningen och
kretsloppsarbetet leda till att Sverige blir v�rldsb�st p� att skapa tillv�xt
som
�r ekonomiskt och ekologiskt uth�llig och som ger nya jobb. G�r vi det nu
har vi chansen att f�rse en stor v�rldsmarknad med v�ra nya l�sningar.
4.2 Kunskap
Allt fler forskningsrapporter kring tillv�xtens villkor pekar ocks� p� att
den enskilt viktigaste faktorn �r investeringar i utbildning p� alla niv�er i
samh�llet. Samtidigt understryks sambanden mellan arbetsproduktivitet
och kunskapstillv�xt. Det �r d�rf�r viktigt att kunskapsinneh�llet �kar
�ven i de mer traditionella r�varubaserade branscherna.
De h�gteknologiska och kunskapst�ta f�retagen och branscherna kommer
att expandera och st� f�r stor del att tillv�xten. Expansion underl�ttas om nya
�gandeformer eller �garl�sningar utvecklas. D�rf�r beh�ver lagar och
regelsystem ses �ver s� att inte formella hinder s�tter stopp f�r nya l�sningar.
4.3 Tj�nster
Vi st�r bara i b�rjan av en utveckling d�r m�nniskor anv�nder allt mer av
sitt konsumtionsutrymme f�r att k�pa tj�nster som �r uttryck f�r ett nytt
v�rderingsm�nster. Oavsett om det t.ex. �r fr�ga om ny musik eller
upplevelseturism inneb�r detta ofta en mer tj�nsteintensiv verksamhet.
Det finns ocks� anledning att tro att m�nga kommer att efterfr�ga nya
former av tj�nster, exempelvis i hemmen, vilket kommer att medf�ra en
ny efterfr�gan p� utbildad arbetskraft inom detta omr�de.
Industrif�retagen svarar idag f�r mindre �n 20 procent av det totala
f�r�dlingsv�rdet i ekonomin. M�nga f�retag, men �ven stat, kommun och
annan offentlig verksamhet, koncentrerar sig alltmer p� sin k�rnverksamhet.
Kompletterande behov av kunskaper, tj�nster och service k�ps ist�llet in
efter behov. Det sker i form av underleverant�rer, entreprenader,
konsulttj�nster och projektanst�llningar. D�rf�r har syssels�ttnings�kningen
varit snabb inom denna typ av verksamhet. Samtidigt �r en stor del av
tj�nstesektorn mer eller mindre direkt kopplad till industriproduktion
eftersom drygt 30 procent av alla industrianst�llda nu arbetar med
tj�nsteproduktion.
Den stora potentialen f�r nya tj�nster h�nger samman med f�rm�ga att
utveckla ett h�gt kunskapsinneh�ll i tj�nsterna. Detta sker bland annat genom
att ta tillvara nya ekologiska och h�gteknologiska l�sningar.
4.4 Nya problem
Kunskap �r en viktig grund b�de f�r att m�ta f�r�ndrade krav vad g�ller
arbetets inneh�ll och organisation och f�r att kunna ta del av
v�lf�rdsutvecklingen. Det finns risk att nya klyftor uppst�r om stora
grupper inte f�r tillg�ng till ny kunskap och ny teknik. Industrisamh�llets
klyftor i form av l�ne- och f�rm�genhetsskillnader f�rs�ker samh�llet
utj�mna genom omf�rdelande skatte- och transfereringssystem. I
kunskapssamh�llet blir d�rf�r en prioriterad politisk uppgift att se till att
alla ges m�jlighet till f�rkovran. Det mest angel�gna �r att tillf�rs�kra
individer med l�g formell utbildning m�jligheter att uppgradera sina
kunskaper. I detta ligger inte n�gon f�rringan av den praktiska
kunskapen. Tv�rtom �r den praktiska kunskapen m�nga g�nger en
f�ruts�ttning f�r att kunna ta till sig och f�rst� nya kunskaper inom
arbetsomr�det.
Ur ett v�lf�rds- och demokratiperspektiv �r det fundamentalt att alla blir
delaktiga i kunskaps- och kompetensutveckling. Det r�cker inte att alla f�r
m�jlighet att dela den v�lf�rdsutveckling som kunskapssamh�llet genererar.
Det handlar ocks� om delaktighet i den dynamiska utveckling som
kunskapstillv�xt inneb�r. D� kan segregering och en uppdelning i A- och B-
lag s�v�l kunskapsm�ssigt, socialt, ekonomiskt och regionalt motverkas.
5 Politik som ger f�ruts�ttningar
Politiken i sig kan inte kommendera fram nya jobb inom den privata
sektorn. Ist�llet m�ste politiken inriktas p� att skapa f�ruts�ttningar f�r
nya jobb. Den politik som ska skapa f�ruts�ttningar f�r ny syssels�ttning
och fler jobb m�ste ta avstamp i ovann�mnda v�rderingsf�r�ndringar, de
nya m�nster vi beskrivit och bygga p� tre viktiga delar:
- Varje m�nniska skall har r�tt att utvecklas efter sina f�ruts�ttningar,
p�verka sin egen situation och vara kreativ och skapande. Alla har kraft
och m�jlighet att forma sin egen framtid - om m�jligheterna ges. Detta
g�ller s�v�l utbildning, fritid som under arbetslivet.
- Arbetet f�r ett j�mst�llt samh�lle d�r kvinnor och m�n ges lika
f�ruts�ttningar att ta del av och dela p� b�de yrkesliv och hemarbete.
Delat ansvar f�r hemmets arbete �kar f�ruts�ttningarna f�r det j�mst�llda
samh�llet d�r kvinnor arbetar i lika h�g utstr�ckning som m�n och har
samma m�jligheter till utveckling, karri�r och l�n.
- Ge alla m�jlighet att ta klivet in i det framtida samh�llet, kunskaps-
samh�llet. Politiken f�r inte acceptera att nya sociala, ekonomiska,
regionala eller kunskapsm�ssiga klyftor g�r sig g�llande. F�rdelning av
vad som skapar v�lst�nd och utveckling m�ste komma hela landet och
hela befolkningen till del.
5.1 Bejaka tillv�xt f�r kretsloppsekonomi
Sverige beh�ver en uth�llig ekonomisk tillv�xt. Under de �r n�r Sverige
som nation �kt kana fr�n topp till botten i OECD:s tillv�xtstatistik har
samtidigt m�jligheterna att bedriva en aktiv syssels�ttnings- och
v�lf�rdspolitik dramatiskt beskurits. Tillv�xten f�r inte g� ut �ver
ekologiska, sociala och regionala v�rderingar. Centerpartiet vill
�stadkomma en tillv�xt som fr�n b�rjan �r milj�anpassad och som
bygger p� h�gekologisk och h�gteknologisk produktion.
Stabilitet i samh�llsekonomin med varaktigt l�g inflation och l�ga r�ntor �r
av st�rsta betydelse b�de f�r nya f�retag och f�r tillv�xtf�retag. En h�llbar
ekonomisk politik som successivt sanerar statsfinanserna och pressar ner
r�ntorna �r n�dv�ndig f�r tillv�xt, strukturomvandling och �kad
syssels�ttning.
5.2 J�mst�lldhet i familje- och arbetsliv
Dagens unga har andra v�rderingar och andra prioriteringar n�r det g�ller
arbete, fritid och familj. �ven om familjernas sammans�ttning varierar
prioriteras sj�lvbest�mmande, trygghet och relationer mycket h�gt. Man
vill ta ett gemensamt ansvar f�r hem och familj och d�rmed bryta det
k�nsrollsm�nster som h�rskar idag. Arbetstiden m�ste kunna m�ta de
varierande livssituationer som individ och familj befinner sig i under
olika skeden i livet.
Det �r i hemmet och i de relationer som utg�r fr�n hemmet som grunden
f�r j�mst�lldhet l�ggs. F�r att b�de kvinnor och m�n skall kunna delta i
arbetslivet p� j�mst�llda villkor kr�vs �kad delaktighet av m�nnen i
hemarbetet.
Skolan har en viktig uppgift i att motverka k�nsbundna utbildnings- och
yrkesval. Om kvinnor och m�n skall �ka sin andel inom traditionellt
k�nsbundna arbetsomr�den m�ste arbetet b�rja tidigt.
K�nsuppdelningen p� arbetsmarknaden �r fortfarande mycket stor.
Kvinnor har ofta sin utkomst via syssels�ttning inom offentlig sektor.
�tg�rder inriktade p� �ndrad kompetens och d�rmed �kade m�jligheter f�r
kvinnor att finna syssels�ttning i andra branscher m�ste prioriteras.
6 Ett f�retagsamt samh�lle
Ett f�retagsamt samh�lle �r ett samh�lle som v�lkomnar m�nniskors egen
f�rm�ga till nyskapande och kreativitet. F�retagsamhet �r en egenskap
som alla har och inneb�r initiativrikedom och engagemang. Det kan leda
till produktutveckling och intrapren�rskap eller engagemang i form av att
starta och driva ett eget f�retag.
Den snabba tekniska utvecklingen, inte minst inom informationstekniken,
transporter och f�r�ndringar i arbetets inneh�ll och organisation g�r att
behoven av kunskap och kompetens �kar. �terkommande utbildning och
livsl�ngt l�rande �r f�ruts�ttningar f�r att f�retag och individer skall kunna
leva upp till de krav som efterfr�gas i framtiden. L�sningen ligger dock inte
enbart i att under kortare eller l�ngre perioder sitta i skolb�nken.
Det efterindustriella samh�llet �r mer komplext och r�rligt vilket samtidigt
inneb�r h�gre grad av os�kerhet. Det g�r inte att planera fram allt gott. F�r
den enskilde blir det n�dv�ndigt att kunna hantera en allt st�rre os�kerhet.
Det avg�rande �r att denna os�kerhet inte till�ts h�mma lusten att ta nya
initiativ. Den mest grundl�ggande nyorienteringen �r att s�tta flexibilitet som
karakt�riserande norm f�r framtidens syssels�ttning.
6.1 Entrepren�rskap och intrapren�rskap
F�r att �ka syssels�ttningen �r det viktigt att bygga vidare p� de
erfarenheter som finns i omr�den av v�rt land d�r f�retagande och
syssels�ttning blomstrar. Nya anst�llningsformer, eller f�retagsformer,
beh�ver utvecklas f�r att klara morgondagens krav. Det kommer under
kommande decennier att vara naturligt att under kortare eller l�ngre tider
driva sitt eget f�retag eller inom ramen f�r kooperativ utveckla sin id�.
Det m�ste bli l�ttare att sl�ppa loss den kreativitet som m�nniskor besitter.
D� kan nya l�sningar, ny teknik och nya produkter utvecklas. Detta kan ske
b�de i befintliga f�retag, via intrapren�rskap, i form av avknoppning eller
genom helt nya f�retag, entrepren�rskap. Enklare regler f�r att starta och
driva f�retag m�ste till. Nya f�retagsformer m�ste utvecklas.
P� en arbetsmarknad d�r anst�llning inte �r livsl�ng och d�r den enskilde
oftare kommer att ha n�gon form av kontraktsanst�llning m�ste nya
f�retagsformer utvecklas. Former f�r sj�lvanst�llning eller solof�retag
beh�ver utvecklas. Dagens regler f�r egenf�retagande svarar inte upp mot
dessa krav. Centerpartiet anser att en ny f�renklad f�retagsform snarast b�r
utredas. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
Stabila och gynnsamma villkor f�r den privata sektorn g�r att fler nya
tillv�xtf�retag ges utrymme att utvecklas och expandera. Sverige har i en
internationell j�mf�relse f�r f� medelstora f�retag. Goda m�jligheter att
driva egen verksamhet g�r att fler v�gar starta eget. Att fler v�gar starta och
utveckla sin aff�rsverksamhet �r en f�ruts�ttning f�r att f� fler
tillv�xtf�retag
med f�ruts�ttningar att expandera.
6.2 F�rs�rjningsstrategi
Snabba f�r�ndringar och �kad r�rlighet p� arbetsmarknaden g�r att en
anst�llning inte kommer att vara livsl�ng. Ist�llet kommer det att bli allt
mer naturligt att byta jobb och bransch. �ven �verg�ngen fr�n anst�lld
till entrepren�r eller eget f�retagande kommer att vara naturligt.
Specialisering, decentralisering och �kad r�rlighet g�r att fler resonerar i
termer av livsstrategier.
Tidigare har innehavet av ett fast arbete varit sj�lvklart. Allt snabbare
tempo inneb�r en mindre f�ruts�gbarhet. Den enskildes ben�genhet till
r�rlighet p� arbetsmarknaden kommer att avg�ra m�jligheten att f� ny
syssels�ttning. Detta inneb�r inte n�dv�ndigtvis �kad fysisk r�rlighet i form
av att flytta till jobben. Det �r mer av r�rlighet i huvudet �n i f�tterna som
kommer att avg�ra.
Os�kerheten om varaktigheten i den framtida syssels�ttningen g�r att allt
fler kommer att formulera strategier f�r sin f�rs�rjning och d�rmed utveckla
nya alternativ. En relativt stor grupp kommer varken att vara anst�lld eller
arbetsgivare i dagens bem�rkelse. Ist�llet f�r anst�llning kommer fler att vara
uppdragstagare.
Utvecklande av egna intressen eller egen hobby kan leda till olika uppdrag
och d�rmed ing� in en strategi f�r syssels�ttning. Kombinationssyssels�ttning
kommer att bli allt vanligare. M�ngsyssels�ttning �kar. Inte minst inom
turismsektorn �r detta snarare regel �n undantag. Fram�ver kommer denna
form att bli vanligare.
I denna utveckling ligger en f�r�ndrad attityd till arbete och f�retagande.
Intresse till egen r�relse eller starta-eget-f�retag kan antingen vara
projektorienterat eller ing� i en livsstrategi f�r syssels�ttning. Gemensamt
handlar det om att finna kombinationer f�r syssels�ttning som sammantaget
ger f�rs�rjning.
Den �kade r�rligheten p� arbetsmarknaden men �ven den �kade
os�kerheten leder enligt Centerpartiet till att en genomgripande analys b�r
g�ras �ver de lagar och regler som styr trygghetssystemen och arbets-
marknaden.
6.3 Grundtrygghet
F�rdelningspolitiken m�ste vila p� f�rdelning och r�ttvisa. Nya krav och
villkor inneb�r dock att de system vi har idag kommer att beh�va
f�r�ndras. Industrisamh�llets transferering bygger p� f�rdelning av vad
tillv�xten genererar - d.v.s. bidrag f�r att undvika klyftor. Fram�ver
finns risk att nya klyftor uppst�r. Om dagens f�rdelningspolitik bygger
p� att utj�mna ekonomiska klyftor m�ste framtiden mer utj�mna
utbildnings- eller kompetensklyftor. Ist�llet f�r monet�ra
transfereringssystem som enbart omf�rdelar inkomster m�ste framtidens
bygga p� vad som genererar b�de samh�llets och individens tillv�xt,
d.v.s. kunskap och kompetens.
Ett st�rre utrymme av flexibilitet kommer att vara avg�rande. Politiska
l�sningar m�ste ge utrymme f�r olika strategier. M�jlighet m�ste ges att
under olika skeden under livet arbeta mer eller mindre. F�r att skapa
handlingsalternativ m�ste den enskilde rustas f�r att m�ta nya utmaningar.
D� kan passivisering och social utslagning undvikas. Flexibilitet m�ste vara
norm. Bredare system som ger utrymme f�r olika handlingsalternativ och
flexibilitet samtidigt som trygghet uppn�s kommer att inneb�ra ett
decentraliserat ansvar.
I denna motion har vi d�rf�r valt att lyfta fram att ett f�r�nderligt arbetsliv
st�ller krav p� nya l�sningar. Vi f�resl�r d�rf�r att en utredning tills�tts med
uppgift att se �ver hur bland annat transfereringssystemen b�r utformas f�r
att passa ett arbetsliv i f�r�ndring. Vidare presenterar vi n�gra konkreta
�tg�rder som beh�vs direkt. Till det senare h�r f�rslag om m�jligheter att
f�rdela arbetstid �ver livet och system f�r kontinuerlig kompetensutveckling.
Dessa f�rslag inneb�r att samh�llet tydligare m�ste ange ramar. Inom dessa
ramar kommer det att finnas olika l�sningar.
6.4 Transfereringssystemen
Den svenska v�lf�rdsmodellen byggdes upp i en tid av kraftig ekonomisk
expansion och som svar p� industrisamh�llets problem. Arbetstiden
reglerades, lagstadgad semester och anst�llningsskydds- och
arbetsmilj�lagar inf�rdes och transfereringssystem byggdes ut.
Utbildning och trygghetssystem byggdes successivt ut. Dessa reformer
var b�de �nskv�rda och n�dv�ndiga och tillkom f�r att parera och skapa
trygghet. Idag st�lls vi inf�r det faktum att utvecklingen h�ller p� att
springa ifr�n dessa system. Bland annat understryks detta av en studien
"Ljusnande framtid eller l�ngt farv�l", SOU 1997:115, d�r det framh�lls
att cirka en halv miljon m�nniskor st�r utanf�r arbetsmarknaden. Dessa
�r statistiskt att betrakta som "�vriga", dvs de �r varken anst�llda,
arbetsl�sa, hemarbetande eller f�rtidspensionerade. Enligt
unders�kningen verkar denna grupp v�xa. Kunskapen om denna stora
grupps f�rh�llanden, deras inkomster, vad de g�r eller hur de upplever
sin situation �r v�ldigt liten. Gruppen �vriga �r drygt dubbelt s� m�nga
som regeringen r�knar med skall ing� i arbetsmarknadspolitiska �tg�rder.
Det faktum att det finns en stor grupp "�vriga" i n�got som kan kallas f�r
utanf�rskap samt att denna grupp h�ller p� att bli st�rre �n gruppen
arbetsl�sa inneb�r att dagens system inte f�rm�r f�nga upp alla
m�nniskor eller ens de f�r�ndringar som p�verkar m�nniskors
f�rs�rjning.
Problemen med att stora grupper hamnar utanf�r de generella trygghets-
systemen �r uppenbara. �ven annan lagstiftning h�ller p� att bli f�r�ldrad.
Det handlar d� om till exempel f�rs�kringsfr�gor och anst�llningslagar f�r
distansarbetande. Anst�llningslagen utg�r fr�n tillsvidareanst�llning. Den
v�xande gruppen med korttidsanst�llningar m�ste uppm�rksammas. Dessa
st�r i stor utstr�ckning utan lagens anst�llningstrygghet. Vidare torde
anst�llningslagar och arbetsmilj�lagar f�r en v�xande grupp kontrakts-
anst�llda beh�va ses �ver. Inte minst inom denna grupp finns
arbetsmilj�problem av en helt ny inneb�rd. Det �r inte ovanligt att unga
m�nniskor, ofta med god utbildning, hamnat i en s�pass stressad situation vid
kontraktsanst�llningar att de redan vid 30 �rs �lder b�rjar f� symptom av
"utbr�ndhet". Denna grupps f�rh�llande p� arbetsmarknaden beh�ver
uppm�rksammas mer. I detta har �ven fackf�reningarna en stor roll.
Fackf�reningarnas arbete och de traditionella formerna f�r fackligt arbete har
haft sv�rt att finna nya former som �ven kan fungera f�r de personer som �r
b�de anst�llda och sin egen arbetsgivare. Formerna f�r det fackliga
inflytandet i detta sammanhang kan beh�va ses �ver.
Centerpartiet har l�nge kr�vt genomgripande reformer av transfererings-
systemen. Grundtrygghet �r inte hela svaret p� det som kan kallas f�r
utanf�rskap eller "�vriga-problem". Men Centerpartiets f�rslag till
grundtrygghet �r ett delsvar till hur vi skall f� ett transfereringssystem som
inte l�mnar en halv miljon m�nniskor utanf�r eller inom statistikens "�vriga-
kategori". I takt med att arbetslivet f�r�ndras allt mer blir det �n mer
uppenbart att trygghetssystemen beh�ver ses �ver f�r att passa en ny tid,
pr�glad av yrkesm�ssig r�rlighet, flexibilitet men �ven os�kerhet.
Centerpartiet anser att det b�r tas initiativ till en analys och utredning �ver
transfereringssystemens utformning f�r att dessa b�ttre skall kunna svara mot
den framtida arbetsmarknadens f�r�nderlighet. Utredningen b�r leda fram till
f�rslag med inriktning av trygghet f�r alla, exempelvis med en allm�n
arbetslivs- och oh�lsof�rs�kring. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
6.5 Tj�nstesektorn
Mycket pekar p� att tj�nstesektorn kan expandera. Tj�nstesektorn �r dock
ingen enhetlig sektor. Tj�nstesektorn beh�ver ges ett vidare begrepp.
Privata tj�nster utg�r endast en del. I en vidare bem�rkelse ligger �ven
kunskaps-, IT-f�retag etc i detta.
�vergripande f�r denna expansion �r en stram ekonomisk politik och �kat
utrymme f�r hush�llen att efterfr�ga och konsumera tj�nster. F�r att st�rka
den l�gavl�nade arbetskraftens st�llning p� arbetsmarknaden �r det
n�dv�ndigt att s�nka skatten f�r arbetstagare och arbetsl�sa som idag har
knappa ekonomiska marginaler. Det b�r ske genom att grundavdraget h�js
f�r l�ginkomsttagare.
H�jt grundavdrag skulle medverka till att tj�nster, som idag anses f�r dyra,
fram�ver kan bli mer attraktiva. Arbetsuppgifter som idag rationaliseras bort
eller inte blir av p� grund av f�r h�ga kostnader kan komma att bli
ekonomskt f�rsvarbar igen. Med h�jt grundavdrag f�r den enskilde mer i
pl�nboken utan att l�nen beh�ver �ka. P� sikt torde detta inneb�ra att delar
av det som idag �r arbeten som rationaliseras bort av kostnadssk�l kan
beh�llas. Med h�jda grundavdrag kan l�nekostnaderna h�llas nere, utan att
det direkt belastar den enskilde, vilket torde leda till att fler jobb kan
beh�llas. S�nkt skatt f�r l�ginkomsttagare kan ocks� underl�tta
avtalsr�relserna fram�ver, h�lla nere l�neutvecklingen och d�rmed kraftigt
f�rb�ttra v�r internationella konkurrensskraft. F�rslag om h�jt grundavdrag
utvecklas i Centerpartiets skattepolitiska motion.
Det b�r understrykas att h�jt grundavdrag inte st�r i motsatsst�llning till
andra f�renklingar och skattes�nkningar inom tj�nstesektorn. B�da delarna
beh�vs. Centerpartiet har i sin skattepolitiska motion utvecklat synen p�
tj�nstebeskattningen.
6.6 Livsl�ngt l�rande
I moderna arbetsorganisationer st�lls mycket h�ga krav p� medarbetarna
att kunna ta ett eget ansvar, att vara kreativa, att kunna arbeta i grupp, att
vara flexibla, att fr�n tid till annan byta grupptillh�righet, dvs arbeta i
projekt- eller uppdragsorganisationer etc. F�r m�nga inneb�r detta en
betydande omst�llning j�mf�rt med tidigare och kr�ver n�stan alltid
utbildning.
�terkommande utbildning eller livsl�ngt l�rande kommer d�rf�r att bli �n
viktigare i framtiden. Former f�r l�rande m�ste utvecklas f�r kontinuerlig
kompetensutveckling i arbetslivet. D�rigenom �verbryggas det kompetens-
underskott i arbetslivet som f�rorsakats av bl.a. den snabba tekniska
utvecklingen.
L�rande uppst�r inte endast under utbildning. L�rande i vardagsliv och
arbetsliv inneb�r att ta till sig information och ny kunskap f�r att f�r�ndra
tankem�nster och d�rmed kunna l�sa nya arbetsuppgifter. F�reningsliv,
studiecirklar etc bidrar till detta kunskapande. Ny teoretisk kunskap p�verkar
v�ra v�rderingar och st�llningstaganden, samtidigt som kunskaper vunna ur
vardagslivet p�verkar arbetet. Kunskap blir inte n�got fixt och f�rdigt utan
ist�llet ett f�rh�llningss�tt att ta till sig och s�ka ny kunskap: Kunskap om
kunskap att s�ka kunskap.
Den tid, d�r den skolutbildning man fick som ung var tillr�cklig f�r hela
livet, �r sedan l�nge svunnen. Ist�llet �r ungdomsutbildning bara en b�rjan p�
ett livsl�ngt projekt av �terkommande utbildningsperioder d�r skolan utg�r
sj�lva startstr�ckan. Utbildningens halveringstid minskar. Med j�mna
mellanrum beh�ver kunskapen uppgraderas f�r att motsvara de krav som de
nya arbetsuppgifterna st�ller. En viss utbildning kan vara en intr�desbiljett
till s�rskilda arbetsuppgifter. V�l inne i detta arbete kan det vara dags att
f�rkovra sig ytterligare. Det nya �r att detta v�xelspel p�g�r hela livet.
6.7 Kompetensutveckling
N�ringslivet och offentliga arbetsgivare har ansvar f�r att utveckla
�terkommande utbildning och kompetensutveckling f�r sina anst�llda.
Det �r arbetsmarknadspolitikens uppgift att garantera att de som st�r
utanf�r arbetsmarknaden ocks� f�r m�jlighet till n�dv�ndig
kompetensutveckling.
�kad kundkontakt och f�r�ndrad arbetsorganisation d�r medarbetarnas
interaktion i arbetslaget �r avg�rande f�r resultatet st�ller krav p� social
kompetens. Med mer internationella kundkontakter �kar efterfr�gan p�
kulturell kompetens. �ven inom den offentliga sektorn kommer behoven av
tv�spr�kighet och kulturell kompetens att �ka. Invandrare med flerkulturell
kompetens kan bidra till en betydelsefull nyorientering f�r m�nga f�retag.
Att utveckla sin kompetens kan best� av att utifr�n praktisk kunskap bygga
p� med teoretiska studier eller att utifr�n teoretisk kunskap bygga p� med
praktisk erfarenhet. D�rf�r beh�vs flexibla system d�r m�nniskor kan v�lja
det just de beh�ver f�r sin kompetensutveckling.
6.8 Kompetenskonto
Mycket av det vi kallar kontinuerligt l�rande och �terkommande
utbildning kan klaras genom b�ttre m�jligheter och tillg�nglighet till
distans- eller decentraliserad utbildning. Detta kommer dock inte att
r�cka. Under kortare eller l�ngre tider kommer vi att beh�va uppgradera
v�r utbildning eller skaffa oss en ny utbildning.
Stora grupper beh�ver f�rst�rka sin utbildning. I b�rjan av 2000-talet
kommer upp till 900 000 personer att under kortare eller l�ngre perioder
delta i utbildning. Det h�ga antalet beror p� beslut om kraftigt ut�kande av
antalet platser p� h�gskolan, Kunskapslyftet etc. Det inneb�r vidare att
Sverige kommer att ha cirka 20 procent av arbetskraften i utbildning. Siffran
kan tyckas h�g men skall st�llas i relation till att det mer eller mindre �r vad
USA r�knar med att ha redan idag.
Studiemedelssystemet kommer inte att klara av denna stora tillstr�mning.
Ett nytt system f�r finansiering av kontinuerligt l�rande m�ste utformas.
Detta finansieringssystem m�ste b�de ge f�rs�rjning under utbildningstiden
och stimulera den enskilde till eget ansvarstagande f�r utbildning. Ett f�rslag
till en modell som utg�r fr�n tanken om kompetenskonto m�ste snabbt
utredas och tas fram; ett kompetenskonto som preciserar ett delat ansvar
mellan arbetstagare, arbetsgivare och samh�lle och baserat p� ett
samh�llskontrakt som st�ller kunskaps- och kompetensutveckling i centrum.
Den enskilde kan genom en s�dan modell s�tta av en del av sin l�n eller del
av l�ne�kning. Arbetsgivaren svarar f�r att tillskjuta en del. Genom avtal och
�verenskommelser b�r parterna p� arbetsmarknaden ges ett ansvar f�r att
utforma regelverk. Staten skall svara f�r att avs�ttningarna blir skattem�ssigt
gynnade. F�rslag om kompetenskonto �terfinns �ven i Centerpartiets
utbildningspolitiska motion.
�ven egenf�retagare ska kunna kopplas till en modell med kompetens-
f�rs�kring genom regler f�r egeninsatserna kombinerade med skatte-
stimulanser fr�n samh�llet. Vad som i denna motion anf�rts om kompetens-
konto b�r ges regeringen till k�nna.
6.9 F�r�ndrade arbetstider
Det finns ingen lagbunden begr�nsning av antalet m�jliga arbetstimmar.
Ett f�retagsamt samh�lle ger tv�rtom goda m�jligheter att �ka det totala
antalet arbetstimmar. Den gemensamma uppgiften �r att undanr�ja de
problem eller hinder som finns f�r denna utveckling. Ist�llet f�r att
diskutera arbetsdelning utifr�n f�rest�llningen att antalet arbetstimmar �r
begr�nsade �r det angel�get att fokusera p� faktorer som skapar s�dana
tillv�xtm�jligheter att den totala syssels�ttningen kan �ka.
Arbetslivets f�r�ndrade villkor kommer ocks� att inneb�ra f�r�ndringar av
dagens indelning av arbetstider i dags-, vecko- och �rsarbetstid. Fler faktorer
och m�nster pekar i samma riktning:
Arbetstiden m�ste kunna m�ta de varierande livsm�nster eller den
livssituation som individen befinner sig under livets olika skeden.
Livscykelperspektiv eller livscykelplanering kommer att �ka. I framtiden
kommer alltfler att s�ka utforma sin egen f�rs�rjningsstrategi vilket kan
betyda att man under vissa skeden i livet arbetar mindre, f�r att kunna satsa
mer tid p� familj, hem eller studier, och under andra skeden arbetar mer.
Vi st�r i en situation d�r vi h�ller p� att br�nna arbetskraften fr�n tv� h�ll.
Samtidigt som m�nga st�r utanf�r arbetsmarknaden har antalet arbetade
timmar f�r dem som har arbeten �kat under 1990-talet.
M�jligheten att variera arbetstiden skapar �ven m�jligheter att kombinera
olika sysslor p� nya s�tt. Under en tid �r det m�jligt att v�lja alternativ
syssels�ttning inom exempelvis ideell sektor eller genom att pr�va b�rkraften
i en f�retagsid�. B�da alternativen vinner p� om de pr�vas parallellt med en
kvarst�ende anst�llning.
En nyckel i modern, mer individuellt anpassad arbetmarknad �r mer
flexibla arbetstider. Arbetstiden m�ste kunna varieras beroende p�
livsm�nster eller livssituation under olika skeden i livet. Det vinns flera
v�lf�rdsvinster f�rknippade med f�rkortade arbetstider. Den formella
arbetstidens roll kommer sannolikt att minska i betydelse. F�rkortade
arbetstider m�ste v�xa fram ur �kad produktivitet. Arbetstidsf�rkortning b�r
i f�rsta hand bygga p� frivillighet och avtal och vara ett ansvar f�r parterna
p� arbetsmarknaden. F�ruts�ttningarna kan dock variera starkt p� olika delar
av arbetsmarknaden. Av r�ttvisesk�l kan politiska �tg�rder beh�vas. Det kan
handla om lagstiftning f�r �kad r�ttvisa p� exempelvis skatteomr�det och en
mer aktiv roll i arbetstidsfr�gan f�r de offentliga arbetsgivarna. Det
f�ruts�tter ett samh�llskontrakt mellan arbetsmarknadens parter och staten,
som leder till en ansvarsfull hantering inom samh�llsekonomins ramar.
6.10 Arbetstidsbank
Inr�ttande av en s.k. arbetstidsbank skapar m�jligheter f�r den enskilde
att mer sj�lvst�ndigt f�rfoga �ver arbetstidens f�rl�ggning. Den enskilde
kan d� samla och spara tid f�r att senare ta ut inarbetad tid i form av
f�rkortad arbetstid, enstaka dagar eller under l�ngre sammanh�ngande
ledighet. Detta skapar m�jligheter till st�rre valfrihet, med utrymme f�r
individuella l�sningar att anv�nda den �kade fria tiden f�r familj, hem
och f�reningsliv.
�kade m�jligheter att "spara tid" genom inf�rande av arbetstidsbank
skapar utrymme f�r kortare eller l�ngre perioder av studier och
kompetensutveckling.
M�jligheter att f�rdela arbetstid �ver livet inneb�r att samh�llet tydligare
m�ste ange ramar. Inom dessa ramar kommer olika l�sningar att finnas.
Arbetsmarknadens parter har h�r ett gemensamt ansvar f�r att utforma
villkor som skall g�lla f�r en arbetstidsbank samt vilka regler som skall g�lla
vid �vertid respektive uttag av inarbetad tid. Genom lokala
�verenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare kan man utforma
l�sningar anpassade efter det enskilda f�retagets och medarbetarens
�nskem�l. Genom en arbetstidsbank �kar den enskildes valm�jlighet. Det
framtida arbetslivet kr�ver politiska initiativ om �kad decentralisering som
inrymmer flera olika lokala l�sningar snarare �n en politiskt lagstiftade
enhetsl�sningar.
Centerpartiet anser att en �versyn b�r g�ras f�r hur framf�r allt
arbetstidslagen b�r f�r�ndras f�r att �ka m�jligheterna till inf�rande av en
arbetstidsbank. Inom ramen f�r denna utredning b�r �ven sm�barnf�r�ldrars
m�jligheter att kunna ta del av utbildning och m�jligheter till flexibla
arbetstider s�rskilt beaktas. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
6.11 Trygghet f�r egenf�retagare
Vi ser att fler m�nniskor ist�llet f�r att vara l�neanst�llda under kortare
eller l�ngre tid kommer att f� sin huvudsakliga f�rs�rjning via egen
r�relse. Den generella v�lf�rden m�ste omfatta �ven dessa. Tryggheten
f�r inte g� f�rlorad f�r att man v�ljer att starta eget. Om detta skall vara
m�jligt m�ste ett �kat entrepren�rskap leda till att trygghetssystemen
f�r�ndras s� att �ven dessa omfattas. En del i detta �r att egenf�retagare
omfattas av systemet med kompetensf�rs�kring. D�rut�ver beh�ver �ven
andra system som sjukf�rs�kring etc. f�r�ndras. Detta b�r ges regeringen
till k�nna.
Att starta ett f�retag �r ofta f�rknippat med stora initialkostnader och
ovisshet om framtida inkomster. Genom inf�rande av arbetstidsbank kan
sparad tid ge m�jlighet till inkomster under f�retagets uppbyggnadsskede.
Det blir m�jligt att jobba p� halvtid och driva sitt eget f�retag p� halvtid,
f�r
att senare vara f�retagare p� heltid. Om f�retagsid�n av n�gon anledning
misslyckas kan man g� tillbaka till sitt tidigare arbete. Generella system som
inrymmer flexibilitet med m�jlighet till olika l�sningar utan att tryggheten
g�r f�rlorad torde inneb�ra att fler v�gar pr�va sina vingar.
7 Hemst�llan
7 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om ny f�renklad f�retagsform,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om utredning av transfereringssystemen,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om kompetensf�rs�kring,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om arbetstider,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om trygghet f�r f�retagare.2
Stockholm den 4 oktober 1997
Olof Johansson (c)
Helena Nilsson (c)
Andreas Carlgren (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Agne Hansson (c)
Elving Andersson (c)
Marianne Andersson (c)
Ingbritt Irhammar (c)
1 Yrkande 1 h�nvisat till SkU.
2 Yrkandena 2 och 5 h�nvisade till SfU.