Regeringens målsättning är fortfarande att få ner den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000. Det är inget fel på ambitionen. Det bör nämligen också innebära att den totala arbetslösheten samtidigt sjunker till ca 8 %. Skall denna ambition bli verklighet fordras kraftfulla åtgärder alltifrån mer resurser till kommunsektorn till satsningar på ökat bostadsbyggande.
Det kommer ändå att ta flera år innan vi når den ”normala” arbetslöshetsnivån. Under tiden blir stora ungdomsgrupper kvar i arbetslöshet. Vi vet vilka olika samhällsproblem detta ger upphov till. Utöver ungdomsgruppen har vi en stor grupp 55 år och äldre, som under nuvarande förhållanden har väldigt svårt att åter komma in på arbetsmarknaden.
Regeringen inser problemet och föreslår i budgeten en generationsväxling, där arbetstagare fyllda 63 år skall ges möjlighet att ta pension. Förutsättningen är dock att den vakanta platsen återbesätts med en ungdom under 30 år och att arbetsgivaren betalar del av kostnaden. Regeringen tänker rätt men sätter gränsen för högt och krånglar dessutom till ”generationsskiftet” alltför mycket. Dessutom höjer man gränsen för förtida uttag till
61 år vilket vi motsätter oss.
Vi kommer under ett antal år att ha en verklighet på arbetsmarknaden, som möjliggör att ge äldre löntagare pension. Det gäller arbetare och tjänstemän, som haft 40 år och mer i arbetslivet, som lider av olika småkrämpor och som inte är intresserade av att utbilda sig i den nya tekniken. Det är fel att tvinga dessa löntagargrupper att arbeta vidare i flera år, samtidigt som stora ungdomsgrupper och gruppen runt 55 år fortsätter att vara arbetslösa.
Löntagare som uppnått 60 år bör därför ges möjlighet att gå i pension. Under de 5 åren som återstår till ordinarie pension skall ersättningen vara den aktuella a-kasseersättningen. Den vakanta platsen skall besättas med en ny arbetstagare.
Denna åtgärd skall vara tillfällig. Efter 3 år bör en utvärdering ske huruvida denna typ av åtgärd skall fortsätta eller inte.
Statens kostnader ökar inte nämnvärt. Den som går tidigare i pension på en ersättning motsvarande a-kassa ersätts i regel av person som har a-kassa. I de fall då ungdomar utan a-kassa tar över den vakanta platsen uppkommer rent kameralt en ökad kostnad, som dock kompenseras genom skatteintäkter och minskade bidrag.
Regeringens beräknade kostnad för generationsväxlingen från 63 år är
1.2 mdr. Detta bör räcka även för generationsväxling från 60 år med andra regler.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av åldersgränsen för förtida uttag till 61 år,1
att riksdagen hos regeringen begär förslag om generationsväxling vid 60 års ålder enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1997 |
|
Lennart Beijer (v) |
|
Britt-Marie Danestig (v) |
Owe Hellberg (v) |
Per Rosengren (v) |
1 Yrkande 1 hänvisat till SfU.
ARBETSKRAFTEN 60–64 ÅR
Bilaga
Hur många i arbetskraften är idag 60 år eller äldre? Var arbetar dessa, dvs. hur fördelar de sig mellan privat och offentlig sektor?
År 1996 var antalet 60-64-åringar i arbetskraften 220 000, dvs. 5,1% av den totala arbetskraften. Förändringen mellan andra kvartalet 1996 och andra kvartalet 1997 i denna åldersgrupp är liten.
Arbetskraften 60-64 år
Period |
Ålder |
Män |
Kvinnor |
Totalt |
1996 |
60–64 |
116 700 |
103 200 |
220 000 |
60 |
28 700 |
29 300 |
58 000 |
|
61 |
27 300 |
23 500 |
50 800 |
|
62 |
23 300 |
21 300 |
44 600 |
|
63 |
19 800 |
16 000 |
35 800 |
|
64 |
17 600 |
13 200 |
30 700 |
|
1996 2 kv. |
60–64 |
116 700 |
104 200 |
220 900 |
1997 2 kv. |
60–64 |
113 400 |
104 600 |
218 000 |
Källa: SCB, AKU (arbetskraftsundersökningen)
Av de sysselsatta i åldern 60–64 år arbetade 71 000 inom offentlig sektor (13 100 statligt, 57 900 kommunalt) och 127 000 inom privat sektor (dvs. enskilt anställda, företagare och medhjälpande familjemedlemmar) 1996. Med andra ord sysselsattes knappt 36 % inom offentlig sektor i den aktuella åldersgruppen.
Sysselsatta 60–64 år i offentlig resp. privat sektor
|
statlig sektor |
kommunal |
totalt |
Enskild |
totalt |
1996 |
13 100 |
57 900 |
71 000 |
127 000 |
198 200 |
1996 2 kv. |
12 800 |
59 100 |
71 900 |
127 200 |
199 200 |
1997 2 kv. |
11 300 |
56 200 |
67 500 |
125 500 |
193 300 |
Samma källa som ovan.
Uppgifter om hur många som arbetar inom primär- repektive landstingskommuner finns ej att tillgå i SCB:s Arbetskraftsundersökning.