Riksdagen har beslutat att kyrkobokföringen skall flyttas från pastorsämbetena till skattemyndigheterna. En konsekvens av detta beslut är att allt kyrkobokföringsmaterial från 1895–1991, som nu finns hos pastorsämbetena, skall levereras till landsarkiven.
Denna reform började träda i kraft den 1 juli 1991. Landsarkivet i Göteborg har genom schablonberäkning kommit fram till att ca 5 000 hyllmeter kyrkobokföringsmaterial ligger på pastorsämbetena i Västsverige. Kring sekelskiftet börjar kyrkoböckerna att levereras till landsarkivet, varför det krävs någon form att tillbyggnad.
Kyrkoböcker utgör det mest efterfrågade materialet vid ett landsarkiv, och hanteringen av dem kommer att kräva avsevärd personalförstärkning. Det har beräknats att det enbart i Göteborg behövs ca 15 personer för att dels klara alla de skriftliga förfrågningar som finns på detta material, dels klara hanteringen i forskarsalen.
Lokalerna är inte handikappanpassade vare sig för allmänhet eller personal. Säkerhetsaspekter kräver förändringar: vi kan nu inte helt skilja de interna utrymmena från de utrymmen dit allmänheten har tillträde; dessutom behövs nytt larmsystem och nytt tillträdessystem som fått anstå i väntan på om- och tillbyggnad.
De allmänna faciliteterna är otillräckliga.
Nya föreskrifter för arkivlokaler medför att vissa åtgärder i magasinen måste vidtas.
De stora omorganisationerna av statliga myndigheter, exempelvis det västsvenska storlänet, medför ökade leveranser och ökat behov av såväl magasin som utrymmen för forskare.
Även för folkbokföringshandlingarna tillkommer behov av lokaler inte endast för ny personal utan även för besökare/forskare.
Forskartrycket på landsarkivet är redan i dag stort. De senaste åren har vi haft mellan 18 000 och 19 000 forskarbesök/år. Folkbokföringsreformen förväntas medföra ett ökat forskartryck både då det gäller besök och förfrågningar via brev, telefon eller e-post.
Allmänt behöver de publika delarna av lokalerna moderniseras för att de i framtiden skall kunna uppfylla de mål som riksdag och regering satt upp. Inte minst gäller detta kraven på arkivens arbete med att föra ut information kring sina arbetsuppgifter och vad som finns i arkivsamlingar till nya användargrupper. Anpassning av forskarsal och forskarexpedition till IT och därigenom möjlighet för forskare att använda moderna sökmedel är ett viktigt mål. Anpassning av utställnings- och föreläsningslokaler för att kunna levandegöra materialet och sprida den kompetens som arkivtjänstemännen besitter är ett annat.
Möjligheterna till ett kulturellt forskningscentrum i Göteborg som en resurs för det västsvenska storlänet och hela regionen. Här skulle man kunna samverka mellan flera statliga myndigheter (exempelvis Göteborgs universitet, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg) i en gemensam byggnad av samma slag som Arkivcentrum i Uppsala.
Landsarkivet i Göteborg är ett av landets sju landsarkiv och dess distrikt omfattar Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län. Centralt är landsarkivet underställt Riksarkivet.
Huvudbyggnaden för landsarkivet i Göteborg uppfördes åren 1910–1911. Tomten skänktes till staten av Göteborgs stad 1908.
Ur arbetsmarknadssynpunkt utgör detta projekt att värdefullt tillskott till behovet av sysselsättningen för den hårt drabbade byggsektorn i Göteborg.
Regeringen och riksdagen har hittills gjort stora satsningar på infrastruktur i landet i form av vägar, broar och järnvägar vilket är värdefullt. Det är dock viktigt att även överväga exempelvis andra angelägna statliga byggen som dessutom också kan ge sysselsättning åt bredare grupper inom byggarbetarkåren.
Jag anser därför att en skyndsam utredning bör göras av möjligheterna att genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder prioritera ombyggnadsstöd till landsarkivet i Göteborg.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ombyggnadsstöd till landsarkivet i Göteborg.
|
Erling Bager (fp) |
Eva Flyborg (fp) |