Vårt land förändras i snabb takt och förutsättningarna för framför allt de yngre generationerna är annorlunda i dag jämfört med för bara 10 år sen. De problem som vårt samhälle brottas med handlar till stor del om arbetslösheten och då främst ungdomsarbetslösheten som är högre än genomsnittet. Insatser för att möta arbetslösheten som var tänkta att vara temporära har nu mer eller mindre blivit institutioner i samhället. För de allra flesta unga är det arbetsmarknadsåtgärder som är det enda alternativet till studier eller arbetslöshet.
Men omvärlden förändras också. Vårt säkerhetspolitiska läge ser påtagligt annorlunda ut i dag än om vi jämför med 1980-talet. Inte bara p g a det säkerhetspolitiska och politiska läget utan också p g a miljösituationen. Alltfler konflikter kommer att handla om konflikter kring rent vatten, jordbruksmark och mat, än om guld och ädla stenar.
Att vi i denna nya tid rustar ner vårt militära försvar ser vi som något mycket positivt eftersom det delvis spelat ut sin traditionella roll. I stället vill vi satsa pengar och energi på åtgärder och insatser som kan bidra till det hållbara samhället. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion presenterat en alternativ budget för sysselsättning och miljö som en möjlig väg. Men det gäller också att tänka vidare. Därför lägger vi fram denna motion som har till syfte att tillsätta en utredning vars uppdrag skall vara att utreda förutsättningarna för att införa en allmän samhällstjänst.
Tanken är i korthet att alla under en period i sitt liv mellan 16 och 25 års ålder skall utföra samhällstjänst inom någon del av den offentliga sektorn. Vi har tänkt oss en period på runt 9 månader. Eftersom offentlig verksamhet i dag innefattar så många olika sektorer, alltifrån dagis till energiproduktion eller bolag i kommunal regi, så bör samhällstjänsten kunna göras inom någon av dessa sektorer. Valet skall delvis göras utifrån individuella önskemål, men kommunledning eller regering skall av politiska eller praktiska skäl kunna fördela platser. En person som har ett miljöintresse kan söka sig till miljöförvaltningen, medan andra hellre jobbar med trafikplanering eller med vård inom landstinget.
Samhällstjänsten bör innehålla utbildningsmoment som inte kan fås i skolan. En del kanske man kan låna från civilförsvarsutbildningen och annat kan röra de aktuella uppgifter man får inom samhällstjänsten t.ex. omvårdnadsutbildning, miljökunskap, relationskunskap osv. Det är viktigt att samhällstjänsten varvar teori och praktik för att inte bara bli en obligatorisk praktikplats inom en offentlig sektor eller ses som gratis arbetskraft.
Liknande regler som i dag används för att få frisedel från värnplikten kan användas i detta system. Om man påbörjat en längre utbildning eller om man har jobb kan man få antingen uppskov eller ”frisedel”.
Detta skulle innebära att kommun och landsting tar ansvar för att ungdomar mellan 16 och 25 år under en 9-månadersperiod har sysselsättning. Fördelar är också att de pengar som stat och kommun i dag överför till den privata sektorn via praktikplatser och andra arbetsmarknadsåtgärder, nu kommer till användning inom vår gemensamma sektor. Dessutom fyller det en funktion av samhällsansvar och insyn i sektorer som många kanske inte kommer att jobba med i framtiden. Det kan ge den enskilde individen litet andrum efter studietiden (högstadiet eller gymnasiet) för att kanske komma på vad hon eller han verkligen vill studera vidare i eller arbeta med.
För unga människor är det dessutom av vikt att man tidigt i livet kommer i kontakt med yrkeslivet och andra generationer i samhället. Ålderssegregationen i Sverige är inom många sektorer påfallande. Har man väl fått den starten så är det lättare att få självförtroende att gå vidare. Antingen med vetskapen om att man definitivt inte vill bli busschaufför, eller med motivationen att studera vidare för att kunna arbeta på trafikkontoret.
För invandrarungdomar är vikten av detta kanske ännu större, för att bryta de fördomar som finns i samhället och ge dem en bra start. Redan i dag har det visat sig att invandrarungdomar med utländska namn har svårare att få praktikplatser eller liknande arbetsmarknadsåtgärder. En av anledningarna till detta är naturligtvis att invandrade personer i alldeles för liten utsträckning finns i arbetslivet. Ett intyg från ”vapenfri samhällstjänst” kan också användas vid senare tillfällen då man söker jobb eller utbildning.
Detta förslag kräver att ersättningen för samhällstjänsten ligger över nivån för socialbidrag. Pengar kan tas från nuvarande anslag till praktikplatser, socialbidrag och andra åtgärder inom arbetsmarknadsområdet, alternativt från anslag till försvaret, och man kan då se samhällstjänsten som en del i förnyelsen av värnplikten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att ger regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att utreda möjligheten till ett införande av samhällstjänst för unga mellan 16 och 25 år,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en samhällstjänst skall kunna genomföras i alla områden inom den offentliga sektorn om inte regering eller kommunledning i berörd kommun beslutar annat,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den ekonomiska ersättningen för samhällstjänst inte får vara lägre än socialbidragsnivå,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samhällstjänstens längd inte bör överstiga 12 månader.
|
Hanna Zetterberg (v) |
|
|
Maggi Mikaelsson (v) |
Stig Sandström (v) |
|
Eva Zetterberg (v) |
Ulla Hoffmann (v) |