Stora förändringar har skett inom företagshälsovården de senaste fem åren. Detta har beskrivits i Statskontorets rapport 1997:2 ”Företagshälsovården i dag” som visar att såväl antalet anställd personal inom företagshälsovården som antalet enheter, FHV-centraler, har minskat med cirka 30 % sedan 1992. Mindre än tre fjärdedelar (73 %) av den arbetande befolkningen omfattas i dag av företagshälsovård, men skillnaden mellan olika branscher är stor och anslutningen av småföretag är speciellt låg. Ett stort antal arbetstagare saknar med andra ord tillgång till företagshälsovård, vilket motionärerna finner otillfredsställande.
Ambitionen att öka antalet arbetstillfällen måste också innefatta en strävan att kunna skapa ”det goda arbetet”. Det råder stor enighet om att det finns ett positivt samband mellan en hög produktivitet och god hälsa. Arbetsplatsens klimat och en god arbetsmiljö i ett helhetsperspektiv (fysiskt, psykiskt och socialt) är därmed några av grundförutsättningarna för att kunna skapa god tillväxt i näringslivet. En stor tillgång i detta sammanhang är att ha resurser i form av en kvalitetssäkrad företagshälsovård.
Insatser för att förebygga arbetsolycksfall, arbetsrelaterade sjukdomar och förslitningsskador samt skapa bra förutsättningar för rehabilitering har stor betydelse för såväl den enskilde arbetstagaren, den fackliga organisationen, arbetsgivaren som samhällsekonomin. Huvudansvaret för arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågorna ligger hos arbetsgivaren, ett ansvar som inte blir lättare att axla med tanke på den snabba förändring som sker i arbetslivet, på gott och ont, med nya krav på bl.a. kompetens, förändrat arbetsinnehåll, ändrad ansvarsfördelning, ny organisation, ny teknik, nya miljöer, ändrade arbetstider m.m. En annan viktig förebyggande insats handlar om att rätt kunna introducera, handleda och utarbeta instruktioner för nyanställda och i synnerhet för dem som för första gången träder in i arbetslivet.
Det är därför av stor vikt att företagshälsovård av god kvalitet och anpassad till branschers och företags behov på ett förtroendefullt sätt kan komplettera de resurser som arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarorganisationerna utgör i företagen. Det är i det sammanhanget positivt att kunna konstatera att man redan kommit långt i arbetet med att utveckla en kvalitetssäkring av företagshälsovård. Ett arbete som företrädesvis drivs av branschen själv.
För den enskilde anställde bör det ses som en rättighet att kunna konsultera den kompetens som finns i en kvalitetssäkrad företagshälsovård när behov uppstår i den egna arbetssituationen. På samma sätt bör även den fackliga organisationen på företaget ha rätt att konsultera företagshälsovården i frågor som har en relation till förhållanden på arbetsplatsen och arbetsgivaren. Enligt vår mening bör alla anställda försäkras tillgång till företagshälsovård av god kvalitet. Därför anser vi att regeringen bör medverka till att alla arbetsgivare snarast blir skyldiga att tillhandahålla företagshälsovård av god kvalitet till sina anställda, vilket också innebär att kraven enligt ILO- konventionen nummer 161 uppfylls.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk företagshälsovård.
|
Torgny Danielsson (s) |
Ann-Kristine Johansson (s) |