Arbetslösheten bland lågutbildade ungdomar under 25 år 1996 var 19,8 %, dvs. avsevärt högre än för befolkningen i dess helhet. Regeringen har tagit fasta på en dansk satsning för att stärka denna grupp arbetslösa genom att ge den rätt och skyldighet att delta i kompetenshöjande utbildning. I årets budget föreslås kommunerna erbjuda ungdomar en aktiverande och utvecklande insats inspirerad av de danska erfarenheterna.
Med hänsyn till detta finns det anledning att beakta, att det redan finns väl fungerande, väldokumenterad verksamhet i samverkan mellan arbetsförmedling, arbetsmarknadsinstitut, socialförvaltning och kriminalvård, s.k. KrAmi-verksamhet, på flera platser i landet. KrAmis uppgift är att stödja ungdomarna i att finna, få och behålla ett arbete. Det har inte varit svårt att klara detta mål. Företag ställer upp med praktik och lärlingsutbildning, som godkänns av både fackförening och arbetsgivare.
Det är klart att denna metodik kan fungera minst lika bra för ungdomar, som inte har den kriminella belastning som ungdomarna i KrAmi har. Dessutom borde de nya arbetsförmedlingsnämnderna vara utomordentliga som ledningsfunktion. Där är ju alla, näringslivet och myndigheterna, redan på plats. Särskild personal från de olika myndigheterna kan liksom i KrAmi samarbeta i ett arbetslag. Om en kommun är ett för litet upptagningsområde kan man skapa ett gemensamt arbetslag under flera arbetsförmedlingsnämnder t.ex. i kommuner som delar på samma arbetsmarknad.
KrAmi-metoden har visat sig skapa nya arbetstillfällen, som inte kommer till stånd annars. Den har lett till varaktiga jobb, till skillnad från alla de sysselsättningsprojekt som oftast inte leder till annat än kvalificering för någon form av bidrag.
Den nu föreslagna formen av ungdomsaktivering har en repressiv framtoning. Man får lätt intrycket att ungdomarna ska aktiveras med tvång.
Det är inte ungdomarnas fel att ungdomsarbetslösheten är oproportionerligt stor. Vid rationaliseringar och nedskärningar får de stanna som har den längsta anställningstiden. Ungdomar friställs och inga nya ungdomar anställs därför att de har kortare arbetslivserfarenhet än många andra sökande. Ungdomsarbetslösheten fylls på från två håll. Ungdomarna är vårt lands främsta framtidsresurs. Det är viktigt att de möts med respekt och att deras egna intressen och förutsättningar får styra deras val av arbete och utbildning. Praktik i riktigt arbete i företag där det kan bli aktuellt att anställa, utbildningsbidrag fram till anställning med avtalsenlig lön, ger ungdomar en möjlighet att på ett naturligt sätt göra sig behövda på arbetsplatsen och företagaren möjlighet att utbilda en lämplig medarbetare före anställningen.
En utbildning som också borde kunna erbjudas ungdomar, som inte är intresserade av någon lång teoretisk utbildning i början av livet, är körkortsutbildning. Det skulle avsevärt öka deras möjlighet att snabbt få arbete. Det är ingen dålig introduktion på en arbetsplats att t.ex. köra med bud. Ofta är sådana arbeten lämpade för ungdomar på grund av att de är omväxlande, med ett snabbt tempo. Enkla medel som är kända och leder till arbete bör användas i första hand, innan man beslutar att använda pengarna till fler konstgjorda insatser.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till den föreslagna ungdomssatsningen.
Karin Wegestål (s) |