Det svåraste problem som vi och nästan hela världen har att kämpa emot är arbetslösheten.
I Sverige är den det största ekonomiska och sociala problemet.
Regeringen bekämpar arbetslösheten med alla till buds stående medel.
Enligt DN finns i Sverige ca 350.000 långtidsarbetslösa personer.
De är personer som har aldrig haft något reguljärt arbete under minst ett år.
Av dessa personer har 250.000 inte haft ett arbete på två år.
Vi kan dra slutsatsen att det inte är lätt för dessa personer att skaffa sig ett jobb. Sannolikheten för att få ett arbete är väldigt liten.
Skattebetalarnas kostnader för dessa arbetslösa är mycket höga.
När tiden går försvagas individens kunskaper och färdigheter, och människorna får det svårare att anpassa sig i arbetslivet. Då är det den farligaste tiden för individen.
Risken för missbruksproblem och kriminalitet ökar.
Det gör att individen hamnar i en ond cirkel.
Det är därför mycket viktigt att samhället av både sociala och ekonomiska skäl bryter den för individen farliga långtidsarbetslösheten.
För arbetsgivare är det inte lätt att anställa en långtidsarbetslös person.
För det första är arbetsgivaravgiften stor, för det andra har personen i fråga varit arbetslös mycket lång tid. Det gör att arbetsgivare är försiktiga.
Många vågar inte anställa långtidsarbetslösa personer (hur duktiga de än är) på ansvarsfulla poster eftersom de kanske inte är lämpliga och då är det svårt att bli av med dem.
Därför tror jag att det bli lättare om staten underlättar för arbetsgivare att anställa långtidsarbetslösa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts när det gäller anställning för långtidsarbetslösa.
|
Nikos Papadopoulos (s) |