Få företag nyanställer i dag i samma utsträckning som bemanningsföretagen. Sammanlagt sysselsätter de omkring 11 000 personer eller 0,25 procent av den totala arbetskraften. Inom EU-området utgör genomsnittet 1,4 procent av den totala arbetskraften. Branschen beräknas omsätta drygt två miljarder kronor under 1997 med en årstillväxt på 40–50 procent.
Det blir alltså allt vanligare att företag köper tjänster eller tillfälligt anlitar utomstående för att få uppdrag utförda. Via uthyrningsföretag eller på annat sätt engageras personer för att för kortare eller längre tid arbeta hos eller fullgöra uppdrag för ett företag. Det kan vara tillfällig hjälp som sekreterare, telefonist, försäljare, chaufför eller hjälp med marknadsföring, revision, bevakning, avbytartjänst inom lantbruket m.m.
Både större och mindre företag skaffar sig tillfällig hjälp. Det ger dem många fördelar. De vinner bl.a. i flexibilitet. Dessutom är det, särskilt för de små företagen, en trygghet att kunna anlita tillfällig personal i samband med frånvaro på grund av sjukdom, föräldraledighet och liknande. Det amerikanska personaluthyrningsföretaget Manpower, som bygger på samma affärsidé som de svenska, har bara på några år blivit USA:s största företag. Detta säger något om vilken potential denna marknad rymmer.
Under våren 1996 uppmärksammades uthyrningsföretagen, eftersom personer som arbetade för dem inte tilläts uppbära a-kassa samtidigt som de på ett eller annat sätt var knutna till ett personaluthyrningsföretag och väntade på uppdrag. AMS, som är tillsynsmyndighet beträffande tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen deklarerade då att a-kasseersättning inte skulle ges till den som var anställd i ett personaluthyrningsföretag. AMS beslut innebär att en medlem i någon a-kassa som arbetar åt ett personaluthyrningsföretag för att hyras ut skulle anses tillsvidareanställd i den omfattning som svarar mot medlemmens arbetsutbud oavsett vad anställningsförhållandet kallas i anställningsavtalet. AMS beslut föranledde HTF att 1996-03-14 gå ut med ett meddelande till de medlemmar som var anställda vid personaluthyrningsföretag att den som ville arbeta heltid, men som inte kunde göra det på grund av arbetsbrist, nu skulle mista sin fyllnadsersättning. Berörda medlemmar fick 10 dagar på sig att säga upp sin anställning, därefter skulle rätten till fyllnadsstämpling avbrytas.
AMS åtgärd kom att ensidigt drabba uthyrningsföretagen medan deras konkurrenter, som använder sig av någon annan beteckning än personaluthyrningsföretag, lämnades i fred. Därigenom fick AMS beslut till följd att konkurrensen snedvreds. De som drabbades var företrädesvis HTF-anslutna deltidsarbetande kvinnor inom sektorn kontor och administration. HTF har nämligen vikt sig för AMS meddelande nr 5/1996 om personaluthyrningsföretag eftersom man annars riskerar att gå miste om statsbidraget. Ett stort antal av HTF:s medlemmar har därför sagt upp sina avtal med personaluthyrningsföretag och övergått från deltids- till heltidsstämpling.
Uthyrningsföretagens affärsidé har dessutom anammats av AMS, som numera förmedlar arbetslösa till korttidsanställningar genom att anordna pooler såsom exempelvis Butikspoolen. Den arbetslöse som söker arbete och lyfter a-kasseersättning knyts till en sådan pool och förmedlas sedan till ett – oftast tidsbegränsat – arbete. Han blir sedan återigen arbetslös, knyts till poolen och lyfter a-kasseersättning osv. Utbildning får han genom AMS som arbetsmarknadsutbildning. AMS poolverksamhet konkurrerar således med uthyrningsföretagens affärsverksamhet men under helt andra ekonomiska förutsättningar. Det är uppseendeväckande att AMS drar undan möjligheterna för många privata uthyrningsföretag att verka samtidigt som man själv bygger upp en likadan verksamhet i offentlig regi.
Från den 1 januari 1997 kan lokala arbetscentrum inrättas. Initiativ till arbetscentrum kan tas av arbetsförmedlingsnämnderna. Regeringen har angivit vissa riktlinjer för lokala arbetscentrum och initierat arbetet med dessa i landets kommuner. Syftet med lokala arbetscentrum är detsamma som personaluthyrningsföretagen, att erbjuda företagen kompetent hjälp vid arbetstoppar, sjukdom, semester m.m. Uppdrag skall alltså kunna utföras på den öppna arbetsmarknaden. För den tid man utför arbete skall man uppbära lön, medan man för övrig tid uppbär ersättning i form av aktivitetsstöd. Här finns alltså möjlighet till deltidsstämpling, vilket de privata uthyrningsföretagen inte har möjlighet till. Privata småföretag slås ut med negativa konsekvenser för nyföretagande. Detta sanktionerar AMS.
Vi tar avstånd från tanken på att bygga upp personaluthyrningsverksamhet i kommunal regi. Arbetsförmedling bör vara en uppgift för de statliga arbetsförmedlingarna, vars verksamhet dock, som vi framhållit i kommittémotionen 1997/98:A232, bör utsättas för konkurrens av privata förmedlingar. Möjligheten att inrätta lokala arbetscentrum bör därför snarast avskaffas.
Även den statligt ägda AMU-gruppen har för avsikt att starta ett personaluthyrningsföretag. Vi ifrågasätter om detta kommer att verka på konkurrensneutrala villkor. Vidare är det angeläget att samma regler gäller som för övriga personaluthyrningsföretag. Vår inställning är att AMU-gruppen snarast skall privatiseras. Några frågetecken om konkurrensneutralitet kommer då inte att uppstå.
I en interpellationsdebatt i kammaren den 3 maj 1996 uttalade statsrådet Margareta Winberg följande:
Personaluthyrningsföretag fyller en förhållandevis ny och viktig funktion. Andra företag kan på ett flexibelt sätt köpa den hjälp de just för stunden behöver. Det företag som är i behov av tillfällig hjälp kan genom att anlita ett uthyrningsföretag få arbetet utfört utan att behöva ta det fulla arbetsgivaransvaret. Personaluthyrningsföretagens expansion visar att det finns ett stort intresse från andra företags sida att köpa en uthyrningstjänst för tillfälliga arbetsinsatser av skiftande karaktär. Personaluthyrningsföretagen åtar sig också rekryteringsuppdrag och dessutom kan arbete genom personaluthyrningsföretag vara en inkörsport till anställning i andra företag.
Regeringen inser alltså att det är fråga om en ny och viktig bransch, att många uthyrningsföretag fyller ett behov när det gäller kravet på en smidig och fungerande arbetsmarknad. Det står också klart att uthyrningsverksamheten för samhället i stort kan innebära rationaliseringsvinster i form av ökad flexibilitet på arbetsmarknaden och ett ökat utbud av arbetskraft. Uppgiften borde då vara att försöka finna rimliga former för verksamhetens bedrivande, inte att på mer eller mindre godtycklig grund slå ihjäl delar av branschen.
Vi är de första att lägga vikt vid att statliga stödsystem inte missbrukas. Vi välkomnar därför att regeringen har tillsatt två utredningar för att se över regelsystemen i fråga.
I utredningen (SOU 1997:58) Personaluthyrning avvisar utredaren Björn Rosengren krav på lagstiftning i form av begränsningar för längsta tillåtna uthyrningstid e.d. Vi delar denna ståndpunkt.
Samma utredningen föreslår även att företag som hyr ut arbetskraft skall vara registrerade hos en statlig nämnd – personaluthyrningsnämnden. Det finns nackdelar med detta förslag. Rent definitionsmässigt kommer det att bli svårt att fastställa vilka företag som är personaluthyrningsföretag. Företag som önskar kringå lagen och önskar vara utan auktorisation kan bedriva verksamhet under namn av bokföringsbyrå, datakonsultföretag eller bevakningsföretag. För att undvika gränsdragningsproblem föreslår vi att ett frivilligt auktorisationssystem utreds och införs. Här kan branschförbundet SPUR deltaga i en sådan auktorisation.
I avvaktan på att denna översyn har avsatt godtagbara resultat anser vi emellertid att det är ett anständighetskrav att alla personer och alla branscher behandlas lika och får verka på ett konkurrensneutralt sätt.
Vi vill dessutom framhålla att uthyrningsföretagen faktiskt också fyller en viktig arbetsförmedlande funktion. Det är allmänt omvittnat att arbete hos ett uthyrningsföretag ökar möjligheterna att få ett fast arbete. Det gäller inte minst personer över 50 år. Kundföretaget får en möjlighet att pröva kompetensen hos den inhyrda personen. Enligt Manpowers Nordenchef får i Tyskland fler personer fast anställning via Manpower än via den offentliga arbetsförmedlingen. Det uppges att av de personer som har förmedlats genom Sveriges största uthyrningsföretag Manpower Teamwork har cirka 40 procent fått anställning hos en uppdragsgivare, inte minst som ett resultat av de omfattande utbildningsinsatser som de seriösa uthyrningsföretagen tillhandahåller sin personal.
Reglerna måste vara sådana att det alltid skall löna sig att arbeta och att det alltid skall löna sig bättre att arbeta något än inte alls. I det korta perspektivet anser vi att det är ännu sämre att stämpla på heltid än på deltid.
Vi vill därför förslå – som en form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd – att det även i fortsättningen skall vara möjligt att fyllnadsstämpla för den som har uppdragsanställning hos ett uthyrningsföretag men samtidigt är inskriven hos arbetsförmedlingen och står till arbetsmarknadens förfogande. Kravet skall alltså vara att det enda alternativet i det enskilda fallet är arbetslöshet.
I motion 1997/98:Fi205 föreslår Moderata samlingspartiet att den s.k. bortre parentesen i arbetslöshetsförsäkringen skall infalla redan efter 300 dagar. Härigenom ligger en naturlig spärr mot sådant eventuellt missbruk eller överutnyttjande som vårt förslag eljest skulle kunna väcka farhågor för.
Vi vill understryka att den möjlighet till fyllnadsstämpling för dem som inte kan beredas full sysselsättning via uthyrningsföretaget är att anse som en extraordinär åtgärd i ett extraordinärt läge. I det långa perspektivet leder den moderata skatte- och näringspolitiken till att den som har ett arbete inte skall behöva några bidrag. Man skall kunna leva på sin lön!
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för anställda i personaluthyrningsföretag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om AMU-gruppen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala arbetscentrum,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frivillig auktorisation,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfällig fyllnadsstämpling.
|
Patrik Norinder (m) |
Christel Anderberg (m) |