Arbetslösa ungdomar är dagens förlorare i samhället. Att vara arbetslös är att inte känna sig behövd. Men det betyder också för många att man fastnar i ett system som är svårt att komma ur. Vissa kan inte kvalificera sig för a-kassa och blir med det beroende av familj och samhälle på ett sätt som inte stärker självförtroendet. Arbetslöshet och/eller oviss framtid betyder också att man flyttar fram anskaffandet av det egna boendet och familjebildningen m.m. Detta får i sin tur negativa konsekvenser på andra håll i samhället. Överskott av bostäder och mindre konsumtion av möbler och andra kapitalvaror.
Arbetslösheten riskerar också ge ökad otrivsel, ohälsa och missbruk. Detta kan i sin tur ge ökade samhällskostnader.
På många arbetsplatser rekryteras inga eller mycket få ungdomar idag. Detta gör att medelåldern ökar och en redan sned åldersfördelning tenderar att bli än värre.
Många olika åtgärder görs för att hjälpa ungdomarna med sysselsättning och utbildning. De flesta av åtgärderna görs inom befintliga regelsystem med de begränsningar det innebär.
Det är dags att pröva generella åtgärder av ännu oprövad art för att underlätta kommande generationers inträde på arbetsmarknaden. Ungdomars inträde i arbetslivet är en av grundbultarna för att få en förbättrad arbetsmarknad, något som samtidigt får positiva effekter på andra delar av samhället.
I många fall hävdas att lönekostnadsnivån är för hög för att nyanställa arbetskraft och då i synnerhet oerfarna ungdomar. Ibland diskuteras ingångslöner och ibland de sociala avgifterna. Ett fullskaleförsök inom ett geografiskt begränsat område där arbetsgivaravgifterna nedsätts till 0 procent på löner till ungdomar bör göras. Detta betyder förhoppningsvis att ungdomarna får en starkare ställning på arbetsmarknaden och därigenom lättare får arbete. Dessutom kan fler få arbete på grund av lägre kostnader för arbetsgivarna. För samhället betyder det lägre kostnader för arbetsmarknads- och socialpolitiken. De stora vinnarna är dock ungdomarna som får arbete och därmed ökad framtidstro samt möjlighet att förverkliga sina framtidsplaner.
På förslag av regeringen har EU-kommissionen utsett Kalmar län att vara en av 6 regioner i Sverige, en av 80 regioner i EU, som ingår i en sysselsättningspakt. Medel har avsatts för att inventera och komma med förslag på åtgärder som även i ett längre perspektiv ger en förbättrad arbetsmarknad. Förslagen kan omfatta hela länet men även enskilda kommuner eller delar därav. Medel för att genomföra åtgärder kommer ur befintliga program, t ex Mål 3, 4 och 5b samt nationell finansiering via befintligt arbetsmarknadsanslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullskaleförsök i Kalmar län med nedsättning av arbetsgivaravgiften till 0 % på löner till ungdomar.
|
Agne Hansson (c) |
Sivert Carlsson (c) |