Motion till riksdagen
1997/98:A217
av Juan Fonseca (s)

Invandrare och arbetsmarknaden


Trots att det tillkommit nya jobb på arbetsmarknaden under det senaste året, räcker detta inte för att kunna pressa ner massarbetslösheten. För varje dag ökar risken för att massarbetslösheten biter sig fast och blir ett permanent inslag i Sverige. Alltfler människor har varit arbetslösa under allt längre tid. Långtidsarbetslösheten uppgår i dag till ca 130 000 personer. Särskilt utsatta är invandrare och särskilt utomeuropeiska invandrare. I den gruppen är ca 40 procent långtidsarbetslösa. Arbetslösheten och den arbetsmarknad som finns i dag skapar motsättningar, konflikter, segregation, fattigdom och apati. Sverige håller på att få en underklass som i huvudsak är etniskt betingad. Detta är ett oerhört misslyckande för den svenska arbetsmarknaden, eftersom arbetslöshet inte bara innebär ett slöseri med mänskliga resurser, utan i sig utgör ett påtagligt hot mot Sverige. Hela den aktiva arbetsmarknadspolitiken har successivt brutits ner. Arbetslösheten har kommit att utgöra ett växande hot mot de offentliga finanserna. Minskade skatte- och avgiftsinkomster, ökade utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, permanenta utbetalningar av a-kassa och socialbidrag tär på den offentliga budgeten.

Det enda sättet att bekämpa massarbetslösheten och skapa nya jobb är att få till stånd en ökning av produktionen. För detta krävs, förutom ökad tillväxt, människors medverkan och skaparkraft. Det förutsätter att nya jobb tillkommer, både inom de traditionella näringarna och inom nya, yngre branscher. Högteknologisk varuproduktion, media- och informations­väsendet och en reformerad tjänstesektor kan komma att utgöra basen för de nya jobben. Dessutom genomgår Sverige en utveckling mot ett ekologiskt medvetet samhälle, något som också kommer att prägla landet under kommande decennier. Således kommer även miljöområdet att utgöra en viktig plattform för skapandet av nya jobb. Det nya kunskapssamhället och en varuproduktion inom de nya näringarna måste ges möjligheter att utvecklas. Det framtida behovet av varor och tjänster måste leda till skapandet av en ny arbetsmarknad med nya typer av arbeten. Denna omställning kommer att ställa höga krav på förändringar i strukturen hos och regleringar av en arbetsmarknad som i dag inte är anpassad efter den nya tidens behov. Det kommer att krävas enorma utbildningsinsatser i form av en reformering och kvalitetshöjning av skolväsendet i syfte att få fram de kunskaper som den nya arbetsmarknaden efterfrågar. Det kommer att ställas stora krav på individens kunskapsnivå.

För att kunna pressa tillbaka massarbetslösheten krävs, utöver ökad tillväxt, en ökning av produktionen, där nya idéer, åtgärder och branscher måste skapas och vidareutvecklas. När vi nu går mot ett framtida samhälle, där den viktigaste tillväxtfaktorn utgörs av kunskap, är det en nödvändighet att de kompetenshöjande satsningarna även omfattar de grupper som i dag står utanför denna utveckling och som annars riskerar att helt ställas utanför den nya arbetsmarknaden. Det är i första hand invandrarna och deras barn som måste lyftas fram när det gäller den allmänna kompetensutvecklingen. Avgörande för Sveriges framtid kommer att vara i vilken mån produktionen kan utveckla ny teknik, och i vilken grad olika arbetsformer lyckas anpassa sig till de krav som 2000-talets människor kommer att ställa. Viktigt är också i vilken mån mänskliga resurser används i förändringsprocessen, inte minst med tanke på IT-områdets snabba utveckling.

För att kunna klara av att genomföra detta kunskapslyft måste vi formulera en vision om hur människors medverkan ska se ut i det nya samhället. Detta kommer att kräva ökad integrering mellan skola, arbetsliv, högre studier och praktik. Det kommer också att förutsätta en samordning mellan utbildningsväsendet, arbetsmarknaden och det offentliga. Dessutom kräver denna enorma omvandling som vi står inför att människor själva arbetar med att formulera sina idéer och drömmar, sina föreställningar om eget maktinflytande och på vilket sätt utvecklingen av mångfalden ska utformas.

Arbetsmarknaden är ur integrationssynpunkt möjligen det viktigaste området för invandrarna när det gäller att komma in i det svenska samhället. I dag går tusentals människor med invandrarbakgrund arbetslösa, och många av dessa tvingas leva på olika typer av bidrag. Det är väl känt att många av invandrarna är välutbildade. Det sägs, något polemiskt, att Sverige har världens mest utbildade arbetslösa och socialbidragstagare. Dessa människor vill och har fömåga att göra produktiva insatser för sitt nya land. Det som hindrar dem från att göra rätt för sig är det svenska samhällets svårigheter att acceptera dessa individer som de är, svårigheter att ta till vara deras kvalifikationer och meriter och låta deras resurser och skaparkraft utvecklas. Många arbetsgivare blockeras dessutom av en förödande trångsynthet, som påverkar landets produktionsutveckling i negativ riktning.

För att aktivt kunna åtgärda problemen med arbetslöshet och bidrags­beroende bland invandrare, krävs många nya typer av idéer, initiativtaganden och åtgärdsförslag. En betydande del av de framtida jobben kommer förmodligen att utvecklas inom exportföretagen: stora, medelstora och små företag. För att svenska företag lättare skall kunna söka sig ut på en mer internationaliserad marknad, krävs att människor besitter gedigna kunskaper om produktionsutveckling, har språklig kompetens och kännedom om olika länders sätt att arbeta. Svenska företag har i dag goda möjligheter att kunna rekrytera duktiga medarbetare med invandrarbakgrund, som med hjälp av sina specifika kunskaper inom nämnda områden aktivt kan medverka till att marknadsföra svenska produkter internationellt. Företag som anställer människor med invandrarbakgrund måste uppmärksammas och ges positiv respons på sin vilja att ta till vara mångfalden i Sverige. Med syfte att få företagen att inse de enorma kompetensresurser som många människor med invandrarbakgrund besitter bör det utvecklas ett institut med uppgift att arbeta med lobbyverksamhet bland företag. Strategin måste vara att stärka och utveckla de svenska företagens kompetensnivå. Ett grundläggande syfte är att öka företagens förståelse för de möjligheter och den vinstpotential som finns lagrade i den mångetniska nationen Sverige. Det är i bejakandet av mångfalden som Sveriges framtid ryms.

Svenska företag bör inspireras till att rekrytera medarbetare som motsvarar landets befolkningssammansättning. Det bör vara en självklarhet att Volvo har chefer, bilförsäljare m fl anställda som har rötter i andra kulturer. Detta skulle, förutom att motverka segregationen, också kunna utgöra goda försäljningsargument, då Volvos kunder självfallet också utgör en mångetnisk sammansättning. Även bankerna borde uppmuntras till att rekrytera personal som motsvarar det nya Sveriges befolkning. Kraven på kundanpassning och progression gör att de svenska företagen inte längre kommer att kunna blunda för de förändringar i befolkningsstrukturen som landet genomgår. I framtiden kommer det att vara en bra image för företag att ha personal från olika kulturer och med bred internationell erferenhet.

Inom den offentliga sektorn måste det vara självklart att det finns personer på olika chefsnivåer och duktiga medarbetare som har olika ursprung. Detsamma gäller för statliga och kommunala myndigheter samt för landstings­myndigheter och politiska församlingar. Det bör finnas kompetenta personer med olika bakgrundserfarenheter anställda på varje departement och i varje kommun- och landstingsledning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med arbetslösheten bland invandrare.

Stockholm den 29 september 1997

Juan Fonseca (s)

Gotab, Stockholm 2002