Obalansen är stor mellan dem som har arbete och arbetar för mycket, och de som inget arbete har och känner sig utanför samhällsgemenskapen.
Många skäl talar för att möjliggöra ett sabbatsår för människor över 45 års ålder. Det skulle öka livskvaliteten för de människor som vill få en paus i sitt yrkesverksamma liv för resor, vidareutbildning och andra personliga projekt.
Ett sabbatsår skulle också lätta trycket på arbetsmarknaden och ge tillfälle för arbetslösa att få ett års vikariat, och därmed få praktik. Ofta är det just bristen på praktik, eller yrkesverksamhet i närtiden, som hindrar främst arbetslösa ungdomar och kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden.
Ett sabbatsår skulle ge möjlighet att hjälpa barn och barnbarn med barntillsyn när man verkligen behövs och ännu är i en ålder då man fortfarande orkar, liksom att hinna och orka ha omsorg om sina åldrande föräldrar.
Det skulle kunna ge möjlighet att under en ettårig försöksperiod få tillfälle att pröva ett nytt yrke, t.ex. som konstnär, författare eller annan kulturarbetare, yrken som kan vara svåra att försörja sig på innan man blivit etablerad.
Ett sabbatsår, taget åren närmast pensioneringen, skulle kunna vara en förberedelse för ett meningsfullt och kreativt liv som pensionär.
En utredning bör skyndsamt tillsättas för att kartlägga alternativa finansieringsmöjligheter. Bland alternativen kan beaktas att överföra pengar från a-kassan till den som tar sabbatsår och därmed ge tillfälle för en arbetslös att få arbete, eller genom förtida uttag ur den egna ATP:n och folkpensionen. Utredningen bör också överväga de dynamiska effekterna genom minskad arbetslöshet och de samhällsekonomiska vinster som därmed kan göras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt tillsätta en utredning om sabbatsår.
|
Tuve Skånberg (kd) |
|
|
Fanny Rizell (kd) |
Holger Gustafsson (kd) |