Trots stora statliga insatser och engagemang har en del inlandskommuner i Norrbotten dubbelt så hög arbetslöshet som riksgenomsnittet. Det är därför angeläget att pröva nya möjligheter och metoder.
I Nordnorge vid Lyngenfjorden finns en kommun som heter Kåfjord. Arbetslösheten i Kåfjord var för några år sedan lika hög som den vi i dag har i Norrbottens inland. Jantelagen frodades och statens insatser ledde enbart till en kritiserad bidragskarusell.
Under temat ”Hur överlever vi” samlades bygdens innevånare och diskuterade de gemensamma problemen. Man var överens om att det inte gick att överlåta problemen till kommunen och staten, utan det krävdes insatser av hela bygden. En organisation bildades med namnet KAM (kultur, arbete och miljö). Under det paraplyet skapades sedan idéer och projekt. All verksamhet skulle vara lönsam och organiserades därför privat så att vinst skulle kunna uppstå och bygden överleva.
KAM fick efter hård press på statliga myndigheter handha del av de medel som annars spenderades på kommunen. I dag finns ingen arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens lokaliseringsmedel sköts av KAM och även länsarbetsnämndens insatser. Studielånen för dem som är mantalsskrivna i Kåfjord avskrivs med 15 000 kronor per år om de väljer att arbeta i bygden. Dessa förändringar gjorde att människorna själva fick ta ansvaret för bygdens överlevnad och ingen kunde förvänta sig att få ett bidrag utan att göra en insats. Ett stort antal små företag startades på område efter område. I dag har Kåfjord en total arbetslöshet på 7 procent, vilket skall jämföras med de svenska inlandskommunernas 15–30 procent.
En befolknings idéer och vilja att besegra arbetslösheten har med stöd och hjälp från staten visat sig framgångsrik. Modellen borde kunna prövas på någon svensk inlandskommun.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på försök pröva den norska modellen för att minska arbetslösheten i Norrbottens inland.
|
Olle Lindström (m) |