med anledning av prop. 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd
Motion till riksdagen
1997/98:A20
av Carl Bildt m.fl. (m)
med anledning av prop. 1997/98:62 Regional tillv�xt - f�r arbete och v�lf�rd
Inneh�ll
1 Sammanfattning
Regeringens regionalpolitiska proposition �r en besvikelse. F�rslagen
kommer inte att f� flyttlassen att v�nda. Sk�len h�rtill �r flera.
Ett f�rsta sk�l �r att andra �tg�rder som regeringen redan vidtagit har s�
starkt negativa regionala effekter att de sv�rligen kan motverkas med regio-
nalpolitiska �tg�rder. Hit h�r bl.a. chockh�jningen av produktionsskatten p�
el, den beslutade k�rnkraftavvecklingen och h�jningarna av skatten p� bensin
och diesel.
Ett andra sk�l �r att regeringen i grunden f�rordar en forts�ttning p� den
bidragspolitik som hittills visat sig ge s� d�liga resultat. Bidragen grupperas
om d�r de i st�llet borde ha ersatts med s�nkta skatter.
Vi f�rordar en m�lmedveten oml�ggning av regionalpolitiken i fem led.
Det f�rsta ledet �r ett undanr�jande av de regionalt mest skadliga f�r-
�ndringar som genomf�rts de senaste �ren. Produktionsskatten p� el skall
s�nkas. Skatten p� bensin b�r s�nkas med 25 �re/liter. K�rnkraftavveck-
lingen b�r avbrytas.
Det andra ledet avser v�sentliga f�rb�ttringar av f�retagsklimatet. Det har
s�rskild betydelse i mer utsatta regioner d�r marginalerna �r minst. F�rslag
l�ggs fram om s�nkta skatter p� b�de f�retagande och arbete. F�renklingar
s�rskilt f�r f�mansbolag f�resl�s, liksom en modernisering av arbetsr�tten.
Det kr�ngel som drabbar f�retagen reduceras kraftigt.
Det tredje ledet tar sikte p� betydelsen av en god informationsteknisk
infrastruktur i hela landet. Investeringar m�ste g�ras ocks� i omr�den d�r den
kommersiella l�nsamheten �r otillr�cklig. F�rslag l�ggs fram om hur staten
kan och b�r st�dja en utveckling i denna riktning.
Det fj�rde ledet utg�rs av b�ttre villkor f�r en individualiserad utbildning
p� distans. I st�llet f�r statliga institut f�resl�s att staten f�r m�jlighet
att
upphandla utbildningstj�nster som inte erbjuds kommersiellt. En s�dan
ordning drar nytta av det utbud som redan sj�lva n�tutbyggnaden genererar.
Det femte ledet �r inriktat p� att undanr�ja bristen p� utbildad arbetskraft.
En kraftig utbyggnad av kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning
f�resl�s. Regionalt betingade brister b�r vara en utg�ngspunkt vid
utbyggnaden i en f�rsta etapp. Arbetsmarknadsutbildningen b�r inriktas mot
kvalificerade yrkesbehov.
I motionen avvisas de s.k. tillv�xtavtal som regeringen f�resl�r. Avtalen
riskerar att l�gga en d�d hand �ver f�retagens investeringar och f�rst�rka den
brist p� f�ruts�gbarhet som redan den nuvarande regionalpolitiken medf�r.
Trafikinvesteringarna inriktas p� de mest l�nsamma projekten. F�r
Norrlands del b�r en inriktning mot flygf�rbindelser snarare �n
kostnadskr�vande j�rnv�gsinvesteringar ges f�retr�de. Medel ansl�s f�r en
upphandling av flygf�rbindelser.
Sammantaget kommer f�rslagen att skapa nya utvecklingsm�jligheter i
hela Sverige. Det utg�r b�rjan p� en politik som avvecklar arbetsl�sheten
som samh�llsproblem genom fler riktiga jobb.
2 Flyttlassen kommer inte att v�nda
2.1 Propositionen
Den regionalpolitiska propositionen har emotsetts med stora
f�rv�ntningar i stora delar av landet. En snabb befolkningsomflyttning
har utsatt m�nga landsdelar, inte minst Norrland, f�r betydande
p�frestningar. Bara under 1997 minskade befolkningen i skogsl�nen med
13.700 personer. Den hittillsvarande regionalpolitiken har uppenbart
misslyckats.
Regeringens f�rslag till en ny regionalpolitik har l�tit v�nta p� sig. En bred
�nskan att propositionen skulle f�reg�s av en parlamentarisk utredning har
samtidigt nonchalerats. F�rst skulle propositionen komma i samband med
budgetpropositionen i september 1997, d�refter i februari 1998. P� goda
grunder �kade anspr�ken n�r regeringen beslutade ge sig sj�lv mer tid f�r att
forma den nya politiken.
Det �r l�tt att f�rst� den v�g av besvikelse som regeringen nu m�ter. Av
f�rhoppningarna om en i grunden ny regionalpolitik blev det n�stan
ingenting.
Den regionalpolitiska propositionen kan s�gas best� av tre olika delar: en
del trafikinvesteringar, kvarl�mnade fr�n den tidigare presenterade
trafikpolitiska propositionen, en del p�fallande tafatta f�rs�k att expandera
regeringens IT-profil och en del omst�pningar av formerna f�r den statliga
bidragspolitiken.
De redovisade f�rslagen har inte f�ruts�ttningar att stoppa flyttlassen. Det
g�ller desto mer som regeringen tidigare under mandatperioden fattat en rad
beslut som g�r stick i st�v med ambitionerna att hela Sverige skall leva.
Den f�rsta delen - trafikinvesteringarna - inbegriper bl.a. f�ljande:
- �tg�rder mot flaskhalsproblem p� E 4 p� str�ckan Stockholm-
Haparanda (!)
- Ny flygplats i Pajala
- Upprustning av v�g 45 G�teborg-Karesuando (!)
- Tidigarel�ggning av s�rskilda b�righetssatsningar p� v�gn�tet
- St�d till kommunala flygplatser
- Finansieringskonstruktion f�r Botniabanan.
V�gverket, Banverket och Luftfartsverket g�r bed�mningar byggda p�
l�nsamhetskriterier. Starka sk�l m�ste kunna anf�ras om s�dana
l�nsamhetsbed�mningar skall fr�ng�s.
Regeringen redovisar �verhuvudtaget inte n�gra �verv�ganden om varf�r
den av myndigheterna gjorda prioriteringen b�r fr�ng�s. Det utesluter inte att
s�dana sk�l i enstaka fall skulle kunna anf�ras. F�rl�ngningen av rullbanan
p� Kallax flygplats �r ett s�dant exempel, b�righetsf�rst�rkningar ett annat.
Detta till trots finner vi det f�r v�r del knappast rimligt att riksdagen p� s�
l�sa grunder som propositionen erbjuder skall fatta beslut av m�ng-
miljardstorlek.
Regeringens andra huvudtema �r f�regivna satsningar p� informa-
tionsteknik- och distansutbildning. Ett centrum f�r distansutbildning f�resl�s
inr�ttas i H�rn�sand. 1.500 platser f�r distansutbildning reserveras inom den
h�gre utbildningen.
Regeringen har uppenbarligen insett att utbildning kan f�rmedlas med
hj�lp av modern informationsteknik. Den har emellertid inte f�rst�tt att
avancerad distansutbildning inte kan ses p� samma s�tt som mer
konventionell utbildning. Modern distansutbildning �r snarare en individuell
l�rprocess �n en skolliknande utbildning. Inte heller f�refaller regeringen
inse att effektiv distansutbildning kr�ver tillg�ng till n�t med h�g kapacitet.
Utan tillg�ng till h�gkvalificerad tv�v�gskommunikation kommer inte
distansutbildningen att lyckas.
Regeringen s�ger ingenting om betydelsen av bredband f�r allehanda IT-
tj�nster. Det �r anm�rkningsv�rt, i synnerhet som tillg�ngen p� bredband �r
som minst i de omr�den som fr�n tillv�xtsynpunkt �r de mest utsatta.
I propositionens sista del grupperas de statliga bidragsp�sarna om. Genom
s.k. tillv�xtavtal erbjuds varje region m�jlighet ta ett st�rre ansvar f�r
f�rdelningen av vissa statliga anslag. Efter en regional beredningsprocess
f�ruts�tts varje l�n f�rhandla med regeringen om en l�mplig ekonomisk
tilldelning. Speciella f�retagsst�d anser regeringen �ndam�lsenliga.
Vi finner f�r v�r del regeringens f�rk�rlek f�r selektiva l�sningar och
bidragspolitik nedsl�ende. Trots att de f�retag som skall skapa de nya jobben
entr�get beg�rt att en konkurrenssnedvridande st�dpolitik skall ers�ttas med
en generell skattes�nkningspolitik framh�rdar regeringen i att det �r just
selektiv bidragspolitik som �ven i forts�ttningen skall utg�ra ryggraden i
regionalpolitiken.
I beskrivningen av tillv�xtavtalens m�jligheter blir propositionen rent
osannf�rdig. De resurser varje l�n anses kunna f�rhandla om visar sig
omfatta l�ngt mycket mer �n vad som i realiteten �r f�rhandlingsbart.
Avsikten �r uppenbar, n�mligen att s�ka ge intryck av att v�ldiga summor
pengar pl�tsligt st�r till regionernas mer eller mindre fria disposition. En
s�dan redovisningsteknik �r att f�ra v�ljare och l�nsintressenter bakom
ljuset.
Sammantaget utg�r propositionens analys och f�rslag ett hopkok av id�er
som blivit kvar efter en uppenbarligen l�ng, sm�rtsam och konfliktfylld
beredningsprocess i regeringskansliet. Regeringens f�rslag formar inte en
politik med vars hj�lp hela Sverige kan leva.
2.2 Tre �r av f�rs�mringar
Propositionens f�rslag skall ses tillsammans med vad som drabbat den
regionala utvecklingen sedan den nuvarande regeringen tilltr�dde 1994.
- Bensinskatten har h�jts med 70 �re per liter
- Dieselskatten har h�jts med 39 �re per liter
- Fordonsskatten har h�jts med 50 procent
- Gr�nsen f�r reseavdrag har h�jts fr�n 4.000 kronor till 7.000 kronor
- Produktionsskatten p� el har h�jts fr�n 0,8 till 2,75 �re/kWh.
Effekterna av skatteh�jningarna mot skogsl�nen 1994-98 har blivit
mycket stora (miljoner kronor):
Tabell 1: ( L�n H�jning av bensinskatten (70 �re/liter) H�jning av
dieselskatten (39 �re/liter) H�jning av fordonskatten (50 procent) S�mre
reseavdrag (4000 till 7000 kr) H�jd produk-tionsskatt p� el (1,95
�re/kWh) Totalt )
H�jningen av elskatten f�rst�rks av beslutet att avveckla k�rnkraften med
b�rjan sommaren 1998. Framf�r allt Norrlands utveckling �r starkt
avh�ngig tillg�ng till el p� konkurrenskraftiga villkor. Elskatten och
k�rnkraftsavvecklingen ensamma �r skadligare f�r en dynamisk
utveckling i hela landet �n n�gon annan �tg�rd i modern tid. Effekterna
av k�rnkraftsavvecklingen bed�ms nu bli s� k�nnbara f�r den regionala
utvecklingen att t.o.m. socialdemokratiska kommunalr�d brutit
partitystnaden och v�djat till regeringen om en ompr�vning.
Den rent destruktiva effekt med h�nsyn till den regionala utvecklingen
som dessa �tg�rder f�tt och kommer att f� kan inte vara n�gon �verraskning
f�r regeringen. Inf�r vart och ett av de ovann�mnda besluten har konse-
kvenserna redovisats ing�ende. Likv�l har besluten fattats.
Skatteh�jningarna �r ett resultat av regeringens of�rm�ga att st�rka de
offentliga finanserna genom en b�ttre hush�llning, snarare �n genom h�gre
skatter. Elskatteh�jningen �r d�rut�ver ett uttryck f�r vad som alltmer
framst�r som en socialdemokratisk fientlighet gentemot elektricitet. Den
senare framst�lls till stor del, som bekant, genom k�rnkraft som regeringen
mot allt f�rnuft beslutat avveckla i f�rtid.
De negativa �tg�rder som h�r har redovisats �r generella till sin natur. Det
blir lika mycket dyrare att k�ra bil eller dieselfordon i hela landet. Men till
f�ljd av de mer utsatta regionernas karakt�r - ofta l�nga avst�nd, h�rdare
klimat och en �verrepresentation av elintensiv industri - blir konsekvenserna
likv�l starkt regionalt p�verkande.
Innan n�gon regionalpolitik v�rd namnet ens kan b�rja diskuteras m�ste
d�rf�r de v�rsta f�rs�mringarna f�r den regionala utvecklingen undanr�jas.
Det �r det f�rsta ledet i den politik f�r hela Sveriges utveckling vi f�resl�r
riksdagen att besluta om. Redan f�r 1999 f�resl�r vi f�ljande:
- Bensinskatten s�nks med 25 �re per liter
- Dieselskatten f�r arbetsredskap s�nks med 1,40 kronor per liter
- Reseavdragen h�js till 16 kronor per mil
- Gr�nsen f�r reseavdrag s�nks till 6.000 kronor
- Produktionsskatten p� el s�nks med 500 miljoner kronor.
De socialdemokratiska f�rs�mringar av villkoren f�r tillv�xt som h�r har
redovisats �r en del av en politik som bara de senaste tre �ren kostat
Sverige m�nga nya, riktiga jobb. N�r den socialdemokratiska regeringen
bildades h�sten 1994 hade Sverige en positiv utveckling av
syssels�ttningen. Arbetsl�sheten var p� v�g ner. Till f�ljd av stora
skatteh�jningar och en �terreglering av arbetsr�tten br�ts emellertid
utvecklingen under 1995. Hade den syssels�ttnings�kning som r�dde vid
regeringsskiftet uppr�tth�llits, skulle Sverige i dag ha haft �tminstone
150.000 fler riktiga jobb, vilket framg�r av f�ljande diagram:
150.000 nya jobb inneb�r inte bara minskad social utsatthet f�r dem som
g�r fr�n bidrag till arbete utan ocks� �kat v�lst�nd f�r hela samh�llet och
en b�ttre ekonomi f�r staten, landstingen och kommunerna.
3 Levande regioner - v�ra utg�ngspunkter
3.1 En ny omv�rld
En framsynt regionalpolitik m�ste ta sin utg�ngspunkt i en genuin
f�rst�else f�r de villkor f�r tillv�xt och f�retagande som nya ekonomiska
och tekniska f�ruts�ttningar skapar.
Ekonomin globaliseras nu i alla h�nseenden. F�retag, b�de stora och sm�,
etableras i omr�den d�r de b�sta konkurrensf�ruts�ttningarna erbjuds. Gamla
barri�rer mellan l�nder spelar allt mindre roll. I synnerhet g�ller detta f�r de
typiska tillv�xtf�retagen.
Globaliseringen f�rst�rks av flera andra f�reteelser. Dominansen f�r
marknadsekonomin som ekonomiskt system v�rlden �ver �r en av dessa.
Marknadsekonomin g�r kraften i globaliseringen starkare. D�rigenom
f�rst�rks ocks� den konkurrens som redan sj�lva globaliseringen medf�r.
Marknadsekonomins st�rre utbredning p�verkar alla l�nder. Av s�rskilt
intresse f�r Sverige �r emellertid de framsteg som l�nderna i Central- och
�steuropa s� tydligt g�r. Dessa framsteg �ppnar nya marknader f�r svenska
f�retag, men inneb�r naturligtvis ocks� att omr�den d�r f�retagsetableringar
kan g�ras till begr�nsade kostnader blir alltmer tillg�ngliga p� n�ra h�ll.
Informationsteknikens breda genomslag verkar i samma riktning som den
�kade dominansen f�r marknadsekonomin. Snabbheten i f�r�ndringarna
tilltar genom att information finns tillg�nglig n�r som helst f�r vem som helst
var som helst. F�rr var den fysiska infrastrukturen en m�ktig drivkraft f�r
tillv�xt. I dag och i morgon spelar informationstekniken motsvarande roll.
Informationstekniken f�rst�rker dynamiken i den ekonomiska och sam-
h�lleliga utvecklingen. Utsattheten tilltar. Men samma teknik krymper ocks�
avst�nd i andra h�nseenden. Allt arbete beh�ver inte ske i anslutning till stora
befolkningskoncentrationer. F�ruts�ttningarna b�de f�r decentralisering och
individualisering f�rst�rks. Utbildningens m�jligheter v�xer dramatiskt.
Sveriges konkurrensf�rm�ga utmanas i praktiken p� tv� fronter, dels inom
de snabbv�xande h�gteknologiska branscherna, dels inom mogna hittills mer
hemmamarknadsbetonade branscher.
F�r att f�retag skall vilja etablera sig och kunna v�xa under de nya mer
r�rliga betingelserna m�ste flexibiliteten f�rst�rkas. Det g�ller f�r Sverige i
stort, men i s�rskilt h�g grad f�r regioner d�r marginalerna redan �r sm�.
Den �kade r�rligheten begr�nsar ocks� utrymmet f�r traditionella politiska
�tg�rder. De tillv�xtavtal som regeringen s�tter sin tilltro till riskerar t.ex.
att
vara f�rlegade innan de ens introducerats. N�r n�ringsminister Anders Sund-
str�m vid presentationen av den regionalpolitiska propositionen tror att dess
f�rslag kommer att v�nda flyttlassen om 5 - 10 �r g�r han sig skyldig till en
v�ldsam �verskattning av inte bara den egna politikens effekter utan ocks�
politikens m�jligheter att bed�ma n�gonting alls i ett s�dant tidsperspektiv.
Att dagens situation skall best� i fem eller m�jligen tio �r finner vi
oacceptabelt.
V�r slutsats �r att traditionell regionalpolitik kommer att fungera allt s�mre
under de nya ekonomiska och sociala villkor som nu v�xer fram. Vad
politiken kan och b�r g�ra �r att bidra till att villkoren f�r f�retags-
etableringar och tillv�xt �r internationellt konkurrenskraftiga i hela landet.
Det �r en uppgift som �r viktig nog.
3.2 Ett gott klimat f�r f�retagande
V�lst�nd skapas av arbete. Ett expansivt f�retagande �r arbetets
grundbult. S� �r det f�r hela l�nder, men ocks� f�r regioner. Skall
Sverige klara v�lst�ndet �r det ett oeftergivligt krav att fler kan ges
m�jlighet att arbeta i f�retagen. G�r inte detta kommer de ekonomiska
och sociala problem v�rt land i dag brottas med att f�rst�rkas.
N�r f�retag flyttar fr�n Sverige till andra l�nder, eller fr�n utsatta regioner
till Storstockholm, G�teborg och Malm� �r det ett tecken p� att produktions-
villkoren g�r s�dana f�r�ndringar motiverade. Vill man p�verka dessa
skeenden m�ste f�retagsvillkoren g�ras b�ttre.
S�dana f�rb�ttringar m�ste f�r att f� effekt g�lla lika f�r alla. Att gynna ett
f�retag p� ett annat f�retags bekostnad skapar bara nya sp�nningar och leder
f�rr eller senare till att utarmningen accelererar. Effekterna av den hittills-
varande svenska regionalpolitiken �r tydliga illustrationer till detta.
Sverige beh�ver ett b�ttre f�retagsklimat f�r att kunna m�ta de nya
utmaningarna. Framf�r allt m�ste f�ruts�ttningar skapas f�r sm� f�retag att
v�xa sig st�rre. Sker inte detta kommer alltfler f�retag och id�er att s�ka sig
till andra l�nder.
N�r detta sker drabbas de omr�den f�rst d�r utsattheten �r som mest
p�taglig. N�r merparten svenska l�n utanf�r storstadsomr�dena tappar
befolkning �r det ett tecken p� detta fenomen. Ett h�rt konkurrensklimat blir
s�rskilt h�rt i de delar av landet d�r marginalerna f�r andra h�nsyn inte
l�ngre finns. H�jningarna av fordons- och elskatterna �r, som n�mnts, tydliga
exempel p� hur generella f�rs�mringar f�r s�rskilt sv�rartade effekter i vissa
regioner.
F�r v�r del g�ller att alla delar av Sverige m�ste ges f�ruts�ttningar f�r
tillv�xt. Vi ser ingen mots�ttning mellan dynamiska storst�der och mindre
orter, inga motstridiga intressen mellan stad och land.
En allsidig utveckling av hela Sverige �r tv�rtom beroende av att de olika
delarna kan underst�dja varandra. Den svenska landsbygden f�rlorar i styrka
om Stockholm, G�teborg och Malm� inte kan utvecklas samtidigt som stor-
st�derna utarmas utan de kvaliteter det �vriga Sverige erbjuder.
Ett gott f�retagarklimat �r beroende av framsynta politiska beslut p�
nationell niv�. Lokala f�rh�llanden spelar emellertid ocks� en stor roll. Hur
den kommunala politiken sk�ts p�verkar allts� i h�g grad villkoren f�r f�re-
tagsetableringar och f�retagstillv�xt. En generell iakttagelse �r att l�gskatte-
kommuner �r mer attraktiva �n kommuner d�r arbetet beskattas h�rdare.
Denna insikt pr�glar v�ra f�rslag i riksdagen, men ocks� i landets kommuner.
4 En politik f�r tillv�xt i hela Sverige - v�ra
huvudf�rslag
4.1 F�retagandet som tillv�xtens motor
Statistiken visar att det bildas m�nga f�retag i Sverige. Det skulle kunna
uppfattas som att klimatet f�r f�retagsamhet trots allt inte �r s� d�ligt
som det stundtals s�gs. N�ringsminister Anders Sundstr�m har t.ex. gjort
sig till tolk f�r denna uppfattning.
Siffror kan emellertid vara bedr�gliga. Som bl.a. ekonomen Stefan F�lster
visat - men som n�ringsministern enligt egen utsago inte f�rst�tt - d�ljer sig
i statistiken m�nga f�retag som egentligen �r rena skrivbordskonstruktioner
samt f�retag som snarast �r en juridisk form f�r egenanst�llning. Rensas
s�dana f�retag bort blir det svenska nyf�retagandet mindre imponerande.
Ett andra huvudproblem �r att svenska f�retag inte v�xer. I en studie av
fil.dr. Pontus Braunerhjelm vid Industriens Utredningsinstitut och professor
Bo Carlsson vid Case Western Reserve University i Cleveland har
tillv�xtkraften i Ohio, USA och Sverige j�mf�rts. Studien visar p� avsev�rda
skillnader mellan dynamiken i den amerikanska ekonomin och den relativa
stagnationen i Sverige.
F�r den regionala utvecklingen �r detta dystra besked. F�retag i t.ex.
Norrland som inte v�xer inneb�r att det viktigaste de utsatta regionerna har,
n�mligen de f�retag som redan finns d�r, inte kan bidra till utvecklingen s�
som man skulle hoppas.
Det andra ledet i v�r politik f�r en vital utveckling i hela Sverige �r
�tg�rder som g�r det l�ttare f�r f�retag att etablera sig och att v�xa. Framf�r
allt orsakar h�ga skatter p� f�retagande och arbete stora problem f�r
etableringar och tillv�xt.
- Skatten p� arbetsinkomster �r oacceptabelt h�g. Beskattningen av l�g-
och medelinkomsttagare �r s�rskilt h�rd j�mf�rd med andra l�nder.
L�neanspr�ken stiger. Det leder till f�rre arbeten och s�mre
m�jligheter att leva p� sin l�n. S�nkta egenavgifter och s�nkt
kommunalskatt �r d�rf�r prioriterade inom ramen f�r en politik som
syftar till att v�xla l�gre offentliga utgifter mot l�gre skatter.
- Skatten p� kunskap och kompetens m�ste vara internationellt
konkurrenskraftig. Det �r lika viktigt som att s�nka skatten f�r l�g- och
medelinkomsttagare. Skattepolitiken m�ste g�ra det attraktivt att verka
i Sverige. V�rnskatten i dess helhet skall avskaffas.
- L�nebildningen m�ste f�r�ndras samtidigt som skatten p� arbete s�nks.
Sker inte detta undanr�js de positiva effekter f�r jobben som skatte-
s�nkningarna annars ger. Det �r ett stort ansvar f�r arbetsmarknadens
parter att s�kerst�lla att l�nebildningen inte blockerar ambitionerna att
pressa tillbaka arbetsl�sheten.
- F�retagens egna, riskb�rande kapital drabbas i dag i aktiebolagen av en
skattekostnad p� 50 procent, medan skattekostnaden f�r att skaffa
kompletterande l�nat kapital �r cirka 30 procent. Det egna, riskb�rande
kapitalet i bolagen �r grunden f�r att �ver huvud taget kunna f� tillg�ng
till komplettering i form av l�nat kapital. Ett slopande av dubbel-
beskattningen skulle medf�ra ett kraftigt tillskott av riskkapital till
marknaden.
- Skattereglerna f�r f�mansbolag m�ste f�r�ndras. Den del�gare som
redovisar en rimlig arbetsinkomst skall f� r�tt att betrakta �vrig
avkastning som utdelning. Utdelning till f�mansf�retagare skall be-
skattas som inkomst av kapital, om �garen tagit ut l�n som minst
motsvarar den som en anst�lld kollega i samma yrke har. Det finns f�
sakliga sk�l f�r de stoppregler som i dag g�ller f�r f�mansf�retagen.
De b�r d�rf�r avskaffas.
- F�rm�genhetsskatten, som �r en extra skatt p� avkastning av kapital,
motverkar den n�dv�ndiga kapitalbildningen. Den belastar skilda
tillg�ngar olika h�rt, vilket bidrar till snedvridningar som f�rs�mrar
ekonomins funktionss�tt. F�rm�genhetsskatten skall d�rf�r avvecklas
med b�rjan 1998.
- De nya best�mmelserna om skattekonto och momsuppb�rd har lett till
f�rs�mringar. Det �r fel att j�mst�lla f�rfallodag och bokf�ringsdag.
Det leder till os�kerhet om n�r betalningen m�ste erl�ggas f�r att den
skall kunna bokf�ras i r�tt tid. F�retagen betalar in tiotals miljarder f�r
tidigt. En �terg�ng b�r ske till en gammal vedertagen princip att
f�rfallodagen sammanfaller med inbetalningsdagen.
- Tj�nstebeskattningen �r f�r h�g. En generell s�nkning av skatten p�
arbete �kar de enskilda hush�llens m�jligheter att ocks� efterfr�ga
tj�nster. Fortfarande kvarst�r emellertid s� stora skattekilar att n�gon
n�mnv�rd effekt sannolikt inte uppkommer i detta avseende. Det �r
d�rf�r n�dv�ndigt att genomf�ra speciella �tg�rder s� att skatten p�
arbete s�nks kraftigt f�r tj�nster med stort arbetsinneh�ll och som
efterfr�gas av enskilda hush�ll. Ett f�rslag till s�dana �tg�rder har
nyligen presenterats av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemo-
kraterna.
- Uppfinnare och innovat�rer skall kunna verka i en positiv milj�. Det
kan de inte i dag. Regler b�r inf�ras som g�r att uppfinnare och
innovat�rer kan beskatta inkomster av royalty som utg�r fr�n patent i
inkomstslaget kapital. Uppfinnare och innovat�rer b�r ges r�tt att ta
upp inkomster av royalty som grundas p� patent som kapitalinkomst,
vilket inneb�r 30 procents skatteuttag.
- F�rm�nsr�tt f�r skatter vid f�retagskonkurser b�r inte tillerk�nnas
staten. En f�r�ndring skulle leda till omedelbara f�rb�ttringar av
f�ruts�ttningarna f�r f�retagande. Skattef�rm�nsr�tten �r en v�sentlig
omst�ndighet n�r f�retag skall r�ddas genom en rekonstruktion. Ett
mer j�mb�rdigt regelsystem f�r samtliga fordrings�gare, inklusive
staten, skulle vara till f�rdel f�r alla parter. Om staten tvingades att
bevaka sina fordringar p� samma villkor som fordrings�gare skulle
dessutom fler oseri�sa f�retagare kunna uppt�ckas snabbare �n i dag.
- Kapitalinkomstskatten m�ste s�nkas. I ett internationellt perspektiv och
vid rimliga r�nteniv�er �r dagens skattesats f�r h�g.
- Den s�rskilda l�neskatten p� vinstandelsmedel b�r avvecklas. Det finns
goda sk�l som talar f�r vinstandelsstiftelser i f�retagen. Det �r viktigt
att m�jlighet kan ges f�r alla anst�llda att p� detta vis f� ett ekonomiskt
utbyte som �r relaterat till graden av framg�ng i f�retaget. Det finns
flera goda exempel p� vinstandelsstiftelser i svenskt n�ringsliv.
- Fastighetsskatten avskaffas successivt. Dagens fastighetsskatt h�jer
inte bara kostnaden f�r boendet utan ocks� f�retagandet. Den bidrar
d�rmed till att g�ra f�retagande och f�retagsutveckling on�digt dyrt.
Skattes�nkningar �r n�dv�ndiga, men inte tillr�ckliga, f�r att f�retagen
skall bli fler och st�rre. Reglerna p� arbetsmarknaden m�ste ocks�
anpassas till en ny tids krav.
- Kr�nglet m�ste minimeras f�r att f�retagen skall kunna utvecklas.
Sm�f�retagardelegationens f�rslag bildar en god grund f�r radikala
f�renklingar. Delegationens f�rslag b�r i princip genomf�ras utan
dr�jsm�l.
- Arbetsr�tten b�r i ett omedelbart f�rsta steg f�renklas genom att de
dispositiva delarna av lagen om anst�llningsskydd (LAS),
semesterlagen och arbetstidslagen upph�vs fr�n den 1 juni 1999. En
mer omfattande f�rnyelse b�r genomf�ras i ett andra led �r 2000.
En f�rb�ttring av f�retagens etablerings- och tillv�xtvillkor i enlighet
med vad vi h�r har f�rordat g�r det selektiva f�retagsst�det on�digt.
Bidrag v�xlas mot l�gre skatter.
F�rdelarna med en s�dan v�xling �r mycket stora. Viktigast �r att alla
f�retag behandlas lika. D�rigenom kan den goda konkurrensen uppr�tth�llas.
Relationer till myndigheter och st�dorgan elimineras som konkurrensfaktor.
En betydelsefull konsekvens av en v�xling fr�n bidrag till skattes�nkningar
�r ocks� att beslut om f�retagets framtid anf�rtros f�retagaren sj�lv.
Myndighetsuppgiften begr�nsas till att ange de regler inom vars ramar f�re-
tagaren sj�lv har att ta ansvaret.
En f�r�ndring av regionalpolitiken efter dessa linjer g�r att behovet av en
s�rskild svensk st�domr�desindelning bortfaller. Det �r en uppenbar f�rdel.
Kvar skulle finnas de st�domr�den som �r knutna till EU:s strukturfonder
samt omr�dena f�r det generella transportst�det och neds�ttningen av social-
avgifter.
Vi f�resl�r att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om en mer enhetlig
st�domr�desorganisation. Str�van b�r vara att g�ra denna s� generell och
enkel som m�jligt. Det b�r ankomma p� regeringen att pr�va hur speciella
gr�nsdragningsfr�gor l�mpligen l�ses.
4.2 En informationsteknisk infrastruktur
F�r f�retagens utveckling �r en god infrastruktur av stor betydelse. Till
infrastrukturen h�r det fysiska transportn�tet, men ocks� elektroniska
kommunikationsm�jligheter.
Den informationstekniska infrastrukturen spelar en helt avg�rande roll f�r
etableringen av snabbv�xande f�retag. Att andelen snabbv�xande f�retag i
Sverige �r s� liten antyder att infrastrukturen inte byggts ut p� ett �nda-
m�lsenligt s�tt. Det har f�rst�rkt de hinder som utg�rs av h�ga skatter och en
direkt tillv�xth�mmande arbetsr�tt.
Informationstekniken beh�ver n�t med h�g kapacitet f�r att kunna
nyttigg�ras fullt ut. Inte minst utbildning �ver stora avst�nd kr�ver
m�jligheter till interaktivitet. Men det g�ller t.ex. ocks� sjukv�rden som med
hj�lp av informationstekniken till en del kan utf�ras p� distans.
Tekniskt sett finns det olika m�jligheter att tillgodose kapacitetsbehovet.
Optisk kabel �r b�st teknik i vissa omr�den medan satelliter kan vara det i
andra. Utvecklingen f�r�ndrar dessutom st�ndigt de tekniska villkoren.
Normalt sett �r utbyggnad av �verf�ringskapacitet en fr�ga f�r marknadens
akt�rer. I de mer t�ttbefolkade delarna av v�rt land kan detta fungera.
Annorlunda �r det emellertid i de mer utsatta delarna av Sverige. S�rskilt de
inre delarna av Norrland har en d�lig f�rs�rjning med �verf�ringskapacitet.
Begr�nsningar i �verf�ringskapacitet f�r information kan komma att
utvecklas till det mest sv�rgenomtr�ngliga hindret f�r en allsidig regional
utveckling.
Vi menar att regionalpolitiska insatser b�r inriktas mot att undanr�ja detta
utvecklingshinder. Att bidra till en snabb utbyggnad av den informations-
tekniska infrastrukturen �r det tredje ledet i den regionalpolitik vi f�rordar.
En s�dan politik m�ste emellertid genomf�ras p� ett s�tt som dels inte tar
ifr�n marknaden huvudansvaret f�r n�tutbyggnaden, dels inte on�digtvis styr
teknikvalet.
Vi vill mot den h�r angivna bakgrunden f�resl� att staten inleder ett
program f�r regional utbyggnad av informationsteknisk infrastruktur. Det
kan ske p� flera s�tt. En m�jlighet �r att staten genom upphandling g�r det
l�ttare f�r privata intressenter att genomf�ra utbyggnaden. Medel f�r statens
st�d till informationstekniska investeringar tilldelas en s�rskild ansvarig
myndighet som i sin tur f�r dessa vidare till projekt som bed�ms h�gst
prioriterade. Genomf�randet upphandlas. Upphandlingen skall avse sj�lva
tj�nsterna och l�mna teknikvalet till anbudstagaren.
En annan m�jlighet �r att staten definierar en viss utbyggnad som staten tar
ansvaret f�r, genomf�r och finansierar. Efter det att utbyggnaden genomf�rts
privatiseras projektet, helt eller i delar. Staten f�r d�rigenom tillbaka
investeringsmedel som det �r kommersiellt rimligt och m�jligt f�r privata
intressenter att b�ra. Investeringsmedlen f�rs sedan vidare i nya projekt.
En utbyggnad av �verf�ringskapacitet enligt n�gon av dessa riktlinjer
skulle g�ra flera orter attraktiva f�r f�retagande. Oavsett metod f�r statens
delaktighet b�r den ekonomiska insatsen i stort bli densamma. Avancerade
tj�nster, liksom kulturupplevelser, b�ttre v�rd och utbildningsm�jligheter
skulle genom en s�dan insats komma fler till del.
Den utbyggnad av den informationstekniska infrastrukturen som vi h�r har
f�reslagit skall ses tillsammans med v�rt f�rslag att ge alla skolor m�jlighet
till goda kommunikationsm�jligheter med informationsteknik. De b�da
f�rslagen b�r delvis kunna genomf�ras samordnat och ge betydande effekter
f�r att ge hela Sverige en informationsteknisk infrastruktur i v�rldsklass.
Vi �r �vertygade om att en god infrastruktur f�r informationsteknik �r ett
viktigt inslag i en orts attraktionskraft. V�l p� plats kommer infrastrukturen
ocks� att anv�ndas av allehanda akt�rer. Statliga projekt, syftande till att
erbjuda produkter f�r ett n�t som inte finns, har d�remot sm� m�jligheter att
bli framg�ngsrika.
Riksdagen b�r hos regeringen anh�lla om f�rslag i enlighet med vad vi h�r
har f�rordat. Ett s�dant b�r utarbetas utan dr�jsm�l. Ett definitivt riksdags-
beslut b�r fattas av riksdagen f�re utg�ngen av 1998.
4.3 En f�r alla tillg�nglig kunskap
En utbyggnad av den informationstekniska infrastrukturen banar v�g f�r
ett brett genombrott f�r allehanda utbildning p� distans. P�
utbildningsomr�det finns det potentiellt m�nga marknadsakt�rer.
Utvecklad distansutbildning skiljer sig starkt fr�n gamla tiders mediokra
bild- och ljud�verf�ringar av traditionella lektioner och f�rel�sningar.
Modern distansutbildning har f�ruts�ttningar att bli mycket individuell. Det
g�ller s�v�l tidpunkten n�r den enskilde v�ljer att l�ra mer som formerna och
platsen f�r detta. Den bryter ocks� gr�nserna mellan det som tidigare gjorts i
konventionell klassrumsundervisning och distansundervisning. Distansinslag
kan spela lika stor roll i ungdoms- som i vuxen- och vidareutbildningen.
F�rst�elsen f�r informationsteknikens roll i utbildningen �r av central
betydelse f�r att eventuella statliga insatser skall kunna ges en �ndam�lsenlig
utformning. Informationstekniken har kapacitet att, oavsett utbildnings-
stadium, erbjuda den enskilde utbildning p� villkor som denne sj�lv
definierar. Utbudet av utbildningar p� n�tet kommer att kunna bli mycket
stort. Incitament f�r moderna utbildningsf�retag att erbjuda sina tj�nster
kommer sannolikt att vara starka. Konkurrensen mellan olika utbildnings-
f�retag beh�ver knappast betvivlas.
N�got statligt utvecklingscentrum f�r IT-baserad distansutbildning finns
det inte sk�l att etablera. Marknaden kommer att st� f�r utvecklingen utan
statlig medverkan. Inte heller l�ter sig distansutbildning organiseras p�
samma s�tt som konventionell utbildning. Distansutbildning med informa-
tionsteknik �r l�ngt mer individualiserad och varierad �n s�dan utbildning
som i dag f�rmedlas t.ex. vid konventionella gymnasieskolor eller universi-
tet. En politik som inte tar h�nsyn till detta kommer inte att kunna sl�ppa loss
den m�ngfald l�sningar som kommer att beh�vas.
P� samma s�tt som n�r det g�ller n�tutbyggnad b�r staten p� utbildnings-
omr�det fr�mja tj�nster som inte erbjuds utan statens ekonomiska med-
verkan. Att erbjuda en form f�r detta �r det fj�rde ledet i v�rt
regionalpolitik.
Som vi just n�mnt �r ett centralt statligt utvecklingscentrum mindre tj�nligt
f�r att n� detta syfte. I st�llet f�rordar vi att den statliga uppgiften
definieras
p� s� s�tt att utbildning som inte tillhandah�lls p� marknaden kan stimuleras
fram med statligt bist�nd. L�mpligast sker detta genom att utbildnings-
myndigheterna i �ppen konkurrens upphandlar tj�nster som respektive
myndighet finner n�dv�ndiga. De av regeringen f�reslagna resurserna f�r
utvecklingscentrum respektive platser b�r utg�ra del i myndigheternas
upphandlingskapacitet.
Vissa restriktioner b�r g�lla f�r myndigheternas upphandling. En s�dan �r
att statliga och kommunala utbildningsanordnare ensamma inte b�r tilldelas
uppdrag. En annan restriktion b�r vara att s�rja f�r att f�retag med
informationsteknisk kompetens som k�rnuppgift ges m�jlighet att medverka.
Enligt v�r mening kan viktiga kvalitetsf�rdelar vinnas genom att starkare
engagera den informationstekniska industrin i utbildningsanstr�ngningarna.
De nationella resurser som kan satsas p� det h�r skisserade omr�det b�r
kompletteras med resurser ur EU:s strukturfonder.
Det femte ledet i v�r regionala utvecklingspolitik utg�rs av en snabb
utbyggnad av kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Utvecklingen av
s�dan utbildning inleddes under den f�rra borgerliga regeringen men har av
den nuvarande regeringen begr�nsats till en mindre f�rs�ksverksamhet.
Vi �r �vertygade om att tillg�ng till yrkestekniskt v�lskolad arbetskraft har
stor betydelse f�r f�retagens lokaliserings- och utbyggnadsbeslut. Just nu
g�ller det i s�rskilt h�g grad eftersom det r�der knapphet p� kompetenta
arbetss�kande - trots en rekordh�g arbetsl�shet!
Det �r h�g tid att fullf�lja den utbyggnad som den nuvarande regeringen
sk�tt s� valh�nt. 15.000 nya s�dana platser b�r kunna etableras till
sekelskiftet. Ett f�rsteg b�r ges f�r utbildningar som kan etableras i utsatta
regioner. Prelimin�rt b�r en f�rdelning i skogsl�nen i stort kunna ske enligt
f�ljande:
- Norrbotten: 500 platser
- V�sterbotten: 500 platser
- V�sternorrland: 750 platser
- J�mtland: 500 platser
- G�vleborg: 750 platser
- Dalarna: 750 platser
- V�rmland/�rebro l�n: 1.000 platser.
Riksdagen b�r fatta beslut om en utbyggnad av kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning i enlighet med vad vi h�r har angivit.
Regeringen b�r �terkomma till riksdagen den kommande h�sten med en
redovisning av hur det av oss f�reslagna utbyggnadsprogrammet
fullf�ljs. Vi vill i detta sammanhang ocks� understryka betydelsen av att
arbetsmarknadsutbildning inriktas mot arbetsmarknadens behov.
D�rigenom kan de b�da utbildningsformerna f�rst�rka varandra.
Det f�rtj�nar till slut att p�pekas att m�jligheterna att erbjuda god
utbildning i alla delar av landet f�rb�ttras genom att fria skolor p� lika
villkor
med de kommunala f�r erbjuda sina tj�nster. Friskolorna har efter det stora
genombrottet under �ren 1991-94 visat sig vara utomordentligt innovativa.
D�r kommunerna inte ansett sig kunna klara undervisning i egen regi har
friskolorna ofta kunnat finna goda utvecklingsm�jligheter.
5 Leva och arbeta utanf�r st�derna
5.1 F�retagens villkor
5.1.1 De allm�nna f�ruts�ttningarna
F�r m�nga erbjuder Sverige utanf�r st�derna en v�rdefull milj� att leva
och verka i eller f�r rekreation och vila. F�r att kunna ta till vara
regionernas resurser kr�vs en positiv tilltro till deras m�jligheter och
resurser.
Produkterna fr�n skogen utg�r v�r viktigaste exportvara. Det svenska
jordbruket tillh�r de mest effektiva i v�rlden. Kulturlandskapet, som �r en
f�ljd av de arella n�ringarnas verksamhet, inrymmer stora v�rden.
Som tidigare n�mnts �r en generellt god f�retagspolitik avg�rande f�r en
positiv regional utveckling. Samtidigt har landsbygden speciella f�ruts�tt-
ningar som motiverar en s�rskild omsorg vid utformningen av politiken.
Landsbygd och sm�skalighet �r ofta synonymt. De nya jobben m�ste
komma i sm� f�retag som startas och v�xer p� landsbygden. Enligt v�r
mening m�ste politiken s�tta landsbygdens egna m�jligheter i centrum i
st�llet f�r att lita till centralstyrda politiska �tg�rder och subventioner.
Det privata sparandet och risktagandet �r den mest grundl�ggande
f�ruts�ttningen f�r f�retagens riskkapitalf�rs�rjning och d�rmed f�r investe-
ringarna och tillv�xten i ekonomin. En politik som gynnar det privata
sparandet �r d�rmed en viktig grund f�r f�retagens riskkapitalf�rs�rjning.
F�r mindre f�retag �r den egna vinsten den viktigaste finansieringsk�llan.
Vinsten �r de medel f�retagaren sj�lv i f�rsta hand v�ljer f�r att finansiera en
expansion. I dag st�r flera hinder i v�gen f�r att klara detta. Dubbelbeskatt-
ningen f�rsv�rar f�retagares kapitaluppbyggnad. De l�ttnader som inf�rts
under senare �r har varit s�v�l selektiva som otillr�ckliga. Dubbelbeskatt-
ningen b�r, som redan framh�llits, avvecklas i sin helhet.
5.1.2 S�rskilda f�retagsvillkor
En tillv�xtfr�mjande f�retagsmilj� i hela landet �r, som vi nyss
framh�llit, avg�rande ocks� f�r utvecklingen i mer utsatta regioner. Det
kan emellertid �verv�gas om inte vissa kompletterande men generella
�tg�rder kan s�ttas in f�r att i svagare regioner g�ra utvecklingen �n
starkare.
En m�jlighet vore att kr�va av kommuner som erh�ller skatteutj�mnings-
bidrag att dessa g�r n�got positivt f�r den egna kommunens f�retagsklimat.
Det kan t.ex. vara att l�gga ut all teknisk service p� entreprenad, att avst�
fr�n att driva f�retag i kommunal regi, att stimulera alternativ inom skola,
v�rd och omsorg etc. Eftersom skatteutj�mningsbidragen kommer fr�n
kommuner som redan gjort just detta �r det knappast orimligt att beg�ra att
mottagande kommuner f�ljer bepr�vad erfarenhet.
En andra m�jlighet vore att ge dem som arbetar p� distans och som har en
hyreskostnad m�jlighet att g�ra avdrag f�r den verkliga kostnaden och inte
enbart f�r merkostnaden. En s�dan f�r�ndring skulle, tillsammans med de
informationstekniska infrastrukturinvesteringar som vi f�resl�r, inneb�ra en
stimulans f�r �kat distansarbete.
En tredje m�jlighet vore att pr�va om det inte vore m�jligt att befria de
minsta f�retagen i skogsl�nen fr�n lejonparten av det regelkomplex som
f�retag i dag omfattas av.
Regeringen b�r �terkomma till riksdagen med f�rslag till f�retags-
stimulanser enligt dessa principer.
I detta sammanhang vill vi understryka att landsbygdsst�det enligt v�r
uppfattning �r ett effektivt hj�lpmedel f�r att st�dja ig�ngs�ttning och
ut�kning av sm� privata f�retag som bedriver verksamhet p� marknads-
m�ssiga villkor p� landsbygden. St�det har �ven f�rdelen att EU godk�nt det
som medfinansiering i omr�den som ber�rs av m�l 2, 5b och 6.
5.1.3 Nedsatta socialavgifter
F�retagens sociala kostnader s�tts i dag ner med �tta procentenheter
f�retr�desvis i Norrland. Effektiviteten i denna neds�ttning har
ifr�gasatts. EU-kommissionen har dessutom inte tagit st�llning till om
denna form av regionalpolitik kan godk�nnas. Problemet �r att de
nedsatta socialavgifterna har karakt�r av driftsst�d och d�rmed inte
�verensst�mmer med de riktlinjer som EU-kommissionen har formulerat
f�r syssels�ttningsst�d.
V�r uppfattning �r att systemet med en neds�ttning av socialavgifterna
skall vara kvar under den tidsperiod som besluten nu g�ller, dvs. till och med
�r 2000. N�gra f�r�ndringar av neds�ttningsniv�er under denna period finner
vi inte p�kallade. Vi utg�r fr�n att den branschavgr�nsning regeringen g�r
inneb�r att turismen �ven i forts�ttningen skall omfattas av neds�ttningen.
Innan st�llning tas till systemets utformning och omfattning f�r tiden efter �r
2000 b�r en utv�rdering g�ras av dess effekter.
5.1.4 Transportst�det
N�r tillv�xten �kar leder det oftast till ett st�rre behov av transporter. En
fungerande transportpolitik �r s�ledes viktig f�r svensk ekonomis
f�ruts�ttningar att v�xa. Det geografiska l�ge Sverige har inneb�r
nackdelar n�r det g�ller b�de avst�ndet till marknaden och klimatet. Det
st�ller �n h�gre krav p� ett fungerande kommunikationssystem.
Sveriges l�ge i norra Europa bidrar till att f�rsvaga f�retagens utvecklings-
f�rm�ga om de inte kompenseras med hj�lp av konkurrenskraftiga, prisv�rda
och effektiva transporter. Inom transportn�ringen brukar man tala om ett
avst�ndshandikapp p� omkring 70 mil till v�ra n�rmaste konkurrenter. Det �r
allts� det avst�nd som svenska f�retag m�ste tillryggal�gga innan de n�r sina
viktiga marknader.
Transportst�d ges idag f�r transporter fr�n, till eller inom st�domr�det som
utg�rs av de fyra nordligaste l�nen Norrbotten, V�sterbotten, J�mtland och
V�sternorrland samt vissa omr�den inom G�vleborgs l�n, Kopparbergs l�n
och V�rmlands l�n.
St�det skall kompensera f�retagen f�r l�nga avst�nd. Det har d�rmed en
generell karakt�r. F�r vissa f�retag i norr har det uppenbarligen stor
betydelse.
Vi har tidigare f�respr�kat att transportst�det skall vara konkurrensneutralt
gentemot olika n�ringar och d�rigenom �ven inbegripa sj�- och luftfart. Vi
v�lkomnar d�rf�r regeringens f�rslag om en utvidgning av st�det till dessa
transportn�ringar.
N�r regeringen avskaffar transportst�det i V�rmland samt delar av
Dalarnas l�n och G�vleborgs l�n p�verkar det dessa l�ns konkurrenssituation.
De skattes�nkningar f�r f�retagande och arbete som vi f�reslagit �r �gnade
att stimulera en positiv utveckling av f�retagandet och bidrar d�rmed till att
g�ra avvecklingen av transportst�det i dessa delar m�jlig att b�ra.
5.1.5 Produktionsskatten p� el
Vi har tidigare �versiktligt visat hur regeringens energipolitik hotar
jobben i skogsl�nen. Vi vill utveckla detta ytterligare n�got.
Den elintensiva basindustrin �terfinns i ett band fr�n Dalsland och
V�rmland �ver Bergslagen upp l�ngs Norrlandskusten samt i norra Norrlands
inland. 40 av 50 kommuner d�r den elintensiva industrin st�r f�r mer �n fem
procent av syssels�ttningen ligger i skogsl�nen. Hotas jobben i basindustrin
hotas redan av arbetsl�shet h�rt utsatta orter. Den socialdemokratiska
regeringen har h�jt produktionsskatterna p� elkraft fr�n i genomsnitt 0,8 �re
till i dagsl�get 2,75 �re per kilowattimme. I ett l�ge med rekordl�g syssel-
s�ttning har regeringen dessutom beslutat att st�nga Barseb�cksverket.
Svensk basindustri �r elintensiv och k�nslig f�r en energipolitik som h�jer
priserna. De elintensiva arbetsst�llena finns framf�r allt i fem branscher och
delbranscher: pappers- och massaindustri, j�rn- och st�lindustri, kemisk
industri, gruvor samt ickej�rnmetallverk. Ett stort antal lokala arbets-
marknader �r helt eller delvis beroende av s�dana f�retag. H�jningen av
produktionsskatten tillsammans med den f�rtida k�rnkraftsavvecklingen
kommer att f� sv�ra konsekvenser.
Kostnaderna f�r den el som skall ers�tta Barseb�ck kommer att ligga p�
minst dubbelt s� h�g niv� som nuvarande elproduktion. I en alltmer
globaliserad ekonomi �kar svenska f�retags utsatthet. F�rm�gan att
konkurrera f�rs�mras kraftigt. Flera l�nder kan locka till sig elintensiv
industri med j�mf�rbara eller b�ttre villkor. Redan i dag finns flera attraktiva
industril�nder som erbjuder l�gre elpriser, vilket framg�r av nedanst�ende
uppgifter - ungef�r ett �r gamla - om elprisindex:
Tabell 2: (Sverige 100 )
Den elintensiva industrin har sv�rt att klara den stora os�kerhet om
framtidens energisystem och elpriser som k�rnkraftsavvecklingen b�ddar
f�r. Det g�ller pappersindustrin i Norrland, men ocks� den tunga
industrin i t.ex. Trollh�ttan/V�nersborg. Risken �r d�rf�r att
investeringarna i Sverige minskar och att bolagens �gare ist�llet satsar
n�gon annanstans, d�r villkoren f�refaller mer stabila och f�rdelaktiga.
5.1.6 Drivmedelsbeskattningen
Vi har ovan f�reslagit en s�nkning av bl.a. drivmedelsskatten. Vi vill
utveckla motiven f�r detta ytterligare.
Skatterna p� drivmedel och bilar har h�jts m�nga g�nger de senaste �ren.
Bensinskatten h�jdes b�de 1996 och 1997. Fordonsskatten h�jdes med 50
procent 1996. Sedan 1994 har gr�nsen f�r reseavdrag h�jts fr�n 4.000 till
7.000 kronor.
Av det totala bensinpriset per liter tar staten cirka 75 procent i form av
skatt och moms. Det sl�r h�rt mot varu- och persontransporter, s�rskilt f�r
boende i glesbygd med l�nga avst�nd. Oftast finns inga alternativ till bilen,
d� kollektivtrafiken inte �r utbyggd i stora delar av v�rt land. Trots h�ga
kostnader tvingas m�nga anv�nda bilen till och fr�n arbetsplatserna, men
�ven till daghem, idrottsanl�ggningar och andra kulturarrangemang.
Bilen svarar f�r 60 procent av alla resor om man r�knar med b�de f�rare
och passagerare. Bilen �r till och med �nnu viktigare om man i st�llet
studerar antalet personkilometer. Bilen st�r f�r 69 procent av alla person-
kilometer som genomf�rs i Sverige. Rekreationsresorna dominerar, drygt en
tredjedel, d�refter kommer arbetsresor och ink�psresor med en knapp
femtedel vardera. Det �r ocks� tydligt att familjer med barn har h�gst
drivmedelsutgifter, ett m�nster som g�ller hela landet.
F�r m�nga m�nniskor �r bilen allts� av avg�rande betydelse f�r att de
vardagliga transporterna skall kunna l�sas p� ett effektivt s�tt till rimliga
kostnader.
Vi kan inte st�lla oss bakom en politik som ser biltrafiken som en
finansieringsk�lla f�r allehanda satsningar inom vitt skilda samh�llssektorer.
N�r det blir dyrare att �ga och k�ra bil �r det de som lever p� de minsta
marginalerna, oftast barnfamiljer och pension�rer, som f�rst tvingas �verge
bilen eftersom de inte l�ngre har r�d.
I norra Sveriges glesbygder �r �ven sn�skotern en m�jlighet som under-
l�ttar n�dv�ndiga transporter, t.ex. inom turistn�ringen. D�rf�r har reger-
ingens sn�skoterpolitik v�ckt r�ttm�tiga protester. De nya regler som nyligen
tr�tt i kraft inneb�r att en s�rl�nning med traktorkort, men utan sn�skoter-
vana, f�r k�ra sn�skoter, medan en norrl�nning utan traktorkort, men med
sn�skotererfarenhet, inte f�r k�ra sn�skoter. Det �r ett orimligt f�rh�llande.
5.2 Politik f�r glesbygden
5.2.1 Service
Det �r angel�get att boendet p� landet underl�ttas. Regler och
best�mmelser m�ste utformas s� att dessa inte utg�r on�diga hinder f�r
boendet. Endast starka sk�l skall f� hindra bebyggelse.
Enligt v�r mening b�r glesbebyggelser�tten �terinf�ras. Den lagstadgade
huvudregeln skall vara r�tten att utan detaljplan bygga p� landet.
Lagstiftningen har s�rskilt f�rsv�rat bevarandet av en levande sk�rg�rd. En
�kad m�jlighet till bebyggelse i strandn�ra omr�den skulle kunna skapa
b�ttre f�ruts�ttningar f�r att h�lla landskapet levande genom ett �kat
befolkningsunderlag f�r handel och offentlig service.
Ett �nnu ol�st problem f�r den bofasta sk�rg�rdsbefolkningen �r
fastighetsbeskattningen. Det stora intresset f�r sk�rg�rden har drivit upp
fastighetspriserna. I kombination med f�rm�genhetsskatten och den h�ga
fastighetsskatten leder detta till att den ekonomiska situationen f�r m�nga
blivit oh�llbar. Den fasta sk�rg�rdsbefolkningen, ofta med l�g inkomst, �r rik
p� papperet men inte i verkligheten. Fastighetsbeskattningen blir till en
o�verstiglig b�rda f�r m�nga.
Konsekvenserna av de �kade boendekostnaderna f�r sk�rg�rdsbefolk-
ningen riskerar att bli mycket stora. Sk�rg�rdarna i Bohusl�n, Blekinge,
�sterg�tland och Stockholm kan komma att tappa �n fler av den redan
f�taliga befolkningen. Det drabbar i sin tur sk�tseln av viktiga naturv�rden
och en livskraftig turism.
Enligt v�r uppfattning b�r fastighetsskatten slopas f�r alla uppl�telse-
former, inom b�de befintligt best�nd och nyproduktion. F�r att bibeh�lla
symmetrin och motverka risken f�r att r�tten till avdrag f�r r�nteutgifter
ifr�gas�tts b�r en ber�knad schablonint�kt f�r egna bost�der tas upp till
beskattning som kapitalinkomst. Den b�r best�mmas till en v�sentligt l�gre
niv� �n vad som motsvarar dagens fastighetsskatt.
I ett f�rsta steg b�r fastighetsskatten s�nkas till 1,5 procent med verkan f�r
1998. En fortsatt stegvis s�nkning b�r ske under perioden 1999-2001. Mark-
v�rdet skall inte tas upp fullt ut som underlag f�r fastighetsskatten. Enligt
v�r
mening b�r markv�rdet endast tas upp till h�lften. Dessutom m�ste ett tak
inf�ras f�r att eliminera de st�tande effekter som �rets fastighetstaxering
annars ger i vissa fall.
Under den f�rra mandatperioden 1991-94 genomf�rdes flera valfrihets-
reformer som underl�ttade skapandet av frivilliga och sm�skaliga l�sningar
inom skola och omsorg. Den socialdemokratiska regeringen har inte bara
stoppat denna utveckling, utan ocks� vridit tillbaka klockan.
- V�rdnadsbidraget har avskaffats
- Avdragsr�tten f�r barntillsynskostnader har avskaffats
- Kommunerna har f�tt r�tt att hindra nya friskolor
- Etableringsm�jligheterna f�r enskilda l�kare och sjukgymnaster har
kraftigt f�rs�mrats.
Hemmets gemenskap och den lilla v�rlden spelar ofta en stor roll p� sm�
orter. Storskaliga l�sningar och enhetsmodeller fungerar s�llan bra, allra
minst i glesbygden.
De nya, s�mre reglerna f�r friskolor minskar m�jligheten att r�dda
nedl�ggningshotade landsbygdsskolor genom att driva dem som friskolor. I
Dals-Ed har t.ex. kommunen redan anv�nt sina m�jligheter genom att hindra
en grupp f�r�ldrar att starta en friskola i samband med att alla glesbygds-
skolor st�ngdes.
Till dessa tydliga f�rs�mringar skall ocks� l�ggas de indragningar som
skett av polis, �klagare och domstolar till f�ljd av regeringens bristande
engagemang f�r r�ttss�kerhet och brottsbek�mpning. Glesbygdens utarmning
har h�rigenom f�rst�rkts.
F�r att underl�tta livet p� landsbygden vill vi f�rb�ttra f�ruts�ttningarna
f�r nya friskolor, �terinf�ra v�rdnadsbidraget, �terinf�ra avdragsr�tt f�r
barntillsynskostnader, medge etableringsr�tt f�r privatpraktiserande l�kare
och sjukgymnaster samt skriva in r�tten att v�lja i socialtj�nstlagen. I syfte
att underl�tta f�r serviceetableringar i glesbygd b�r ett enklare regelverk
efterstr�vas f�r till exempel handel.
5.2.2 Jordbruket och livsmedelsn�ringen
Omkring en femtedel av alla f�retag finns inom jordbruks-, skogsbruks-
och fisken�ringarna. De ger v�rdefulla tillskott till Sveriges ekonomi. Ett
l�nsamt, kommersiellt jordbruk �r dessutom en f�ruts�ttning f�r ett �ppet
landskap och en levande landsbygd. Vi vill d�rf�r f�rb�ttra villkoren f�r
jordbruksn�ringen s� att arbetstillf�llena och produktionen av bra
svenska livsmedel kan bibeh�llas.
Det �r fel att tro att jordbruket och landsbygden beh�ver st�d och bidrag
f�r att utvecklas. Jordbruksf�retagen m�ter oftast samma typer av problem
som andra f�retag, till exempel h�ga skatter och kr�ngliga regler. Den b�sta
jordbrukspolitiken �r en sund sm�f�retagarpolitik som g�r det l�ttare att
starta och driva f�retag och som s�nker skatterna och avgifterna samt
minskar byr�kratin.
Vi har tidigare i andra sammanhang f�reslagit flera viktiga skatte-
s�nkningar f�r sm�f�retagen som skulle gynna lantbruket, bland annat s�nkt
skatt p� traktordiesel samt f�rkortad arbetsgivarperiod i sjukf�rs�kringen. Vi
vill att jordbruksbyr�kratin i Sverige skall minskas, till exempel genom att
m�jlighet �ppnas att fritt k�pa och s�lja mj�lkkvoter samt genom en enklare
utformning av det s� kallade kulturmilj�st�det.
Flera f�rs�mringar f�r jordbruksf�retagen har genomf�rts under de senaste
�ren. Efter regeringsskiftet h�jdes drivmedelsskatterna f�r skogs- och
jordbruket, samtidigt som arbetsgivaravgifterna h�jdes och de kr�ngliga
reglerna i arbetsr�tten �terinf�rdes. Utifr�n f�rslag fr�n regeringen har ocks�
riksdagen beslutat om h�jda skatter p� handelsg�dsel.
Regeringen har hotat med ytterligare p�lagor. Jordbruksministern har talat
om skatt p� jordbruksmark och milj�ministern har aviserat att skatt p� skog,
s� kallad skogsv�rdsavgift, kan komma att �terinf�ras. H�jd elskatt samt
h�jda avgifter p� bek�mpningsmedel diskuteras ocks�. Vi mots�tter oss alla
dessa f�rslag.
F�r att s�rskilt st�rka livsmedelsn�ringen f�resl�r vi f�ljande:
- Livsmedelsn�ringen skall inte belastas av kartavgiften
- Livsmedelsn�ringen skall inte finansiera djurregistret
- Fri handel med mj�lkkvoter skall inf�ras.
- Reglerna f�r milj�st�det till jordbruket skall f�renklas.
5.3 Turism
5.3.1 Turismens betydelse
V�ren 1997 publicerade Turistdelegationen en rapport med rubriken Sunt
f�rnuft, Grunden f�r en god byr�krati. I den identifierades faktorer som
�r besv�rande f�r turismens utveckling. Mycket f� av de f�reslagna
�tg�rderna har genomf�rts.
Samtidigt �r turismen en av de branscher som skulle kunna f�rb�ttra
syssels�ttningssituationen i m�nga av de mest utsatta regionerna. Vi tar h�r
upp n�gra av de viktigaste politiska �tg�rderna f�r att skapa rimligare
arbetsf�rh�llanden f�r turistverksamhet.
Turistn�ringen �r den n�ring som syssels�tter flest m�nniskor i v�rlden.
Man ber�knar att turismen oms�tter 2 600 miljarder dollar om �ret, vilket
motsvarar ungef�r 10 procent av v�rldens samlade bruttonationalprodukt.
Tillv�xttakten bed�ms medf�ra en f�rdubbling p� 10 �r. Sverige kan antas ha
en stor tillv�xtpotential i form av outnyttjade resurser.
1996 hade den svenska turistbranschen, s� som Turistdelegationen
definierar den, ett produktionsv�rde p� �ver 90 miljarder kronor och ett f�r-
�dlingsv�rde p� 50 miljarder kronor. Turismens andel av BNP uppskattades
till 3,3 procent. Det inneb�r att den �r j�mf�rbar med m�nga stora industri-
branscher.
Inom den rena turistn�ringen syssels�tts 139.000 personer. Turismens
arbetstillf�llen �r spridda �ver hela landet. I vissa delar av landet �r rese-
och
turistindustrin den dominerande n�ringsverksamheten. Detta g�ller t.ex. i
vissa glesbygder.
Samtidigt som turistbranschen �r en betydande bransch med m�jligheter
att v�xa ytterligare �r den relativt ung som n�ring i Sverige. I m�nga
sammanhang har inte dess potential f�r ekonomisk utveckling beaktats.
Tillverkningsindustrin och den offentliga sektorn har genererat de arbets-
tillf�llen som efterfr�gats och det �r f�rst p� senare tid som ett mera n�rings-
m�ssigt perspektiv lagts p� turismen. N�r regler och f�rh�llningss�tt
konsekvent utg�r fr�n tillverkningsindustrin och de stora f�retagens f�ruts�tt-
ningar f�r turistn�ringen s�rskilda problem i sin utveckling.
N�gra av de hinder som st�r i v�gen f�r turistbranschens tillv�xt �r det
h�ga skattetrycket, den reglerade arbetsmarknaden, regleringsivern i �vrigt
samt den snedvridna konkurrenssituationen gentemot offentliga bolag.
5.3.2 Skatter och arbetsmarknad
N�r �ven personer med mycket sm� inkomster drabbas av en beskattning
p� mer �n 60 procent av den totala l�nekostnaden sl�s m�nga jobb ut,
d�rf�r att de blir s� dyra att ingen har r�d att betala dem. V�ra f�rslag om
generella s�nkningar av skatten p� arbete, framf�r allt f�r l�g- och
medelinkomsttagare, skulle leda till l�gre l�neanspr�k och d�rmed st�rre
m�jligheter f�r turistbranschen att expandera.
Arbetstiderna inom rese- och turistindustrin m�ste med n�dv�ndighet
anpassas till de behov som f�religger. H�r �r regelsystemet ett stort hinder.
Mer flexibla arbetstider och r�tt att teckna individuella anst�llningsavtal kan
ge �kade m�jligheter till varaktiga anst�llningar. Vi har tidigare f�reslagit
s�dana f�r�ndringar.
�ven om det �r viktigt att sl� fast att inte alla regler och best�mmelser som
omg�rdar f�retagandet i turistn�ringen uppfattas som hinder, finns det i
regelverket inslag som verkligen inte underl�ttar nyetableringar och
utveckling. Dessutom �r de avgifter som �r f�rknippade med de olika
tillst�nden sammantaget betungande.
5.3.3 Snedvriden konkurrens
Det kommunala engagemanget p� turismens omr�de medf�r ofta
sv�righeter s�v�l f�r redan etablerade f�retag som f�r f�retag som vill
komma in p� omr�den d�r kommunen engagerat sig. Den kommunala
turistverksamhetens uppbyggnad kan finansieras med skattemedel och
den fortsatta driften ske med kontinuerliga kommunala driftbidrag. Det
�r inte acceptabelt.
Kommunerna skall inte engagera sig i s�dana aktiviteter som p� marknads-
ekonomiska villkor baserade f�retag kan sk�ta b�ttre. Inga syssels�ttnings-
aspekter f�r utg�ra alibi f�r s�dan kommunal n�ringsverksamhet.
5.4 Myndighetsorganisationen
Glesbygdsverket (GBV) arbetar med regional utveckling i glesbygder. I
princip inneb�r det ocks� n�ringslivsutveckling men med de speciella
problem och l�sningar som �r kopplade till de s�rskilda f�rh�llanden som
det glesa boendet, avst�nd och sm� marknader inneb�r.
NUTEK hanterar en rad sakfr�gor med anknytning till n�ringslivs-
utveckling och t�cker d�rmed en stor del av det n�ringspolitiska f�ltet:
teknikfr�gor, sm�f�retagskunskap, finansiering, energi, regionala utveck-
lingsfr�gor. Det finns vidare en analysavdelning inom NUTEK som tar fram
kvalificerat underlag inom alla dessa omr�den.
F�rutom dessa b�gge myndigheter finns det s� kallade Folkr�relser�det,
med s�te i Stockholm, som bedriver verksamhet inom f�ljande omr�den:
- Bevakar fr�gor av betydelse f�r landsbygden
- Sprider erfarenheter av och kunskaper om lokalt utvecklingsarbete p�
landsbygden
- Anordnar konferenser, seminarier och utbildningar samt stimulerar till
studiecirkelverksamhet
- Arrangerar landsbygdsriksdag
- Bedriver informationsverksamhet.
L�nsstyrelserna, som �r en naturlig samarbetspartner mellan de centrala
myndigheterna och regionerna, finner ibland uppdelningen i tv�
myndigheter ologisk. Den skapar f�r dem on�digt dubbelarbete.
Vi anser att det vore naturligt att GBV:s verksamhet kn�ts till NUTEK.
Genom en integrering mellan GBV och NUTEK kan den verksamhet som
riktar sig till gles- och landsbygden bli starkare och effektivare. Naturligt
vore att �ven Folkr�relser�dets verksamhet blir en del av denna funktion.
Verksamheten inom GBV kan som i dag bedrivas i �stersund med den
skillnaden att NUTEK �r huvudman. Det skulle betyda att GBV:s arbete f�r
en starkare st�llning. En ny organisation i �stersund skulle ocks� kunna
generera fler arbetstillf�llen d� fler verksamheter inom NUTEK:s omr�de
skulle kunna knytas dit, t.ex. NUTEK Glesbygd.
5.5 EU:s strukturfonder
Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) har v�rt land
tillg�ng till unionens gemensamma strukturfonder. Det inneb�r ett
v�sentligt resurstillskott, bl.a. till regionala utvecklingsinsatser. Bidrag
fr�n strukturfonderna m�ste matchas med i princip motsvarande resurser
fr�n stat, landsting eller kommuner.
Detta medf�r ett tillskott fr�n EU f�r varje satsad svensk krona inom
ramen f�r strukturfondsprogrammen. Samtidigt �r det, som Riksdagens
revisorer p�pekat, inte n�dv�ndigtvis s� att medfinansiering av projekt �r en
optimal anv�ndning av de nationella offentliga medlen. Saknas projektid�er
som bed�ms kunna omvandlas till bra projekt �r det enligt revisorernas
uppfattning b�ttre att anv�nda de offentliga medlen till regulj�ra verk-
samheter.
Riksdagens revisorer har vidare konstaterat att hanteringen av nationella
medel och strukturfondsmedel inte har integrerats i n�mnv�rd utstr�ckning.
P� till exempel regional niv� har detta lett till att flera olika dokument har
utformats med samma �vergripande syften. Det har lett till dubbelarbete samt
till att planeringen blivit on�digt dyr.
St�det fr�n EU:s strukturfonder har, som antytts, starka selektiva drag.
Karakt�ren p� EU-st�det strider d�rmed mot de principer vi f�rordar f�r en
politik som kan fr�mja en allsidig utveckling i alla delar av Sverige.
Starka sk�l talar naturligtvis f�r att Sverige skall ta emot resurser som v�rt
land har r�tt till. Det �r samtidigt betydelsefullt att resurserna anv�nds p�
ett
s� generellt s�tt som m�jligt. P� l�ngre sikt �r det angel�get att genom ett
m�lmedvetet arbete inom EU v�xla ut st�det mot en motsvarande l�gre
svensk EU-avgift.
De ambitioner att vidga samarbetet regionalt i Europa som pr�glar EU
finns det sk�l att v�lkomna. D�remot b�r inte s�dant samarbete till�tas
generera nya politiska beslutsniv�er med egen beskattningsr�tt. Det regionala
samarbetet blir mest effektivt om det sker i varierade former och i enlighet
med de specifika behov samarbetet avser att tillgodose.
Riksdagen b�r f�r regeringen klarg�ra betydelsen av den inriktning av
arbetet med EU:s strukturfonder som h�r f�rordats.
6 Missriktad regeringspolitik
6.1 Ostrukturerad trafikpolitik
I det f�ljande kommenterar vi vissa delar av regeringens proposition som
inte indirekt ber�rts i den tidigare redovisningen av v�r egen politik f�r
regional utveckling.
Propositionen inneh�ller f�rslag till vissa insatser inom trafikomr�det. Vad
som v�glett regeringen framg�r dessv�rre inte av redovisningen.
Regeringen tar ingen h�nsyn till f�retagens behov i sitt f�rslag till
transportpolitik. I st�llet f�r att driva en politik som hj�lper f�retagandet
och
d�rmed syssels�ttningen f�r andra m�l g� f�re. Den valda inriktningen �r
enligt v�r uppfattning om�jlig att f�rena med ekonomisk �terh�mtning, god
syssels�ttning och �kande levnadsstandard.
Det finns flera oklarheter kring regeringens politik. Regeringens f�rslag
om en utvidgning av transportbidraget till att �ven omfatta sj�fart g�r till
exempel att den redan svaga l�nsamhetskalkylen f�r Botniabanan f�rs�mras
d� f�retagen i ett s�dant l�ge rimligen inte kommer att g� �ver fr�n sj�fart
till
j�rnv�gstransport i den utstr�ckning som antagits. Det finns dock ingen
redovisning om vad sj�transportbidraget betyder f�r Botniabanans kalkyler.
Hotet om h�jd bensin- och dieselskatt efter valet - om Socialdemokraterna
f�r sitta kvar - �r ocks� mycket p�tagligt. En rad skattef�rslag som den
statliga utredningen Komkom lade fram �r under beredning och har d�rmed
skjutits upp till efter h�stens val. De m�l att minska trafiken som regeringen
vill uppn� i propositionen har allts� i dagsl�get inga medel att tillg�. Vi kan
allts� v�nta oss en skattechock efter valet. Det �r en oansvarig transport-
politik.
De principer vi f�rordar �terfinns i den motion ang�ende transportpolitiken
som vi v�cker denna dag. I sammanfattning inneb�r det f�ljande:
Transportpolitiken m�ste inriktas p� att:
- skapa ett kundorienterat snabbt och effektivt transportsystem som ger
en klar konkurrensf�rdel f�r svenskt n�ringsliv och svensk syssel-
s�ttning,
- milj�anpassa transportslagen stegvis och m�lmedvetet i takt med den
allt snabbare teknikutvecklingen. H�jda reala skatter p� diesel, bensin
och el avvisas som metod f�r b�ttre milj�. Satellit�vervakade bil-
avgifter i st�derna avvisas ocks�,
- l�sa m�nniskors ber�ttigade efterfr�gan p� arbets- och rekreations-
transporter till rimliga kostnader,
- varje transportslag skall behandlas likv�rdigt i f�rh�llande till sina
kostnader och int�kter. H�nsyn m�ste tas till att varje transportslag
skall ha likv�rdiga villkor i f�rh�llande till den internationella
konkurrensen p� transportomr�det.
Som n�ring �r transportsektorn i sig sj�lv betydelsefull f�r svensk
ekonomi. Omkring 250.000 personer arbetar i sektorn som i stor utstr�ckning
best�r av egna f�retagare, ofta sm� �kerif�retag men ocks� stora, med vitt
skilda marknader. Transportpolitiken m�ste bidra till att n�ringen kan
utvecklas och att f�retagen kan g�ra investeringar i ny teknik. D�rigenom
kan transportarbetets milj�p�verkan minska. S�kerhet och framkomlighet �r
andra positiva effekter av att ny teknik kan anv�ndas.
N�r marknadsstyrningen �kar f�rst�rks ocks� konsumenternas inflytande
�ver transportsystemet. Betalningsviljan blir avg�rande f�r en inve-
steringsl�nsamhet. I konsekvens med detta, givet dagens skatter, m�ste infra-
strukturen finansieras p� ett annat s�tt. Sambandet mellan statens int�kter och
utgifter f�r de olika trafikslagen m�ste bli tydligare. Ett tydligare samband
ger �kade m�jligheter att avg�ra var framtida investeringar skall g�ras. En
�versyn av f�rh�llandet mellan statens int�kter och utgifter f�r de olika
trafikslagen b�r genomf�ras.
Den offentliga sektorns ansvar m�ste koncentreras till planering, upp-
handling, finansiering och myndighetsut�vning. En aff�rsmodell f�r trafik-
verken b�r pr�vas. Annan verksamhet b�r s� l�ngt m�jligt vara konkur-
rensutsatt och drivas privat. Regeltill�mpningen m�ste utformas s� att den tar
h�nsyn till konkurrensf�rh�llanden f�r svensk transportn�ring.
I fr�ga om de konkreta f�rslag som framf�rs i den regionalpolitiska
propositionen vill vi anf�ra f�ljande:
Regeringen har valt att presentera �tg�rder f�r att bl.a. l�sa vad som kallas
flaskhalsproblem. Vid ett n�rmare studium visar det sig att f�rslagen i stor
utstr�ckning redan �r tillgodosedda i V�gverkets v�gplan och Banverkets
stomn�tsplan. Vidare visar det sig att det som kallas �tg�rder ofta i realiteten
�r tandl�sa ofinansierade f�rslag. De konkreta f�rslag som lagts �r tvek-
samma av en rad anledningar. I n�got fall kommer investeringsmedel
Norrland till del, men i m�nga fall handlar det om insatser s�der om Dal-
�lven. Det �r d�rf�r om�jligt att avg�ra vilka satsningar som �r transport-
politiska och vilka satsningar som har regionalpolitiska motiv.
Regeringen har redan nu tagit tillf�llet i akt att utnyttja m�jligheten att f�ra
medel mellan anslagen f�r v�gar och j�rnv�gar utan riksdagens h�rande. Vi
varnade h�sten 1997 f�r att en sammanslagning av anslagen skulle leda till
att riksdagens kontrollmakt skulle minska. Vi kan nu konstatera att s� ocks�
blivit fallet.
Inneb�rden av f�rslaget om upprustning av v�g 45 mellan G�teborg och
Karesuando �r oklar. I V�gverkets v�gplan framg�r det att investeringarna p�
riksv�g 45 har tveksam l�nsamhet och dessutom f�rekommer i v�gplanen
inga insatser norr om J�mtland. De s�rskilda b�righetssatsningarna i v�gn�tet
beh�vs, men regeringen har inte heller i denna del anvisat n�gon finansering.
Snabbt�gsanpassningen mellan Stockholm och �stersund har �ven den
tveksam l�nsamhet. Fr�gan �r ocks� vilka �vriga projekt som tr�ngs ut.
N�got underlag som beskriver konsekvenserna har inte presenterats f�r
riksdagen.
�tg�rder f�r att l�sa flaskhalsproblem p� E 4 mellan Stockholm och Hapa-
randa visar sig inte inneh�lla n�got annat �n en n�got snabbare planprocess.
Kommunikationsministern har dessutom i riksdagen f�rklarat att inga medel
finns f�r att g�ra n�got annat. Dessutom ifr�gas�tter vi regeringens f�rslag
till finansiering av Botniabanan. Med v�ra krav p� l�nsamhetskriterier
kommer s�v�l Botniabanan som snabbt�gsbanan till �stersund l�gre ner p�
prioriteringslistan. Det b�r ocks� i detta sammanhang understrykas att det
f�r�ndrade transportst�det kan p�verka Botniabanans l�nsamhet. N�gon ny
kalkyl som tar h�nsyn till detta har inte presenterats av regeringen.
Regeringen f�resl�r ett ut�kat st�d till de regionala flygplatserna. Vi anser
att det �r av avg�rande betydelse att f�retagen har m�jlighet till snabba
transporter �ver hela landet och med goda internationella anslutningar.
D�rf�r anser vi att det �r motiverat med en satsning p� de regionala
flygplatserna. Dessa medel skall emellertid anv�ndas f�r att k�pa trafik och
inte som subventioner till terminalanl�ggningar. N�r det g�ller satsningarna
p� Kallax och Lule� flygplatser menar vi i likhet med regeringen att det kan
vara v�rdefullt att satsa p� en utredning om dessa.
Vi menar sammanfattningsvis att det underlag som riksdagen har att fatta
beslut p� �r s� svagt att de flesta av de f�rslag som regeringen presenterat i
den regionalpolitiska propositionen d�rmed b�r avsl�s i avvaktan p� att
regeringen presenterar vilka konsekvenser f�rslagen f�r f�r andra verksam-
heter.
I ett antal l�nder, bl.a. Finland, har investeringar m�jliggjorts genom att ett
bolag bildats som finansierar investeringar p� den privata kapitalmarknaden.
I ett avtal mellan staten och bolaget fastst�lls sedan vilka avgifter som skall
betalas av den trafik som anv�nder v�gen. I Sverige har V�gtrafikf�reningen
lagt liknande f�rslag. Vi menar att modellen �r intressant och att den b�r
anv�ndas p� f�rs�k. Den kan kallas f�r funktionsentreprenad. F�ruts�ttningar
f�r att p�b�rja str�ckan Bor�s-J�nk�ping med funktionsentreprenad b�r
pr�vas. Samma sak skall g�lla f�r str�ckan av E 4 genom Sundsvall.
6.2 Tillv�xtavtal och regionalt inflytande
Regeringen f�resl�r att l�nen skall erbjudas m�jligheter att utarbeta s�
kallade tillv�xtavtal. Tanken kan synas sympatisk genom att olika lokala
och regionala intressenter ges en ny m�jlighet att medverka i den
regionala utvecklingen.
En n�rmare analys av regeringsf�rslaget leder emellertid till slutsatsen att
tanken p� tillv�xtavtal b�r avvisas. Redan den process under vilken avtalen
skall utarbetas leder till os�kerhet och d�rmed risker f�r den som vill
investera. I v�rsta fall leder den tv��riga diskussion regeringen vill initiera
till att en d�d hand l�ggs �ver m�jliga nysatsningar.
V�r allvarligaste inv�ndning �r emellertid att den f�rhandlingsprocess
mellan l�n och centralstat som �r det sista steget i tillv�xtavtalets
tillblivelse
�r s� selektiv att den hotar sj�lva grundvalen f�r en ekonomi med f�rutsebara
villkor. I st�llet f�r en generell stimulanspolitik riskerar tillv�xtavtalen att
leda till att Sverige sjunker �nnu djupare ner i planeringskulturen.
6.3 Norrlandsfonden m.m.
Regeringen f�resl�r inga �tg�rder som leder till en b�ttre fungerande
riskkapitalmarknad. Vad som fr�mst beh�vs �r ett avskaffande av
dubbelbeskattningen p� avkastningen av riskkapital. Om goda
f�ruts�ttningar ges f�r utvecklande av effektiva riskkapitalmarknader
beh�ver inte en statlig myndighet som NUTEK agera m�klare av kapital.
Regeringen anser det �nskv�rt att ALMI under de n�rmaste �ren
intensifierar sitt arbete med att l�mna l�negarantier till s�dana som l�nar ut
pengar till f�retag. Bakgrunden till detta �r att ALMI:s likvida medel b�rjar
ta slut. Garantil�n �r i grunden en tveksam l�sning. Risken �r stor att detta
leder till att ALMI drar p� sig problem genom att man ger garantier f�r
projekt man har d�lig kunskap om. Vid garantil�n f�rsvinner ALMI:s
direktkontakt med f�retagen, eftersom garantin ges till en finansi�r som i sin
tur l�nar ut till f�retagen. ALMI f�r t.ex. inga tidiga signaler om att ett
bolag
b�rjar sl�pa efter med betalningarna. ALMI b�r d�rf�r inte helt g� �ver till
garantil�nsverksamhet.
Norrlandsfonden har till uppgift att st�dja sm� och medelstora f�retags
utveckling och har som verksamhetsomr�de de fyra nordligaste l�nen samt
G�vleborgs l�n. Regeringen f�resl�r att Norrlandsfonden som l�nefinansi�r i
norra Sverige skall f�rst�rkas genom ett kapitaltillskott, samt att st�dformen
regionalt utvecklingsl�n skall upph�ra och kreditbehovet tillgodoses fr�mst
genom l�n fr�n Norrlandsfonden och ALMI F�retagspartner AB.
Regionalt utbud av riskkapital inneb�r en b�ttre garanti f�r att de
ekonomiska m�jligheter som regionen rymmer �gnas uppm�rksamhet. I
norra Sverige �r utbudet av riskkapital och riskvilligt l�nekapital mindre �n i
�vriga delar av Sverige. N�ringslivet i norra Sverige, och d� fr�mst i
inlandskommunerna, har l�gesnackdelen att f�retagens fysiska tillg�ngar har
ett s�mre bel�ningsv�rde �n i mer befolkningst�ta delar av Sverige.
Norrlandsfonden �r f�r f�retagen i norra Sverige framf�r allt i inlandet den
dominerande finansi�ren. Fonden fyller enligt v�r �sikt en viktig roll f�r
n�ringslivsutvecklingen i norr.
Vi har tidigare avvisat regeringens f�rslag om att disponera 500 miljoner
kronor inom ramen f�r anslaget A 1. Vi vidh�ller att arbetsmarknadsmedel
inte skall anv�ndas p� detta s�tt. Regeringen avser att �terkomma till riks-
dagen, dels i till�ggsbudget till statsbudgeten f�r 1998 med f�rslag om
ytterligare bemyndigande om h�gst 500 miljoner kronor f�r �ren 1999, 2000
och 2001, dels i budgetpropositionen f�r 1999 med f�rslag om att inf�ra ett
fullst�ndigt bemyndigandesystem f�r anslaget A 1 Regionalpolitiska �t-
g�rder.
6.4 Arbetsmarknadspolitiken
Regeringen f�resl�r att V�rmland, Dalarna, G�vleborg och J�mtland
skall g�ra Sk�ne s�llskap och bli arbetsmarknadspolitiska fril�n.
Den huvudsakliga f�r�ndringen �r att arbetsf�rmedlingen slipper det s�
kallade volymkravet som reglerar hur m�nga m�nniskor som skall placeras i
arbetsmarknadspolitiska �tg�rder. D�rigenom ges friare m�jligheter att
disponera de arbetsmarknadspolitiska medlen.
Vi �r sedan tidigare motst�ndare till det s.k. volymkravet. �ver huvud
taget �r regeringens f�rs�k med fril�n inget annat �n ett underk�nnande av
den egna politiken som den f�rs p� nationell niv�.
Regeringens f�rslag om en ut�kad f�rs�ksverksamhet med fril�n inom
arbetsmarknadspolitiken kan emellertid f� andra negativa konsekvenser.
Syftet anges vara att lokala erfarenheter d�rigenom b�ttre skall kunna tas
tillvara. Argumentet kan synas f�rledande riktigt, i synnerhet som Riks-
revisionsverket funnit flera f�rdelar i den hittillsvarande f�rs�ksverksam-
heten.
Enligt v�r mening kan emellertid en arbetsmarknadspolitik styrd av lokala
intressen l�tt utvecklas till en utv�xt p� den kommunala socialtj�nsten. Det
skulle kunna inneb�ra att vad som ibland kallats f�r en tredje arbetsmarknad,
pr�glad av st�ndigt bidragsberoende, etableras.
Vi f�resl�r i annat sammanhang en total reformering av arbetsmarknads-
politiken med f� och effektiva �tg�rder. Genom en s�dan reformering undan-
r�js s�v�l dagens ol�genheter som riskerna f�r den tredje arbetsmarknaden.
M�len b�r i st�llet f�r volym�tg�rder anges som framg�ngsrik f�rmedling av
riktiga jobb.
6.5 Resurscentra f�r kvinnor
Enligt propositionen skall kvinnors kompetens tas tillvara i samh�llet och
m�nniskors insatser v�rderas lika oavsett k�n. F�r oss �r detta
sj�lvklarheter. Vi delar d�rf�r inte regeringens bed�mning att det �ven i
forts�ttningen kr�vs s�rskilda insatser f�r kvinnor inom
regionalpolitiken. Vi tror tv�rtom att detta �r �gnat att konservera gamla
f�rest�llningar om att kvinnor skulle kr�va s�rskilda st�d�tg�rder.
Erfarenheten visar att effekterna av den typ av projekt som ryms inom
f�rslaget om resurscentra f�r kvinnor ofta �r t�mligen ytliga och kortvariga.
N�r projekttiden och projektpengarna �r slut avklingar ofta ocks�
verksamheten. Kosmetiska �tg�rder kommer inte i l�ngden att avh�lla
kvinnorna fr�n att s�ka sig fr�n landsbygden.
Det �r inte stor mening med att f�rs�ka st�rka kvinnors situation p� en
arbetsmarknad som inte finns. Anstr�ngningarna b�r d�rf�r i st�llet inriktas
p� att �terskapa f�ruts�ttningarna f�r en arbetsmarknad v�rd namnet att v�xa
fram. Vi �r f�rvissade om att de generella strukturf�r�ndringar som vi f�re-
sl�r vad g�ller f�rb�ttringar av f�retagsklimatet, den informationstekniska
infrastrukturen och satsningarna p� kvalificerad yrkesutbildning kommer att
komma alla m�nniskor p� landsbygden och i glesbygden tillgodo - kvinnor
som m�n. Detta ligger i linje med den allm�nt vedertagna principen om
mainstreaming.
Vi avvisar d�rf�r regeringens f�rslag till fortsatta satsningar p� ett
nationellt resurscentrum f�r kvinnor. Denna form av central styrning har i
praktiken visat sig inte tillf�ra arbetet inom de regionala resurscentra mycket
positivt. Till dessa b�r i st�llet �verl�mnas att, utifr�n de speciella
f�ruts�ttningar och behov som finns i varje region, utveckla verksamheten
efter egna bed�mningar. Utvecklingen b�r ske med en st�rre inriktning p�
f�retagen �n som �r m�jligt med de av regeringen fastst�llda delm�len f�r
projektet.
7 Politik f�r riktiga jobb
Sverige befinner sig mitt uppe i en syssels�ttningskris. De som arbetar �r
f�r f�, de som tvingas g� p� bidrag f�r m�nga. Den verkliga
arbetsl�sheten f�refaller att ha fastnat p� helt oacceptabla niv�er.
L�g syssels�ttning och h�g arbetsl�shet drabbar enskilda m�nniskor socialt
och ekonomiskt. Samtidigt undergr�vs v�lst�ndet. Skatteint�kterna till staten,
landstingen och kommunerna sinar. H�rdast drabbas regioner och orter som
redan fr�n b�rjan har sm� marginaler.
Vi har i denna motion presenterat en politik som g�r det m�jligt f�r hela
Sverige att utvecklas igen. Den st�r i stark mots�ttning till den social-
demokratiska politik som bara under de senaste tre �ren kostat v�rt land
�tminstone 150.000 m�jliga jobb. 150.000 missade jobb inneb�r 50 miljarder
i uteblivit v�lst�nd och 27 miljarder i s�mre offentliga finanser. Vad detta
inneburit, l�n f�r l�n, framg�r av f�ljande sammanst�llning:
De f�rslag vi har presenterat i denna motion skall ses som alternativ till
att forts�tta en politisk linje som givit dessa s� negativa konsekvenser.
Det �r en politik f�r hela landet, inte bara delar av det. F�rslagen
kommer, om de genomf�rs, att bidra till att framg�ngsrikt f�ra Sverige in
i morgondagens mera kunskapsintensiva, r�rliga och individualiserade
samh�lle. F�rslagen bryter risken f�r att hela regioner skall l�sas in i ett
permanent bidragsberoende.
Den enda rimliga ambitionen f�r regionalpolitiken m�ste vara att bygder
och regioner som har en svag utveckling skall ges b�ttre m�jligheter att delta
i skapandet av morgondagens Sverige. De regionala l�sningarna kan inte
s�kas i en politik som l�ser fast dessa omr�den i en n�ringsstruktur fr�n det
gamla industrisamh�llet. M�let att hela Sverige skall leva kan bara
f�rverkligas genom en politik som underst�der en utveckling av f�retag-
samhet i de framtidsbranscher, d�r avst�nd och lokalisering i befolkningst�ta
delar av v�rt land f�rlorar i betydelse.
V�r politik syftar till att avveckla arbetsl�sheten som samh�llsproblem
genom fler arbeten. F�r att n� detta m�l kr�vs en halv miljon nya jobb netto.
Hela denna tillv�xt m�ste ske i f�retagen, i f�rsta hand de sm� och
medelstora. F�r att klara detta m�ste v�xtkraften f�rst�rkas dramatiskt.
Storleken av utmaningen illustreras av att Sverige, alltj�mt netto, inte skapat
ett enda nytt arbete i f�retagen sedan 1950.
I motionen har vi redovisat en politik i fem led f�r att v�nda trenden:
lindringar av regionalt negativa f�r�ndringar som regeringen genomf�rt de
senaste �ren, t.ex. h�jningen av bensinskatten, ett positivt f�retagsklimat
genom l�gre skatter och mindre kr�ngel, omfattande utbyggnader av den
informationstekniska infrastrukturen, en individualiserad distansutbildning
och en f�rst�rkt, kvalificerad yrkesutbildning. Tillsammans med den politik
vi f�retr�der p� andra omr�den kommer dessa f�rslag att leda till att jobben
blir fler.
Tillv�xten av jobb kommer att intr�ffa i hela landet. Det �r emellertid de
h�rdast tr�ngda regionerna och orterna som b�st kommer att kunna
tillgodog�ra sig de f�rb�ttringar p� olika omr�den vi f�resl�r.
Med en of�r�ndrad befolkningsf�rdelning skulle de 500.000 jobb i
f�retagen som Sverige beh�ver i stort komma att f�rdela sig enligt f�ljande:
Vi �r medvetna om att det kommer att ta tid innan v�r politik ger fullt
resultat. P� tv� omr�den finns det emellertid sk�l att tro att effekterna kan
komma fort. Det g�ller investeringar i informationsteknisk infrastruktur
och skattel�ttnader f�r hush�llstj�nster.
De f�rslag vi framf�r inneb�r att sammanlagt tre miljarder kronor fr�n en
privatisering av Telia skall satsas dels p� att ge alla skolor bredband, dels p�
att ge utsatta orter i allm�nhet b�ttre elektroniska kommunikationsm�jlig-
heter. Dessa resurser utg�r allts� tillskott till de investeringar som kommer
till st�nd utan statens medverkan.
Investeringarnas syfte �r att f�rb�ttra utbildnings- och f�retagsklimatet i
hela landet. Redan sj�lva n�tutbyggnaden ger m�nga m�nniskor chansen till
ett riktigt jobb.
V�rt f�rslag till skattes�nkningar p� hush�llstj�nster kan ge �tminstone
50.000 nya jobb. L�n f�r l�n inneb�r det f�ljande, alltj�mt under f�rut-
s�ttning av en of�r�ndrad befolkningsf�rdelning:
I motionen f�resl�s v�sentliga f�rb�ttringar f�r transporter och f�r den
elintensiva industrin. S�rskilt f�r m�nga Norrlandsl�n, men ocks� f�r
andra omr�den, har dessa f�r�ndringar stor betydelse f�r att s�nka
f�retagens och medborgarnas kostnader.
Sverige m�ste v�lja en ny kurs f�r att klara v�lst�ndet. Vi har i denna
motion visat hur detta b�r ske.
8 Budgetkonsekvenser och �vriga �tg�rder
De f�rslag vi presenterat i denna motion ryms inom det budgetalternativ
vi avser presentera i anslutning till regeringens v�rproposition.
V�ra f�rslag till skattes�nkningar motsvaras av besparingar, bl.a. p�
f�retagsst�den. De investeringar i infrastruktur f�r informationsteknik vi
f�resl�r finansieras genom en privatisering av Telia.
I det f�ljande yrkar vi p� f�r�ndringar med utg�ngspunkt fr�n de konkreta
f�rslagen i regeringens proposition. H�rut�ver har vi i motionen tagit upp ett
antal andra f�rslag som �r n�dv�ndiga f�r att skapa tillv�xt och arbete. De
viktigaste av dessa �r:
- En s�nkning av bensinskatten med 25 �re per liter fr�n den 1 januari
1999.
- Ett �terinf�rande av de regler som g�llde f�re 1995 avseende diesel-
oljebeskattningen av arbetsredskap fr�n den 1 januari 1999.
- En h�jning av reseavdragen till 16 kronor per mil fr�n den 1 januari
1999.
- En s�nkning av gr�nsen f�r reseavdrag till 6.000 kronor fr�n den
1 januari 1999.
- En s�nkning av produktionsskatten p� el med 500 miljoner kronor fr�n
den 1 januari 1999.
- En omedelbar reformering av arbetsr�tten.
- En avveckling av dubbelbeskattningen fr�n den 1 januari 1999.
- Nya regler f�r sn�skoter.
- En vidgad glesbebyggelser�tt.
- En successiv avveckling av fastighetsskatten fr�n den 1 januari 1999.
- Nya tempor�ra regler f�r fastighetsbeskattningen.- 10F- P
9 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om utg�ngspunkterna f�r regionalpolitiken,
2. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om en v�xling av
de selektiva f�retagsst�den mot skattes�nkningar i enlighet med vad
som anf�rts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen beg�r en �versyn av
st�domr�desindelningen i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om ett system f�r
investeringar i informationsteknisk infrastruktur i enlighet med vad
som anf�rts i motionen,
5. att riksdagen beslutar om en utbyggnad av distansutbildning
med hj�lp av informationsteknik i enlighet med vad som anf�rts i
motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om villkoren f�r jordbruket,
7. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om en ny
myndighetsorganisation p� glesbygdsomr�det i enlighet med vad
som anf�rts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om EU:s strukturfonder,
9. att riksdagen hos regeringen beg�r ett b�ttre beslutsunderlag i
fr�ga om trafikpolitiken i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
10. att riksdagen avsl�r regeringens f�rslag om s.k. tillv�xtavtal i
enlighet med vad som anf�rts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om riskkapitalf�rs�rjning,
12. att riksdagen avsl�r regeringens f�rslag om anv�ndningen av
anslaget f�r Regionalpolitiska �tg�rder i enlighet med vad som
anf�rts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om �vriga �tg�rder i syfte att skapa tillv�xt och
arbete.