Starta-eget-bidraget har funnits sedan den 1 juli 1984. Fram till 1993 användes bidraget mer i undantagsfall. Den 1 juli 1993 blev det emellertid en prioriterad arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Antalet personer som erhåller denna stödform är därför mångdubbelt större nu än i mitten på 80-talet. Bland annat av det skälet är det välkommet att Riksdagens revisorer har gjort en granskning och lämnat förslag kring denna bidragsform. De förslag till tillkännagivanden som görs är rimliga.
Rent allmänt vill jag framhålla att ett optimalt företagsklimat innebär att det inte skall behövas starta-eget-bidrag. Skatteregler och andra regler som omgärdar företagsamheten skall vara utformande på ett sådant sätt att det är enkelt och attraktivt att starta företag i Sverige. Företagandet kan då både generera nya arbetstillfällen och möjligheter till inkomster för företagaren. Den personliga risk som alltid är förenad med företagandet måste också finnas, så att endast de verkligt bärkraftiga affärsidéerna genomförs.
Oaktat denna min principiella ståndpunkt, kan det vara motiverat med ett starta-eget-bidrag i den situation Sverige befinner sig i. Det gäller inte minst för att bredda den grupp av personer som skulle kunna tänka sig att starta företag. Dagens regler behöver emellertid struktureras om något, så att de fungerar på rätt sätt. Kostnaderna för systemet kan annars riskera att bli höga i relation till utfallet.
Konkurrenssnedvridningar
Revisorerna tar upp bidragets effekter på konkurrensen i sin rapport. Enligt revisorerna bör en översyn av reglerna göras, som tar sikte på att reglerna skall ändras så att konkurrenspåverkan också skall kunna bedömas. Jag delar den uppfattningen. AMS hävdar visserligen i sitt remissvar att det inte finns empiriska belägg för att bidraget innebär konkurrenssnedvridningar. Revisorerna vill heller inte att risken skall överskattas.
Flera av de blivande företagare som får bidraget säljer emellertid personliga tjänster på en lokal marknad. Det är därför enligt min mening angeläget att reglerna ändras så att utbetalande myndighet har möjlighet att göra en bedömning även av konkurrensläget. Finns det redan företag på orten som arbetar efter samma eller liknande affärsidé som den bidragssökande, är det angeläget att dessa inte konkurreras ut av nystartare som har hjälp av statliga bidragsmedel. Även om bidragstiden är relativt kort sett i ett längre perspektiv, så kan sex eller tolv månader betyda möjligheter för ett nytt företag att ta marknadsandelar i en omfattning som kan vara skadlig för befintliga företag.
Bidragets storlek
Storleken på starta-eget-bidraget bygger på det belopp som bidragstagaren är berättigad till i form av dagpenning vid arbetslöshet. Denna princip kan enligt min mening ifrågasättas. Det är sannolikt inte särskilt vanligt att bärkraften i den affärsidé som en person har är relaterad till den inkomst som var aktuell innan arbetslösheten inträdde. Saken ställs på sin spets om två personer med olika inkomster från sin tidigare verksamhet på arbetsmarknaden söker bidrag för att starta var sitt företag med samma affärsidé. Jag anser att en rimligare utgångspunkt bör vara att starta-eget-bidraget fastställs till lika för alla som söker och att det maximala beloppet sätts lägre än dagens högsta nivå. Bidraget skulle kunna omformas så att det blir totalbidrag, som skiljs från a-kassesystemet. Vidare borde det kunna kopplas till en återbetalningsskyldighet längre fram. Samtidigt kan övervägas införandet av en striktare prövning av affärsidéerna än vad som i dag är möjligt. Visserligen kommer bidraget då att likna andra former av stöd som är tillgängliga. I det fallet handlar det om mindre belopp än vad som t.ex. hanteras inom ramen för ALMI. Den totala utgiften för starta-eget-bidrag skall ej vara högre än dagens nivåer. En sådan ordning som jag indikerat ovan bör bli föremål för utredning.
Karenstid
I olika typer av bidragssystem föreligger alltid risk för missbruk. Reglerna bör därför göras tydliga, så att t.ex. personer som tidigare haft företag inte skall kunna starta ett nytt i samma bransch med hjälp av starta-eget-bidrag. Det kanske är orimligt med en absolut regel. Däremot är det rimligt med en karenstid. En person som erhållit starta-eget-bidrag bör inte ha rätt att erhålla ett nytt kort tid efter att man redan fått bidrag. En allmän lämplighetsbedömning hindrar månhända att missbruk uppstår. En formell regel innebär emellertid också en signal om restriktivitet som icke är oviktig. Eftersom antalet bidragstagare ökat kraftigt de senaste åren, ökar också kraven på kontroll av systemet. Särskilt i storstäderna är det många gånger svårt för utbetalaren att skaffa sig tillräcklig överblick.
Konsulter
Med anledning av den kraftigt ökade tillströmningen av bidragsansökningar och utbetalningar, anlitar arbetsförmedlingarna ofta externa konsulter för att göra bedömningar av de ansökningar som kommer in. Storleken på den sammanlagda bidragsnivån ligger nu en bra bit över 1 miljard kronor. Det är naturligtvis angeläget för alla parter att hanteringen av ansökningsförfarandet sker på ett korrekt sätt. Det känns onaturligt när man hör att det lär förekomma konsulter som har som affärsidé just att fungera som rådgivare för att hjälpa folk att göra starta-eget-ansökningar. Det kan säkert vara motiverat att anlita konsulter, särskilt vid arbetsanhopningar hos myndigheterna. Men det är samtidigt viktigt att de konsulter som anlitas kontrolleras. Det är inte rimligt att kunna tjäna pengar på att hjälpa andra att få bidrag från staten, samtidigt som man själv har skulder till det allmänna. Vidare är det också viktigt att säkerställa att upphandlingen av dessa konsulttjänster sker under konkurrensutsättning, så att kompetens och prisbild noggrant kan bedömas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i reglerna införa möjlighet för arbetsförmedlingen att kunna göra bedömningar av konkurrensläget,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning av möjligheterna att starta-eget-bidrag bör utgå med lika belopp för alla,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningar för samma person att få bidrag flera gånger,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphandling av konsulttjänster.
|
Carl Fredrik Graf (m) |