I betänkandet behandlas 110 motionsyrkanden, huvudsakligen från den allmänna
motionstiden hösten 1997. Motionsyrkandena avser olika skolfrågor. Samtliga
yrkanden avstyrks.
Motionerna handlar bl.a. om utvärdering, tillsyn, skolans styrning, elever
med särskilda behov, arbetsmiljön i skolan, sex- och samlevnadsundervisning,
ANT-undervisning, personalen i skolan, fristående skolor och valfrihet,
läsårsindelningen och undervisning på entreprenad.
Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden år 1997
1997/98:Ub206 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bibehålla hög
lärarkompetens i svensk skolundervisning.
1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individualisering av undervisningen i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att välja skola och ett aktivt skolval,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla formerna för internationell utvärdering av utbildningen
i olika länder,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans styrning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av lärarcertifikat.
1997/98:Ub210 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om bristen på kunskap och resurser
inom skolan för att ge funktionshindrade elever en bra skolgång.
1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjd status för lärarna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elever med funktionshinder eller med andra särskilda behov,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av fortbildning för lärare ur det etiska perspektivet i
värdegrunden,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolforskningen också ger möjlighet för lärare att bedriva
forskning inom arbetets ram för att närma skolforskningen till skolgolvet,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läsårsindelningen på gymnasiet.
1997/98:Ub216 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för de
fristående skolorna.
1997/98:Ub218 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa allt ekonomiskt stöd
till skolor med konfessionell grund eller inriktning.
1997/98:Ub219 av Eva Persson Sellin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av skaderisken och olycksfallsrisken för barnen i den
kommunala barnomsorgen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda kvaliteten och barnens situation i den kommunala
barnomsorgen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att se över behovet av att barnen i den kommunala barnomsorgen
omfattas av arbetsmiljölagen på samma sätt som eleverna i skolan.
1997/98:Ub220 av Chris Heister (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler för godkännande av fristående skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler för bidrag till fristående skolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevavgifter.
1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarutbildade lärare,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasielärare i yrkesämnen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fristående gymnasieskolor.
1997/98:Ub227 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
översyn av friskolornas roll och andel i det svenska skolväsendet,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av en konstruktiv
framkomstlinje i avsikt att säkra såväl friskolor som nedläggningshotade
byskolor fortsatt verksamhetsutrymme.
1997/98:Ub228 av Siri Dannaeus och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lag om praktik, förslagsvis minst en vecka,
under en treårsperiod för samtliga lärare i grundskolan och gymnasiet i avsikt
att ge elever och lärare en god och relevant inblick i arbets- och näringsliv.
1997/98:Ub229 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att för alla skolor som omfattas av skolplikten bör gälla samma
kvalitetskrav och krav på kvalitetsgranskning.
1997/98:Ub231 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket på ett mera kraftfullt sätt markerar skolans ansvar
för ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasiet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom ramen för beviljade medel göra en prioritering för att
säkra ANT-informationen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett projekt rörande fortbildning av yrkesverksamma lärare,
social- och fritidsarbetare anordnas i t.ex. det nybildade Västra Götalands
län.
1997/98:Ub235 av Christina Pettersson och Agneta Ringman (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändringar i skollagen.
1997/98:Ub236 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ureda
förutsättningarna för att starta ett hemspråksinternat för barn och ungdomar
med funktionshinder.
1997/98:Ub237 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av
insatser som syftar till metodutveckling och ökat engagemang för matematikämnet
i ungdomsskolan och den satsning på vuxenutbildning som görs inom ramen för
Kunskapslyftet.
1997/98:Ub238 av Catarina Rönnung och Margareta Sandgren (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av skolledarutbildningen.
1997/98:Ub240 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att några olika kommuner
bör få pröva att införa ett treterminssystem i skolan.
1997/98:Ub242 av Ronny Olander och Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kunskapsområdet sex och samlevnad.
1997/98:Ub245 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitetssäkring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans inre arbete.
1997/98:Ub246 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kommunala skyldigheten
att upprätta skolplaner skall upphöra.
1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vidgade möjligheter för
kommuner att lägga ut utbildning på entreprenad i enlighet med vad som anförts
i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fristående och kompletterande skolor på gymnasienivå,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetensen hos yrkeslärarna,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fler lektorer.
1997/98:Ub249 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om krav på pedagogisk kompetens för grundskolerektorer i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individualiserad undervisning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om godkännande av fristående skolor,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättningen till fristående skolor.
1997/98:Ub252 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata
invandrares/flyktingars kunskaper för utbildningsinsatser i skolan.
1997/98:Ub254 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sätta barnens bästa
främst i alla beslut.
1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mentorer för nyutexaminerade lärare,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Skolverkets och kommunernas tillsynsfunktion samt om behovet av
uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet dels för ämnen som är förlagda i
block, dels för estetiska och praktiska ämnen, och av hur formerna för
elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet
mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ANT-undervisningen.
1997/98:Ub257 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
uppföljning och utvärdering av teckenspråksutbildning för föräldrar.
1997/98:Ub262 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, s, m, fp, v, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barn inom barnomsorg skall omfattas av arbetsmiljölagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det kommande innemiljöåret får ett tydligt barnperspektiv.
1997/98:Ub264 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans roll som murbräcka mot segregation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om magnetskolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att starta friskolor.
1997/98:Ub266 av Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om retorik.
1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vidareutveckla kommunernas och skolornas eget ansvar för
kvaliteten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återinrätta disputerade lektorer som en möjlig karriärtjänst
inom gymnasieskolan.
1997/98:Ub269 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning i naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildningssatsningar som
ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktuell information om framsteg på miljöområdet på ett bättre
sätt ges inom skolan.
1997/98:Ub270 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolan skall åläggas att lägga en bra grund till ungdomarnas
vuxenliv genom en ökad utbildning i konsumentkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de som redan slutat skolan bör ges möjlighet att genom
studieförbund, organisationer och vuxenutbildning få ett kunskapslyft när det
gäller lättlagad, god och billig mathushållning med egna, samhällets och
naturens resurser samt när det gäller konsumenternas rättigheter för att kunna
orientera sig på marknaden, se samband och göra medvetna konsumtionsval.
1997/98:Ub272 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en reklamfri skolmiljö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall följa utvecklingen av sponsrade läromedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall vidta åtgärder för att minska mängden sponsrade
läromedel.
1997/98:Ub275 av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda
förutsättningarna för att utveckla uppfinnarutbildningen.
1997/98:Ub277 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsområdet sex och
samlevnad.
1997/98:Ub279 av Kristina Nordström och Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kamratstödjare.
1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om en sammanhållen och flexibel
ungdomsskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om årlig redovisning av elevinflytande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om diskussionsmaterial med ?Veiviseren? som förebild,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den statliga rektorsutbildningen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett införande av ämnet ?levnadslära? i kursplanen på a-nivå i
kärnämnen med undantag för matematik och engelska.
1997/98:Ub282 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ny lagstiftning vad gäller godkännandet av en fristående skola samt
vad gäller rätten för Skolverket att återkalla bidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återinföra en lägsta garanterad ersättningsnivå för de
fristående skolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elever med behov av särskilt stöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolskjuts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en fristående skola inte skall ha ett lägsta antal elever för
att bli godkänd.
1997/98:Ub802 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kursplanen i
svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig använda ett vårdat språk i
tal och skrift,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kursplanen i
svenska på gymnasieskolan skall kompletteras med uppnåendemålet att det är
skolans ansvar att varje elev kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister
i tillsynen av skolan enligt gällande lagstiftning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta större delar av
vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med
specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan
(indoktrinering) och skolhälsovård,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fristående skolors rätt till egen plats i kommunala skolplaner,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att speciellt uppmärksamma behov av stöd till gymnasieelever med
annat modersmål än svenska.
1997/98:Ju919 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ämnet sexualkunskap skall integreras i alla allmänna ämnen i
skolan och skrivas in i kurs- och läroplaner.
1997/98:L716 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentundervisning för alla elever från grundskolan till
gymnasieskolan.
1997/98:So308 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur kriterier för säkring
av barns ?arbetsmiljö? skall kunna utvecklas och spridas i landet.
1997/98:So347 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förverkligandet av läroplanen i skolan.
1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas skolplaner och Skolverkets tillsynsverksamhet.
1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans roll att öka medvetenheten om funktionsnedsättningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för döva.
1997/98:So629 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av skolans samlevnadsundervisning.
1997/98:So653 av Chatrine Pålsson och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbättra ANT-utbildningen för lärare, socialarbetare och
skolkuratorer.
1997/98:So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utvärdering av ANT-undervisningen i grundskola och
gymnasium.
1997/98:So674 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad arbetsmiljö för barn.
1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den nationella utvärderingen av skolan skall omfatta en
systematisk redovisning av elevernas egna upplevelser av sin skolsituation.
1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning vad gäller underhållningsvåldets påverkan på
barn och ungdom.
1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentkunskap på gymnasiet.
1997/98:A456 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av fria gymnasieskolor och fritt skolval.
1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad sex- och samlevnadsundervisning bland våra ungdomar.
1997/98:A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enkönad samlevnadsundervisning.
Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra
skollagsfrågor
1997/98:Ub5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen beslutar att ett nationellt system för rapportering av
skador bland barn och ungdomar i skolan inrättas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild lag som värnar barnens hälsa och säkerhet i skolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskild uppföljning av sex- och samlevnadsundervisningen.
Motion från allmänna motionstiden år 1996
1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om datortek.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande sammanlagt 110 motionsyrkanden,
huvudsakligen från den allmänna motionstiden hösten 1997. Motionsyrkandena
avser skolfrågor av mer övergripande karaktär, t.ex. frågor som gäller både
grundskolan och gymnasieskolan. Motionsyrkanden som rör enbart grundskolan -
ämnen, betygssystem, föräldrainflytande m.m. har utskottet behandlat i
betänkande 1997/98:UbU11. Motionsyrkanden om gymnasieskolfrågor har behandlats
i betänkande 1997/98:UbU10.
Utskottet tar först upp yrkanden om skolans styrning, uppföljning,
utvärdering, tillsyn m.m. Därefter behandlas yrkanden som rör skolans inre
arbete, elever med särskilda behov, barns arbetsmiljö m.m. Utskottet tar sedan
upp motionsyrkanden med anknytning till ämnen och kursplaner, sex- och
samlevnadsundervisning samt undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT).
Yrkanden som rör personalen i skolan - skolledare, lärare m.fl. - behandlas i
ett särskilt avsnitt. I ett därpå följande avsnitt behandlas motions-yrkanden
om fristående skolor och valfrihet. Under avsnittet övriga frågor tar utskottet
slutligen upp motionsyrkanden om bl.a. läsårsindelningen, sponsrade läromedel
och undervisning på entreprenad.
Utvärdering, tillsyn m.m.
Motionerna
I flera motioner behandlas frågor med anknytning till utvärdering och tillsyn
m.m. av skolan. Enligt motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 11 bör formerna för
internationell utvärdering av utbildningen i olika länder utvecklas.
Motionärerna pekar på att de undersökningar som görs bl.a. inom ramen för OECD
är viktiga. Enligt motion 1997/98:So801 (c) yrkande 10 bör den nationella
utvärderingen av skolan omfatta en systematisk redovisning av elevernas egna
upplevelser av sin skolsituation. I motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 4
framhålls behovet av att vidareutveckla kommunernas och skolornas eget ansvar
för kvaliteten. Motionärerna anser att arbetet med utvärdering och
kvalitetsutveckling bäst görs lokalt. Enligt motion 1997/98:Ub245 (v) yrkande 1
behöver Skolverkets roll i arbetet med att följa upp, utvärdera och säkra
utbldningens kvalitet stärkas. Motionärerna pekar på att någon form av
sanktioner kan visa sig nödvändiga mot kommuner som inte uppfyller läroplanens
mål. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 13 framhålls behovet av åtgärder för
att komma till rätta med allvarliga brister i tillsynen av skolan enligt
nuvarande lagstiftning. I yrkande 14 i motionen föreslås en breddning av
tillsynen till att omfatta större delar av vad skollagen stipulerar, t.ex.
mobbning, resurser till barn med specifika läs- och skrivsvårigheter,
elevdemokrati, otillbörlig påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård. Enligt
motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 10 är en effektiv tillsyn, uppföljning och
utvärdering nödvändig för att mål- och resultatstyrningen som numera gäller på
skolans område skall fungera. Formerna för tillsyn, uppföljning och utvärdering
bör anges i den kommunala skolplanen. Motionärerna anser också att det finns
ett behov av uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet dels för ämnen som är
förlagda i block, dels för estetiska och praktiska ämnen och av hur formerna
för elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat
arbetet mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit. I motion
1997/98:Ub215 (kd) yrkande 13 begärs en utvärdering av fortbildning för lärare
i det etiska perspektivet i läroplanens avsnitt om värdegrunden. Enligt motion
1997/98:Ub229 (m) yrkande 1 bör samma kvalitetskrav och krav på
kvalitetsgranskning gälla för alla skolor - offentliga och enskilda - som
omfattas av skolplikten. I motion 1997/98:Ub246 (m) begärs att skyldigheten för
kommunerna att upprätta skolplaner skall upphöra. Motionären anser att
Skolverkets möjligheter till uppföljning och utvärdering av skolan varken blir
bättre eller sämre vid ett avskaffande av detta plantvång.
I motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 13 tas frågan om skolans styrning upp.
Motionärerna anser att ansvarsfördelningen mellan den statliga och den lokala
nivån behöver tydliggöras ytterligare. Inriktningen bör vara att göra varje
skolenhet mer självständig vad gäller genomförande av skolans uppdrag och
användningen av de resurser som står till förfogande. Samtidigt måste staten ta
ett grundläggande ansvar för finansieringen av skolan, heter det i motionen.
I motion 1997/98:Ub257 (s) pekas på behovet av uppföljning och utvärdering av
teckenspråksutbildning för föräldrar. Motionärerna anser att en kontinuerlig
uppföljning och utvärdering bör göras i syfte att se hur den nya utbildningens
omfattning och utveckling av olika pedagogiska metoder, organisationsformer och
läromedel överensstämmer med de mål som fastställts i utredningen och sedermera
i den ramkursplan som Skolverket skall fastställa.
Utskottets bedömning
Utskottet vill när det gäller yrkandena om uppföljning, utvärdering, tillsyn
och kvaliteten i skolan anföra följande.
Den nu gällande ordningen för ansvarsfördelningen på skolans område mellan
staten och kommunerna lades fast genom riksdagsbeslut år 1990 (prop.
1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Genom riksdagsbeslutet fastställdes att den
nationella styrningen av skolan skall präglas av mål och resultatkrav
formulerade av statsmakterna medan kommunerna anförtros genomförandeansvaret.
Mål- och resultatstyrning är en fråga om fördelning av ansvar mellan tre olika
nivåer inom skolan - den nationella, den kommunala och den lokala skolnivån.
Riksdag och regering har alltsedan riksdagsbeslutet upprepade gånger, på olika
sätt och i olika sammanhang, markerat att kommunernas ansvar för
skolverksamheten innefattar ett långtgående ansvar för att de styr verksamheten
i den riktning som lagts fast nationellt. Från nationellt håll har skolplanens
och den lokala arbetsplanens betydelse betonats som viktiga instrumenet för
denna styrning och som uttryck för kommunala och lokala överväganden om hur de
nationella målen skall uppnås, vilka förutsättningar och resurser som ges
skolan och som underlag för resultatuppföljningen. Enligt skollagen och grund-
och gymnasieskolförordningarna skall skolplan respektive arbetsplan
kontinuerligt följas upp och utvärderas.
Utskottet vill peka på att flera begrepp används om de insatser som i dag
görs för att analysera och bedöma verksamheten och dess resultat. Bland annat
har Riksrevisionsverket (RRV 1996:10) belyst förändringar över tid av det
statliga tillsynsbegreppet och tillsynens funktion. RRV konstaterar att
tillsynen delvis har ersatts av framför allt utvärdering. På skolområdet talar
man oftast om uppföljning, utvärdering, tillsyn och granskning. De utformas
olika, men innefattar alla en beskrivning och bedömning av en företeelse eller
bestämd del av skolverksamheten.
Skolverkets centrala uppdrag är att verka för att de mål och riktlinjer för
skolan som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas. Skolverkets
huvuduppgifter är tillsyn, uppföljning och utvärdering samt att lägga fram
förslag till utveckling av skolan och att medverka till en utveckling.
Skolverket har de senaste åren gett en bred beskrivning av tillståndet i svensk
skola, bl.a. redovisad i i Bilden av skolan 1993 och Bilden av skolan 1996 samt
i ett stort antal rapporter. I den senaste beskrivningen av tillståndet i
skolan anges bl.a. att 271 kommuner år 1997 har gällande skolplaner. Skolverket
konstaterar att det sex år efter det att skolans styrning har förändrats
således fortfarande finns 17 kommuner som formellt saknar giltiga skolplaner.
Vidare visar undersökningen att 75 % av kommunerna har arbetsplaner för alla
enheter inom grundskolan och gymnasieskolan. Enligt Skolverket pågår dock på
många håll - där lokala arbetsplaner saknas - ett arbete med att utarbeta
sådana. Utskottet vill i sammanhanget peka på att Skolverket nyligen tagit fram
en skrift som stöd för kommunernas egentillsyn - Tillsynen av skolan (Allmänna
råd 1998:1).
Frågor om skolans styrning och kvalitetsutveckling behandlades i regeringens
skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr.
1996/97:112). I utvecklingsplanen framhåller regeringen bl.a. att en likvärdig
utbildning kräver att arbetet med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i
skolan stärks på alla nivåer. Regeringen kunde bl.a. konstatera att kommunernas
egentillsyn ofta är bristfällig. Regeringen betonade att kommunernas och
skolornas uppföljnings- och utvärderingsarbete i högre grad än i dag behöver
inriktas mot att genomföra regelbundna bedömningar av skolverksamhetens
kvalitet. Flera åtgärder har därefter vidtagits. Regeringen har utfärdat en
förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702). I denna
förordning föreskrivs en skyldighet för varje kommun och skola att skriftligen
göra en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen av
skolplanen respektive arbetsplanen. Genom en ändring (SFS 1997:703) i
Skolverkets instruktion har verket fått uppgiften att utveckla, kontrollera och
stödja kvalitetssäkringsarbetet i skolan. Vidare skall Skolverkets
kontrollerande uppgifter kompletteras med kvalitetsbedömningar gjorda av
statliga utbildningsinspektörer.
Utskottet kan också konstatera att regeringen i regleringsbrev för år 1998
har tagit upp en rad frågor om uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och
tillsyn. Bland annat skall Skolverket öka andelen fördjupade studier inom olika
områden. Skolverket skall särskilt utvärdera utbildningens kvalitet genom
regelbundna nationella kvalitetsgranskningar. Skolverket skall utveckla
indikatorer som belyser kvalitetsutvecklingen. Skolverket skall också i samråd
med kommunsektorn utveckla och effektivisera det nationella
uppföljningssystemet så att det på ett mer effektivt sätt återspeglar
utvecklingen samt utveckla metoder och kriterier för kvalitetsgranskning av
skolornas och vuxenutbildningens verksamhet och resultat. Beträffande tillsynen
sägs bl.a. att den skall vara utformad så att den stöder mål- och
resultatstyrningen av skolan och vuxenutbildningen och hävdar elevens rätt till
en nationellt likvärdig utbildning. Tillsynen skall särskilt fokuseras på
resurstilldelningen avseende elever med behov av särskilt stöd. Den skall
utformas så att alla kommuner granskas inom loppet av en sjuårsperiod.
Utskottet vill kort även beröra frågan om internationell utvärdering av
utbildning. Den svenska skolan jämförs i olika sammanhang med skolan i andra
länder. Inom ramen för de s.k. IEA-studierna (International Association for the
Evaluation of Educational Achievement) jämförs svenska elevers kunskaper i
vissa ämnen med elevers kunskaper i andra länder. Sverige har deltagit i
flertalet mätningar som genomförts sedan 1960-talet. OECD granskar med jämna
mellanrum utbildningssystemen i olika länder, däribland Sveriges. Samtliga
OECD-länder har en lång tradition att på nationell nivå samla in statistiska
uppgifter om undervisningen. OECD har i ett särskilt projekt tagit fram
indikatorer för att jämföra länders utbildningssystem. OECD ger ut rapporten
Education at a Glance. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion
1997/98:Ub208 yrkande 11 att de undersökningar som görs för att jämföra
utbildning i olika länder är viktiga.
Utskottet anser också - i likhet med motionärerna i motion 1997/98:So801
yrkande 10 - att det är väsentligt att regelbundet ta reda på hur barnen själva
upplever skolan. Utskottet noterar att Skolverket bl.a. nyligen genomfört en
undersökning om skolan där ett representativt urval av elever, föräldrar,
lärare och allmänhet har tillfrågats om sin attityd till skolan inom områdena
förtroende, kvalitet, inflytande och förändring - Vem tror på skolan,
attityder till skolan 1997.
Beträffande yrkande 13 i motion 1997/98:Ub215 om utvärdering av fortbildning
för lärare beträffande det etiska perspektivet i läroplanens avsnitt om
värdegrunden vill utskottet peka på att en särskild arbetsgrupp inom
Regeringskansliet har lagt fram rapporten En värdegrundad skola - idéer om
samverkan och möjligheter (Ds 1997:57). Med anledning av arbetsgruppens förslag
har regeringen uppdragit åt Skolverket att i samråd med berörda myndigheter
överväga vilka åtgärder som behöver vidtas på nationell, kommunal och lokal
skolenhetsnivå. Skolverket har i skrivelse den 16 mars 1998 redovisat pågående
och planerat arbete inom Skolverket samt verkets överväganden med anledning av
rapporten. Av denna skrivelse framgår bl.a. att Skolverket när det gäller
kompetensutveckling under 1998 lyfter fram vissa nationellt prioriterade
områden. Samma områden är aktuella även när det gäller bidrag till individuellt
motiverad fortbildning för lärare. Bland dessa områden återfinns bl.a.
värdegrunden. Insatserna inom dessa områden syftar till att skapa
förutsättningar för ett arbete i skolan där de grundläggande värdena kan
översättas i praktisk verksamhet, följas upp och utvärderas. Enligt Skolverket
har området Värdegrunden tilldragit sig ett stort intresse.
Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att flera åtgärder har vidtagits
i syfte att stärka arbetet med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i
skolan. Utskottet vill i likhet med flera av motionärerna stryka under att
kvalitetsbedömningar av skolan och den utbildning skolan ger är nödvändiga.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks yrkandena om utvärdering
och tillsyn m.m. (motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande
13, 1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246,
1997/98:Ub256 yrkande 10, 1997/98:Ub267 yrkande 4, 1997/98:Ub807 yrkandena 13
och 14 och 1997/98:So801 yrkande 10).
Utskottet avstyrker även yrkande 13 i motion 1997/98:Ub208 om skolans
styrning. Utskottet finner ingen anledning att i grunden förändra den
principiella ansvarsfördelningen mellan stat och kommun som nu gäller och
ställa sig bakom kravet att staten i enlighet med motionärernas förslag skulle
ta ett grundläggande ansvar för finansieringen av skolan. Utskottet vill dock
peka på att kommunerna genom att de generella statsbidragen till kommunsektorn
höjs under åren 1998, 1999 och 2000 får ett betydande resurstillskott - avsett
bl.a. för skolan. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet vid ett
flertal tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om nationell skolpeng, senast i
betänkande 1997/98:UbU1 (s. 35). Riksdagen har också avslagit sådana yrkanden.
När det gäller uppföljning och utvärdering av teckenspråksutbildning för
föräldrar vill utskottet hänvisa till att Skolverket skall följa upp, utvärdera
och utöva tillsyn över denna utbildning (prop. 1996/97:162, bet. 1997/98:UbU4).
Enligt utskottets uppfattning är motion 1997/98:Ub257 därmed tillgodosedd,
varför den bör avslås.
Skolans inre arbete
Motionerna
Enligt motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 2 bör undervisningen i skolan
individualiseras. All inlärning som syftar till att nå bästa möjliga resultat
måste utgå från individens personliga förkunskaper, erfarenheter och mognad,
heter det i motionen. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:Ub250 (fp)
yrkande 7. Motionärerna pekar på att individualiserad undervisning är en
möjlighet att ge varje elev en utmaning. De anser att nya pedagogiska metoder
måste utvecklas.
I motion 1997/98:Ub245 (v) yrkande 2 framhålls vikten av att eleverna får
inflytande och ansvar för skolans dagliga verksamhet. Motionärerna anser att
det behövs en genomgripande förnyelse av skolan. En förändring av nuvarande
arbetsformer krävs. Även i motion 1997/98:Ub281 (v) tas frågor upp om
elevinflytande. I yrkande 4 begärs att varje skola i sin årliga redovisning
till kommunen skall rapportera hur elevernas inflytande på planering av
undervisningen har utvecklats. Ett diskussionsmaterial om elevinflytande bör
tas fram där man beskriver vad läroplan och kursplaner är och behandlar vad det
innebär att ta eget ansvar för sitt lärande (yrkande 5).
Utskottets bedömning
Utskottet vill beträffande individualiserad undervisning anföra följande.
Regeringen har i utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112, bl.a. s. 62) behandlat
frågor om skolans arbetsformer och därvid betonat att det inre arbetet i skolan
behöver utvecklas för att möta alla barn utifrån deras skilda förutsättningar
och behov. Regeringen pekade på att förutsättningarna för en förändring av
skolans inre arbete har ökat bl.a. genom det skolutvecklingsavtal som slutits
mellan parterna. Regeringen underströk att kurserna i kursplanerna innefattar
två slags mål, mål att sträva mot och mål att uppnå. I utvecklingsplanen
redovisas att Skolverkets uppföljningar pekar på att målen att uppnå tycks ha
blivit såväl planerings- som bedömningsmål. Uppnåendemålen uppfattas som en
sorts grundkurs medan strävansmålen uppfattas som överkurs. Regeringen utgick
från att denna missuppfattning är ett övergångsfenomen men ansåg det ändå
angeläget att understryka att det är målen att sträva mot som skall utgöra
utgångspunkten för arbetet i skolan. Utskottet delar denna uppfattning.
Utskottet vill peka på att regeringen har uppmärksammat frågor om skolans
inre arbete bl.a. genom att tillsätta Skolkommittén (U 1995:04). Kommittén har
haft i uppdrag att belysa och stimulera det inre arbetet i skolan, att stödja
den pedagogiska utvecklingen och föreslå åtgärder för att undanröja hinder för
en sådan. Skolkommittén har också inbjudit beslutsfattare, skolledare, lärare
och elever till en diskussion om det inre arbetet i skolan. Kommittén lämnade i
oktober 1997 sitt slutbetänkande Skolfrågor - Om skola i en ny tid (SOU
1997:121).
Utskottet vill betona vikten av att ge alla elever en meningsfull
undervisning. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning. Utskottet
anser emellertid att det ankommer i första hand på de enskilda skolorna att
utveckla det inre arbetet i skolan, bl.a. arbetsformer och läroprocesser.
Utskottet anser det inte påkallat med något uttalande av riksdagen med
anledning av motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 2 och 1997/98:Ub250 yrkande 7.
Utskottet avstyrker således yrkandena.
Regeringen har i utvecklingsplanen även behandlat frågor om elevernas
inflytande på skolarbetet. Regeringen pekade bl.a. på att sambandet mellan
elevernas kunskapsutveckling och en skolmiljö som karakteriseras av mening,
delaktighet och glädje är starkt. Regeringen framhöll att elevinflytande är en
förutsättning för det arbete som pågår i skolan. Utskottet delar denna
uppfattning och anser i likhet med motionärerna i motion 1997/98:Ub281 att
eleverna skall vara delaktiga i ansvaret för skolans dagliga verksamhet och ha
inflytande över den inre och yttre miljön. Med ökat inflytande över
undervisningssituationen ökar motivationen hos den enskilde eleven. Utskottet
erinrar om att läroplanerna nyligen har kompletterats med föreskrifter som
ålägger rektor ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer
gynnar ett aktivt elevinflytande. Elevinflytande är också ett prioriterat
område i Skolverkets arbete. Av Skolverkets verksamhetsplan för år 1998 framgår
bl.a. att verket avser att under året ta fram en ?temabild? över området elev-
inflytande i skolan. Även när det gäller verkets arbete inom området
kompetensutveckling för lärare är elevers inflytande och ansvar ett prioriterat
område.
Utskottet vill också peka på att riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:109,
bet. UbU10, rskr. 222) om en försöksverksamhet med lokala styrelser med
elevmajoritet i gymnasieskolan och komvux. Försöksperioden inleddes den 1 juli
1997 och skall pågå under fyra år.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna
1997/98:Ub245 yrkande 2 och 1997/98:Ub281 yrkandena 4 och 5.
Elever med behov av särskilt stöd
Motionerna
I motion 1997/98:Ub210 (fp) framhålls vikten av att elever med funktionshinder
får en optimal utbildning utifrån sina förutsättningar. Motionären ser på
utvecklingen inom utbildningsområdet med stor oro. Enligt motion 1997/98:So411
(c) yrkande 5 är det viktigt att det i kommunernas skolplaner anges tydliga mål
för hur elever med handikapp och funktionshinder skall ges en med övriga elever
likvärdig skolgång. I motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 12 pekas på att elever
med olika typer av funktionshinder i allt högre grad integreras i den vanliga
undervisningen. Tillräckliga resurser skall avsättas för dessa elevers behov.
Särskild hänsyn skall också tas till elever med olika former av
inlärningssvårigheter. Alla lärare skall få grundläggande kunskaper i
specialpedagogik, men skolan skall också ha tillgång till lärare med fördjupad
specialpedagogisk utbildning, heter det i motionen. Det är viktigt att skolan
arbetar för att öka medvetandet om funktionsnedsättningar, påpekas i motion
1997/98:So430 (kd) yrkande 1. Motionärerna anser att Skolverket i sitt
utvärderingsarbete bör följa upp skolans förhållningssätt och verksamhet för
att motverka diskriminering av elever och personal med funktionsnedsättning.
Enligt motion 1997/98:Ub236 (mp) bör förutsättningarna för att starta ett
hemspråksinternat för elever med funktionshinder utredas. Motionärerna föreslår
internatform med hänsyn till att det skulle vara praktiskt taget ekonomiskt
omöjligt för en kommun att erbjuda denna specialanpassade hemspråksundervisning
inom den egna verksamheten.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 21 betonas vikten av stöd till elever med
annat modersmål än svenska. För elever i gymnasieskolan som inte har tillägnat
sig svenska språket så väl att de kan följa undervisningen i alla ämnen är det
viktigt med stöd i de ämnen där det behövs. Motionärerna anser att även
modersmålsundervisningen bör ägnas särskild uppmärksamhet. Enligt motion
1997/98:Ub252 (kd) bör man ta till vara invandrares/flyktingars kunskaper för
utbildningsinsatser i skolan. Motionären anser att skolan bör tillföras
välutbildade svensktalande personer - som kan elevernas språk - och låta dem
ge eleverna den studiehandledning som de har rätt till. Det skulle rimligtvis
inte kosta samhället något extra, men det skulle ge meningsfulla
arbetsuppgifter åt annars arbetslösa människor, heter det i motionen.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att elever med
funktionshinder får en med övriga elever likvärdig skolgång. Tillräckliga
resurser måste avsättas för dessa elevers behov. Utskottet erinrar om att det i
skollagens portalparagraf (1 kap. 2 §) anges att alla barn och ungdomar skall,
oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden,
ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom. Skolverket har i olika undersökningar belyst skolsituationen för elever
med behov av särskilda insatser för att klara undervisningen. Enligt Bilden av
skolan 1996 uppger skolorna att det är fler elever än tidigare som kräver
särskilda insatser. När det gäller elever med tydliga fysiska handikapp
konstaterar Skolverket att skolorna upplever att man tar väl hand om dessa
elever.
Utskottet delar också uppfattningen som framförts i bl.a. motion
1997/98:Ub215 yrkande 12 vikten av att lärare har specialpedagogisk kompetens
och att skolan har tillgång till lärare med fördjupad specialpedagogisk
kompetens. Utskottet erinrar om att Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54)
har i uppdrag att bl.a. analysera behovet av specialpedagogisk kompetens hos
lärararna. Utredningen skall särskilt uppmärksamma dimensioneringen av den
framtida specialpedagogiska utbildningen.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart att skolorna aktivt arbetar
för att motverka diskriminering av elever och personal med
funktionsnedsättning. Utskottet vill peka på att verksamheten i skolan enligt
skollagen (1 kap. 2 §) skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja
aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Alla som verkar inom skolan skall aktivt motverka alla former av kränkande
behandlng. Utskottet delar den uppfattning om detta som framförts i motion
1997/98:So430 yrkande 1. Utskottet är däremot inte berett att ta initiativ till
en utvärdering såsom begärs i motionen.
Utskottet vill även peka på att utredningen om funktionshindrade elever i
skolan (dir. 1995:134) inom kort kommer att överlämna sitt slutbetänkande till
regeringen. Utredningen har i uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning
och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall
fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera
verksamheten.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna
1997/98:Ub210, 1997/98:Ub215 yrkande 12, 1997/98:So411 yrkande 5 och
1997/98:So430 yrkande 1. Utskottet vill i sammanhanget informera om att
regeringen i proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. har tagit upp frågor om
läs- och skrivsvårigheter och om elever med behov av särskilt stöd. Utskottet
kommer att senare under detta riksmöte behandla denna proposition.
När det gäller frågan om hemspråksinternat för elever med funktionshinder
vill utskottet hänvisa till att kommunerna självfallet har möjlighet att
samverka kring t.ex. specialanpassad modersmålsundervisning
(hemspråksundervisning) för elever med funktionshinder. Elever med
funktionshinder som går i specialskola har enligt föreskrifterna i 3 kap. 16 a
§ specialskoleförordningen möjlighet att få modersmålsundervisning. Utskottet
avstyrker motion 1997/98:Ub236.
Enligt 5 kap. 2 § grundskoleförordningen respektive 8 kap. 5 §
gymnasieskolförordningen skall en elev som behöver det få studiehandledning på
sitt modersmål. Elever med annat modersmål än svenska har således enligt
bestämmelserna rätt att få stödundervisning för att kunna följa undervisningen
på svenska i ämnena. Det ankommer på kommunerna att anställa den personal som
behövs för att bedriva verksamheten i skolan. Utskottet anser det inte påkallat
med något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionerna
1997/98:Ub252 och 1997/98:Ub807 yrkande 21. Utskottet avstyrker yrkandena.
Arbetsmiljö m.m. i skolan och förskolan
Motionerna
I motion 1997/98:So674 (fp) yrkande 11 behandlas frågan om en förbättrad
arbetsmiljö för barn. Motionärerna pekar på att elever sedan 1991 omfattas av
arbetsmiljölagen och de föreskrifter som finns om arbetsmiljö. I praktiken har
dessa bestämmelser inte fått fullt genomslag. Brister har påvisats när det
gäller såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Arbetet med att
förbättra skolmiljön måste intensifieras och såväl Folkhälsoinstitutet som
Skolverket har ett ansvar att så sker, heter det i motionen. Enligt motion
1997/98:Ub5 (v) yrkande 10 bör en särskild lag införas som värnar om barnens
hälsa och säkerhet i skolan. Motionärerna anser att det bör skapas minimiregler
som garanterar en god miljö på daghem, fritidshem och i skolor. I motion
1997/98:So308 (mp) yrkande 19 föreslås att kriterier tas fram så att man kan
kvalitetsmärka daghem och skolor utifrån en samlad bedömning av vad som är en
god arbetsmiljö. Enligt motion 1997/98:Ub219 (s) yrkande 3 bör behovet av att
barnen i den kommunala barnomsorgen omfattas av arbetsmiljölagen utredas.
Motionärerna pekar på att arbetsmiljölagen gäller för både personal och elever
i skolan, medan den inom barnomsorgen endast gäller för de anställda. Liknande
tankegångar finns i motion 1997/98:Ub262 (c, s, m, fp, v, mp, kd) yrkande 1.
Motionärerna anser att arbetsmiljölagen behöver skrivas om så att den gäller
även barnen inom barnomsorgen. I yrkande 2 i samma motion pekas på att det är
nödvändigt att ansträngningarna att säkerställa en hälsosam innemiljö för alla
barn intensifieras.
Enligt motion 1997/98:Ub219 (s) yrkande 2 är det angeläget att utreda hur de
senaste årens besparingar har påverkat kvaliteten i den kommunala barnomsorgen
och hur barnens situation ser ut i dag.
Enligt motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 9 bör ett nationellt system för
rapportering av skador bland barn och ungdomar i skolan inrättas. Motionärerna
anser att det är angeläget att få en överblick, särskilt som olycksfallen
kanske ökar. I motion 1997/98:Ub219 (s) yrkande 1 begärs en utredning av
skaderisken och olycksfallsrisken för barnen i den kommunala barnomsorgen.
Motionärerna pekar på att en utredning har gjorts i Uppsala kommun som visar
att olycksfallsfrekvensen inom barnomsorgen i Uppsala kommun är dubbelt så hög
jämfört med vad tidigare forskning visar. De anser att det är angeläget att en
utredning sker i flera av landets kommuner för att få en heltäckande bild.
I motion 1997/98:Ub254 (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att
barnens bästa bör sättas främst i alla beslut. I motionen berörs ett stort
antal frågor - behovet av en bra och väl utbyggd barnomsorg, att barn skall få
behålla sin plats inom barnomsorgen även om en förälder blir arbetslös, att
alla elever skall få möjlighet att nå kunskapsmålen för grundskolan
(motsvarande skolformer), att mobbningen måste bort, att elevinflytandet skall
öka, att elever skall få avgiftsfri skolmat i grundskolan och gymnasieskolan
etc.
Utskottets bedömning
När det gäller området arbetsmiljö för barn noterar utskottet att Skolverket -
med hänvisning till riksdagens beslut om arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6.
UbU5, rskr. 107) - enligt regleringsbrev för år 1998 skall effektivisera sitt
arbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket i frågor som rör skolornas
fysiska och psykosociala arbetsmiljö. I uppdraget ingår att göra en beskrivning
av myndigheternas tillsynsverksamhet på området samt lämna förslag om hur
samordningen mellan myndigheterna kan effektiviseras. Resultatet av översynen
skall redovisas till regeringen senast den 1 juni 1998.
Skolverket har också enligt regeringsbeslut den 15 januari 1998 i uppdrag att
i samråd med Naturvårdsverket ta fram kriterier som skall ligga till grund för
att förklara förskolor och skolor inom samtliga skolformer som miljöskolor. Av
uppdraget framgår att kriterierna skall omfatta helheten i skolan, dvs. både
undervisning och skolan som arbetsplats. De skall alltså avse skolans
undervisning samt den fysiska och psykosociala miljön och beakta etiska,
estetiska, kulturella och hälsobefrämjande värden. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 augusti 1998.
Enligt regeringens nyligen avlämnade skrivelse med redovisning av arbetet med
de allmänna barnfrågorna (skr. 1997/98:79) avser regeringen att ge Boverket och
Folkhälsoinstitutet ett gemensamt uppdrag rörande förbättringar av innemiljön i
lokaler där barn vistas.
Utskottet är inte berett att tillstyrka motionerna 1997/98:Ub219 yrkande 3
och 1997/98:Ub262 yrkande 1 om översyn av arbetsmiljölagen i syfte att även
barn inom barnomsorgen skall omfattas av lagen. Utskottet har erfarit att
frågan om arbetsmiljölagens utvidgande till att även omfatta barnen inom
barnomsorgen har berörts i Arbetarskyddsstyrelsens yttrande till
Utbildningsdepartementet med anledning av Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK)
slutbetänkande Att erövra omvärlden - Förslag till läroplan för förskolan (SOU
1997:157). Arbetarskyddsstyrelsen framhåller bl.a. att om arbetsmiljölagens
tillämpningsområde automatiskt utsträcks till att omfatta även
förskoleverksamheten för barn i åldern 1-5 år liksom fritidsverksamhet i
förskolan och grundskolan skulle detta innebära ett mycket stort steg utöver
lagstiftarens syften med bestämmelserna i arbetsmiljölagstiftningen. Utskottet
konstaterar att frågan om arbetsmiljölagstiftningens giltighet och tillämpning
i utbildningssammanhang därmed är aktualiserad i Utbildningsdepartementet.
Utskottet vill i likhet med motionärerna betona vikten av en god arbetsmiljö
för barn. Såväl den psykiska som den fysiska arbetsmiljön är t.ex. viktig för
resultatet i skolan. Som utskottet har redovisat ovan är arbetsmiljön i skolan
och förskolan för närvarande föremål för flera insatser. Med hänvisning till
vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 10,
1997/98:Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262 yrkandena 1 och 2, 1997/98:So308 yrkande
19 och 1997/98:So674 yrkande 11.
Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub219 yrkande 2 om en utredning om
kvaliteten m.m. i den kommunala barnomsorgen. Utskottet hänvisar till att
Skolverket mot bakgrund av verkets vidgade ansvarsområde till att omfatta även
barnomsorg och skolbarnsomsorg har regeringens uppdrag att presentera en samlad
bedömning av verksamhetsområdet senast den 30 oktober 1998. Skolverket skall
också utveckla indikatorer som belyser kvaliteten inom såväl barnomsorg som det
obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna.
När det gäller frågan om ett nationellt system för rapportering av olycksfall
bland barn och ungdomar i skolan m.m. har utskottet erfarit att ett arbete i
ett forskningsprojekt i Uppsala kommun med utveckling av en systematisk ansats
för skadeförebyggande arbete i skola och barnomsorg har utvecklats från ett
pilotprojekt till ett bredare utvecklingsarbete. Inom projektet har man tagit
fram en modell för ett systematiskt säkerhetsarbete i skola och barnomsorg. En
central referensgrupp bestående av bl.a. representanter för Kommunförbundet,
Barnombudsmannen, Skolverket, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen,
Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Elevorganisationen i Sverige, har
följt arbetet i Uppsala kommun. Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet i
Uppsala (SAMU) har tillsammans med Riksförbundet Hem och Skola fått medel från
Allmänna arvsfonden även för år 1998 för att överföra modellen till ett större
antal kommuner. Avsikten är bl.a. att anordna regionala konferenser. Utskottet
vill också hänvisa till vad utskottet ovan har redovisat beträffande åtgärder
inom området barns arbetsmiljö, bl.a. uppdraget till Skolverket att
effektivisera sitt arbete tillsammans med myndigheterna inom
Arbetarskyddsverket. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna
1997/98:Ub5 yrkande 9 och 1997/98:Ub219 yrkande 1.
Utskottet vill i fråga om motion 1997/98:Ub254 om att sätta barnens bästa
främst i alla beslut peka på att konventionen om barnets rättigheter antogs av
FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades av Sverige 1990. Regeringen
tillsatte i februari 1996 en parlamentarisk kommitté - Barnkommittén - för att
klarlägga hur barnkonventionens anda och innebörd kommer till uttryck i svensk
lagstiftning och praxis. Barnkommittén har i augusti 1997 överlämnat sitt
slutbetänkande Barnets bästa i främsta rummet - FN:s konvention om barnets
rättigheter förverkligas i Sverige (SOU 1997:116). Enligt betänkandet visar en
genomgång av lagstiftning och läroplaner inom skolans område att det svenska
utbildningsväsendets regelverk i allt väsentligt återspeglar barnkonventionens
bestämmelser och anda utom på en punkt. Skollagens bestämmelser om att
grundutbildning skall vara kostnadsfri och tillgänglig för alla omfattar endast
barn som är bosatta i landet. Därmed utesluts asylsökande barn och barn som av
annat skäl ansöker om uppehållstillstånd. Barnkommittén föreslår därför att
reglerna om rätt till utbildning för dessa barn och ungdomar ändras så att
dessa barn i princip får samma rätt till utbildning som barn som är bosatta i
Sverige. Kommittén tar också upp ytterligare ett antal frågor inom
utbildningsområdet och understryker bl.a. behovet av att situationen för barn i
behov av stöd förbättras.
Barnombudsmannen (BO) inrättades år 1993 som en fristående myndighet med
uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och
intressen. BO:s uppdrag utgår från barnkonventionen, och BO skall särskilt
uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer
med Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen. BO har bl.a. bildat nätverk av
organisationer för att stödja och påskynda processen i kommuner och landsting
så att medvetenhet och kunskap om barnkonventionen ökar. Regeringen har nyligen
lämnat en skrivelse till riksdagen med redovisning av arbetet med de allmänna
barnfrågorna (skr. 1997/98:79).
När det gäller de konkreta frågor som berörs i motionen vill utskottet
hänvisa till att utskottet i andra sammanhang har behandlat dessa frågor, bl.a.
i betänkandena 1997/98:UbU5 och 1997/98:UbU11. Med hänvisning till vad
utskottet har anfört avstyrks motion 1997/98:Ub254.
Vissa läroplans- och kursplanefrågor
Matematik, svenska, miljökunskap och konsumentkunskap
Motionerna
Enligt motion 1997/98:Ub237 (s) bör åtgärder vidtas för att öka intresset för
ämnet matematik hos både ungdomar och vuxna. Motionärerna pekar på att
internationella undersökningar visar att svensk skola håller hög klass inom
många ämnesområden. I matematik är dock framgångarna inte lika markanta.
Matematikämnet och metodutveckling i ämnet bör prioriteras, heter det i
motionen.
I motion 1997/98:Ub802 (kd) yrkande 1 begärs att kursplanen i ämnet svenska i
grundskolan skall kompletteras med målet att eleverna skall lära sig att
använda ett vårdat språk i tal och skrift. Enligt yrkande 2 bör kursplanen i
svenska i gymnasieskolan kompletteras med uppnåendemålet att det är skolans
ansvar att varje elev skall kunna uttrycka sig vårdat i tal och skrift. I
motion 1997/98:Ub266 (s) föreslås att skolan redan från första klass, som en
starkt poängterad del av ämnet svenska eller motsvarande block, inför momentet
retorik. Motionärerna anser att eleverna kontinuerligt skall tränas i att tala
och muntligen uttrycka sig i eller inför en grupp.
Frågor om utbildning i miljökunskap behandlas i motion 1997/98:Ub269 (m).
Motionärerna anser att utbildning i naturkunskap måste förbättras i grundskolan
och gymnasieskolan (yrkande 1). I yrkande 2 begärs förslag till
utbildningssatsningar som ligger i nivå med med motsvarande satsningar inom
EU. Det är angeläget att den svenska skolan, på liknande sätt som nu sker inom
EU, söker integrera miljökunskap i utbildningen. Motionärerna anser vidare att
det finns brister inom skolan vad avser aktuell information om vilka framsteg
som gjorts på miljöområdet. Eleverna får ofta en förlegad och därför negativ
information, heter det i motionen (yrkande 3).
Enligt motion 1997/98:L716 (c) yrkande 4 bör konsumentkunskap garanteras alla
elever från grundskolan till gymnasieskolan. I motion 1997/98:Jo525 (c) yrkande
13 pekas på att eleverna i gymnasieskolan har möjlighet att individuellt välja
vissa ämnen. Motionärerna anser att konsumentkunskap bör införas som ett av
dessa individuella val. Enligt motion 1997/98:Ub270 (s) yrkande 1 bör skolan
åläggas att ge eleverna en ökad utbildning i konsumentkunskap. I yrkande 2
föreslås att de som redan slutat skolan bör ges möjlighet att genom
studieförbund, organisationer och vuxenutbildning få ett kunskapslyft när det
gäller lättlagad, god och billig mat, hushållning med egna, samhällets och
naturens resurser samt beträffande konsumenternas rättigheter.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis peka på att Skolverket har i uppdrag att inom en
femårsperiod genom ett arbete som påbörjas år 1998 se över samtliga nationellt
fastställda kursplaner (regleringsbrev för år 1998).
När det gäller ämnet matematik vill utskottet erinra om att svenska elevers
kunskaper sedan 1960-talet jämförts med andra länders elever inom ramen för IEA
(International Association for the Evaluation of Educational
Achievement). Tidigare internationella undersökningar visade att flertalet
svenska elever hade dåliga kunskaper i matematik. Detta ledde till en
omfattande fortbildning av lärare. Nya undersökningar visar att resultaten i
matematik har förbättrats väsentligt. När det gäller gäller grundskolan (13-
åringar) visade TIMSS-studien, som genomfördes 1996, att Sverige är ett
genomsnittsland i fråga om kunskaper i både matematik och naturvetenskap.
Utskottet noterar att Sverige i den nyligen publicerade internationella
undersökningen inom TIMSS - The Third International Mathematics and Science
Study - intagit en tätposition vid en internationell jämförelse av
gymnasieelevers kunskaper. Undersökningen har inriktats på elevers kunskaper i
matematik och naturvetenskap efter avslutade studier i gymnasieskolan.
Utskottet vill understryka vikten av fortsatt arbete med att utveckla
undervisningen i matematik och naturvetenskap.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motion 1997/98:Ub237 om
insatser i ämnet matematik.
Utskottet avstyrker även yrkandena som rör ämnet svenska (motionerna
1997/98:Ub266 och 1997/98:Ub802 yrkandena 1 och 2). Som utskottet inledningsvis
redovisat har en översyn av samtliga kursplaner påbörjats. Det ankommer på
regeringen och i vissa fall Skolverket att fastställa det närmare innehållet i
kursplanerna. Något uttalande av riksdagen med anledning av motionsyrkandena är
enligt utskottets uppfattning inte påkallat.
Utskottet avstyrker motion 1997/98:Ub269 yrkandena 1-3 om utbildning i
miljökunskap m.m. Motsvarande motionsledes framfört förslag har tidigare
behandlats och avstyrkts av utskottet, senast i betänkande 1996/97:UbU8
(s. 12). Utskottet hänvisade bl.a. till att miljöperspektivet är ett av de
övergripande perspektiv som skall anläggas i skolans olika ämnen och att
miljöperspektivet återfinns i bl.a. kursplanerna för naturorienterande ämnen i
grundskolan. Riksdagen avslog yrkandena.
När det gäller utbildning i konsumentkunskap m.m. vill utskottet peka på att
rektor enligt grundskolans läroplan (Lpo 94) har ett särskilt ansvar för att
ämnesövergripande kunskapsområden integreras i olika ämnen. Dit hör bl.a.
miljö- och konsumentkunskap. Konsumentfrågor och ekonomi behandlas i huvudsak i
kursplanerna för ämnena hemkunskap och samhällskunskap. I kursplanerna för
ämnet naturkunskap i gymnasieskolan och för naturorienterande ämnen i
grundskolan behandlas miljöfrågor och energi- och resursfrågor. Utskottet vill
också erinra om de möjligheter som finns inom ramen för det lokala tillägget i
gymnasieskolan att anordna kurser med olika innehåll och profileringar.
Beträffande förslaget i yrkande 2 i motion 1997/98:Ub270 att studieförbund,
organisationer m.fl. skall kunna ge vuxna utbildning i bl.a. konsumentkunskap
och hushållning med egna, samhällets och naturens resurser vill utskottet peka
på att studieförbund och folkhögskolor själva bestämmer innehållet i sitt
kursutbud. Det är således fullt möjligt att - om det finns ett sådant intresse
- t.ex. anordna kurser i konsumentkunskap inom folkbildningen.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks yrkandena om utbildning
i konsumentkunskap m.m. (motionerna 1997/98:Ub270 yrkandena 1 och 2,
1997/98:L716 yrkande 4 och 1997/98:Jo525 yrkande 13).
Sex- och samlevnadsundervisning
Motionerna
Frågor om sex- och samlevnadsundervisning berörs i flera motioner. Enligt
motion 1997/98:Ju919 (v) yrkande 7 är sexualkunskap inte ett ämne, det är en
del av många ämnen och måste behandlas ur många aspekter. Sexualkunskap skall
integreras i alla allmänna ämnen i skolan. I motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande
12 bör ämnet ?levnadslära? införas i kursplanerna i kärnämnena med undantag för
ämnena matematik och engelska. Ämnet bör belysas utifrån ett psykologiskt,
socialt och etiskt perspektiv och utgå från elevernas frågor och tankar om
relationer och om sexualitet. I motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 11 begärs en
särskild uppföljning av sex- och samlevnadsundervisningen. Motionärerna pekar
på att sex och samlevnad enligt läroplanerna inte bara skall tas upp i ämnet
biologi utan även i religionskunskap och samhällskunskap. I motion 1997/98:A804
(mp) yrkande 26 betonas behovet av en ökad sex- och samlevnadsundervisning i
grundskolan och gymnasieskolan. Enligt motionärerna är ett effektivt sätt att
på sikt marginalisera pornografin att ungdomar i skolorna diskuterar
relationer, sexualitet och känslor. I motion 1997/98:So629 (kd) yrkande 7
framhålls att samlevnadsundervisningen måste utvecklas och fördjupas så att den
i större omfattning handlar om värderingar, känslor och ansvarstagande i en
relation. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:So347 (kd) yrkande 15.
Motionärerna förordar en brett upplagd samlevnadsundervisning som betonar
ansvar för och hänsyn till andra människor. I motion 1997/98:A805 (kd) yrkande
16 förordas en enkönad samlevnadsundervisning som en metod för att lära unga
män mer om känslor och om hur man skall fungera i relationer. I motion
1997/98:Ub242 (s) pekas på att kunskapsområdet sex- och samlevnad inte bara
skall tas upp i ämnet biologi utan även i religionskunskap och samhällskunskap.
Motionärerna anser att det bl.a. krävs bättre metodikundervisning i
lärarutbildningen och läromedelspaket som behandlar helheten inom
kunskapsområdet. Även i motion 1997/98:Ub277 (s) betonas vikten av att ungdomar
får möjlighet att diskutera och reflektera kring sexualiteten och inte bara se
den ur ett biologiskt perspektiv.
Utskottets bedömning
Utskottet erinrar om att mål- och resultatstyrningen av skolan innebär att
läroplan och kursplaner inte skall styra hur undervisningen organiseras och
läggs upp eller hur skolans arbetsformer gestaltas, t.ex. huruvida
samlevnadsundervisning skall bedrivas enkönad eller ej. Från nationellt håll -
riksdag och regering - anges de mål som skolan skall uppnå. Ansvaret för att de
nationella målen nås vilar på den lokala nivån. Genom läroplanen för
grundskolan (Lpo 94) har rektor ett särskilt ansvar för att eleverna får
kunskaper om sex och samlevnad. Sex- och samlevnadsfrågor är ett kunskapsområde
som rör flera olika ämnen. Kunskaper om sex och samlevnad finns angivna i
kursplanen för ämnet biologi i grundskolan. För att stödja undervisningen inom
kunskapsområdet sex och samlevnad har Skolverket gett ut ett referensmaterial -
Kärlek känns! förstår du. I referensmaterialet behandlas en rad olika frågor
inom området som ger förutsättningar för en brett upplagd
samlevnadsundervisning. I Skolverkets uppdrag ingår att följa upp och utvärdera
skolan. Något uttalande från riksdagens sida om en särskild uppföljning av sex-
och samlevnadsundervisningen är enligt utskottets uppfattning inte påkallat.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub5
yrkande 11, 1997/98:Ub242, 1997/98:Ub277, 1997/98:Ub281 yrkande 12,
1997/98:Ju919 yrkande 7, 1997/98:So347 yrkande 15, 1997/98:So629 yrkande 7,
1997/98:A804 yrkande 26 och 1997/98:A805 yrkande 16.
Alkohol, narkotika och tobak (ANT)
Motionerna
Skolans undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) behandlas i flera
motioner. Enligt motion 1997/98:So655 (mp) yrkande 2 behövs en utvärdering av
ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Motionärerna pekar på att
undervisningen varierar mycket mellan skolorna. I motion 1997/98:Ub256 (kd)
yrkande 11 framhålls att grundskolan har ett särskilt ansvar för att informera
om drogers skadeverkningar och visa på positiva alternativ. Enligt motion
1997/98:So653 (kd) yrkande 4 är en bidragande orsak till den bristande
informationen om ANT-frågor den bristfälliga utbildning som lärarkåren får
under lärarutbildningen och den numera närmast uteblivna fortbildningen av
lärarna. Motionärerna anser att ANT-utbildningen måste förbättras för lärare,
socialarbetare och skolkuratorer. Enligt motion 1997/98:Ub231 (fp, m, c, v, mp,
kd) bör Skolverket på ett mera kraftfullt sätt markera skolans ansvar för ANT-
undervisningen. Ett projekt bör startas i syfte att finna vägar för nya metoder
rörande ANT-information (yrkande 2). Enligt yrkande 3 borde 50 miljoner kronor
kunna prioriteras inom ramen för befintliga anslag för ANT-information.
Motionärerna anser vidare (yrkande 4) att ett projekt rörande fortbildning i
ANT-frågor av yrkesverksamma lärare, social- och fritidsarbetare borde kunna
anordnas inom ett begränsat geografiskt område, t.ex. det nybildade Västra
Götalands län. Därmed torde det kunna gå att få en utvärdering av effekterna av
en sådan utbildning, heter det i motionen. Enligt motionärerna torde det kunna
skapas resurser för denna fortbildning inom ramen för Utbildningsdepartementets
anslag.
Utskottets bedömning
Utskottet behandlade under förra riksmötet motionsyrkanden om ANT- frågor i
skolan i betänkande 1996/97:UbU8 (s. 8). Utskottet hänvisade bl.a. till att
rektor enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har ett
särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i
undervisningen i olika ämnen. Ett av dessa övergripande kunskapsområden är
riskerna med alkohol, narkotika och tobak och andra droger. ANT-frågor tas
också upp som kunskapsområden i ämnena biologi och idrott och hälsa. Skolverket
samarbetar med olika organisationer och myndigheter kring hälsofrågor. En
antologi om hälsoarbetet i skolan - Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller
en hälsorisk? - har utarbetats. Inom Skolverket pågår också arbetet med att ta
fram ett referensmaterial om ANT-frågor. Även Folkhälsoinstitutet har gett ut
material som underlag för insatser i syfte att förebygga användandet av alkohol
och droger. Det finns också ett omfattande material utgivet av olika
organisationer, t.ex. Ungdomens Nykterhetsförbund.
Utskottet har nyligen utförligt behandlat och avstyrkt yrkanden om bl.a.
fördjupade kunskaper om ANT i de högre yrkesutbildningarna, bl.a.
lärarutbildningen (bet. 1997/98:UbU13 s. 5). Utskottet hänvisar till vad
utskottet då anförde. Utskottet erinrade bl.a. om examensordningen, där det
föreskrivs att studenten skall ha kunskaper och färdigheter som behövs för att
som lärare kunna förverkliga skolans mål och medverka i utvecklingen av dess
verksamhet. Ett av målen i grundskolan som skall uppnås är att eleven skall ha
tillägnat sig grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa och
ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Utskottet pekade
på att - enligt vad utskottet erfarit - frågor om förebyggande av
narkotikamissbruk behandlas i lärarutbildningen vid samtliga berörda lärosäten.
Utskottet hade även inhämtat att det inom Regeringskansliet (Justitie-
departementet) pågår ett omfattande arbete med att ta fram en aktionsplan som
rör narkotikafrågor. I denna avses berörda departements åtgärder bli
redovisade, t.ex. på utbildningsområdet åtgärder som tar sikte på såväl skolan
som högskolan. Riksdagen borde, menade utskottet, kunna utgå från att berörda
myndigheter - universitet, högskolor och myndigheter med tillsynsansvar - ser
till att högskolans utbildning uppfyller alla de rimliga krav som kan ställas
på densamma för att studenterna skall kunna fullgöra sina uppgifter i den
kommande yrkesverksamheten på ett tillfredsställande sätt.
Utskottet vill i det här sammanhanget tillägga att en parlamentarisk
utredning på riksdagens begäran är tillsatt för att lämna förslag till
förnyelse av lärarutbildningen (dir. 1997:54). Utskottet vill också peka på att
Nationella folkhälsokommittén (dir. 1995:158, 1997:89) i mars 1998 till
regeringen överlämnade ett delbetänkande, Hur skall Sverige må bättre? - första
steget mot nationella folkhälsomål. Kommitténs huvuduppdrag är att utarbeta
förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen och folkhälsoarbetet i
Sverige. I uppdraget ingår att formulera mål för hur hälsan bör utvecklas i
framtiden och att föreslå strategier för folkhälsoarbetet. Arbetet med
nationella hälsomål skall stödja och inspirera folkhälsoarbetet på alla nivåer
i samhället. Kommittén skall sträva efter en bred samverkan med skilda aktörer
inom området och fortlöpande pröva förslag om nationella hälsomål i en dialog
med berörda instanser.
Som utskottet har pekat på i det föregående ingår det i Skolverkets uppdrag
att följa upp och utvärdera skolan. Något uttalande av riksdagen om en
utvärdering av ANT-undervisningen är enligt utskottets uppfattning inte
påkallat. Utskottet är inte heller berett att föreslå riksdagen att medel som
är anvisade under befintliga anslag skall omprioriteras och specialdestineras
till att avse särskilda informationsinsatser m.m. i ANT-frågor.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna
1997/98:Ub231 yrkandena 2-4, 1997/98:Ub256 yrkande 11, 1997/98:So653 yrkande 4
och 1997/98:So655 yrkande 2.
Skolans personal
Skolledarutbildning m.m.
Motionerna
Enligt motion 1997/98:Ub238 (s) behöver skolledarutbildningen ses över för att
passa alla stadier, inklusive förskolan. Motionärerna anser att de
grundläggande momenten i utbildningen bör göras obligatoriska för skolledare. I
motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 11 föreslås att den statliga
rektorsutbildningen skall vara öppen inte enbart för nyanställda utan även för
rektorer som är anställda sedan tidigare. Motionärerna betonar att rektorerna
behöver fortbildning och återkommande utbildning för att klara de högt ställda
kraven på ledarskap.
I motion 1997/98:Ub249 (m) begärs förslag om krav på pedagogisk kompetens för
rektorer i grundskolan. Motionären anser att pedagogisk kompetens för
grundskolans rektorer är ett grundkrav om kvaliteten i skolan skall kunna
garanteras. Riksdagen bör därför lagstifta om ett sådant grundkrav.
Utskottets bedömning
Utskottet vill beträffande skolledarutbildning peka på att den förändrade
styrningen av skolan inte bara innebar en ändrad ansvarsfördelning mellan stat
och kommun utan även en annorlunda utformad ledningsfunktion i skolan. Inte
minst i läroplanerna markeras rektors roll när det gäller att förverkliga en
nationellt likvärdig och kvalitativt högtstående skola. Det åligger rektor att
ansvara för den pedagogiska ledningen av verksamheten i skolan. Rektor har
således det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas och
utvecklas mot de mål som staten och skolans huvudman ställer upp. Rektor har
ansvar för att skolans verksamhet följs upp och utvärderas. Rektor har
härigenom att särskilt ansvar för kvalitetsutvecklingen i skolan. Rektor är den
viktigaste länken mellan det nationella och det kommunala uppdraget och den
praktiska verksamheten i skolan.
Den nuvarande statliga rektorsutbildningen utformades samtidigt som det nya
styrsystemet infördes. Den infördes år 1992 (prop. 1991/92:75, bet. UbU20).
Utbildningen koncentreras på de delar som hänför sig till det pedagogiska
ledningsansvaret. Skolverket har nyligen genomfört och till regeringen
överlämnat en utvärdering av utbildningen. I missivskrivelsen framhåller
Skolverket att det - utifrån den samlade kunskap som i dag finns om
rektorsrollen - behöver göras en genomlysning av mål och inriktning för en
rektorsutbildning som motsvarar de krav som ställs på rektorsfunktionens
innehavare och kan ge de redskap rektor behöver för att fullgöra sitt statliga
uppdrag. Enligt vad utskottet har erfarit avser regeringen att ge den
parlamentariskt tillsatta Lärarutbildningskommittén i tilläggsuppdrag att
utreda och lämna förslag även avseende skolledarutbildning. Utskottet anser mot
denna bakgrund att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub238 och
1997/98:Ub281 yrkande 11.
Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub249 om att riksdagen bör lagfästa
krav på pedagogisk kompetens för grundskolerektorer. Enligt skollagen 2 kap. 2
§ får som rektor bara anställas den som genom utbildning och erfarenhet har
förvärvat pedagogisk insikt. I samband med att denna bestämmelse infördes i
skollagen anförde föredragande statsrådet:
Det ansvar som sålunda läggs på rektor förutsätter att denne har en allsidig
pedagogisk insikt. En sådan kan säkerligen förvärvas på olika sätt. Gemensamt
för dem alla torde dock vara att de inrymmer såväl utbildning som praktisk
erfarenhet. Jag är däremot inte beredd att kategoriskt säga att det
nödvändigtvis måste röra sig om en grundläggande lärarutbildning eller praktik
som lärare, även om detta självfallet i de allra flesta fall kommer att vara
det aktuella. (prop. 1990/91:18 s. 36)
Utskottet anser inte att någon ändring av nuvarande bestämmelse i skollagen
är påkallad med anledning av motionen.
Lärarfrågor
Motionerna
Behovet av fler forskarutbildade lärare/lektorer behandlas i motionerna
1997/98:Ub247 (m) yrkande 16, 1997/98:Ub267 (c) yrkande 6, 1997/98:Ub221 (fp)
yrkande 16 och 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 2. Motionärerna framhåller vikten av
att skapa karriärvägar inom läraryrket och att inrätta karriärtjänster i
skolorna. De pekar på att den forskningsanknytning som fler lektorer innebär
givetvis ökar kvaliteten i skolan.
Skolforskningen och dess närmande till verksamheten ute i skolorna tas upp i
motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 15. Enligt motionärerna bör forskare ges
möjlighet att tillfälligt gå in i skolarbetet och arbeta tillsammans med lärare
som vill satsa på forskning inom sitt arbete. Forskning kan bli en karriärväg
för lärare.
Enligt motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 15 bör lärarcertifikat införas. Ett
lärarcertifikat bör användas som ett medel att bredda lärarrekryteringen inom
skolan. Certifikaten bör tidsbegränsas till förslagsvis fem år och medföra en
skyldighet för skolan att se till att läraren under perioden får fort- och
vidareutbildning i enlighet med en individuellt utarbetad plan. Motionärerna
anser att regeringen bör utreda frågan och återkomma med förslag. Liknande
tankegångar finns i motion 1997/98:Ub206 (m). Genom införande av
lärarcertifikat med återkommande prövningar t.ex. vart femte år skall lärarna
dokumentera sin kompetens för att få behålla rätten att undervisa, heter det i
motionen.
I motionerna 1997/98:Ub247 (m) yrkande 15 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 18
behandlas frågan om yrkeslärares kompetens. Motionärerna anser att man måste
koppla uppdatering och yrkespraktik till någon form av lärarcertifikat där
lärarna regelbundet är ute i arbetslivet och får adekvat yrkespraktik. Detta är
nödvändigt för att eleverna skall kunna erbjudas en modern utbildning, heter
det i motionerna.
I motion 1997/98:Ub228 (fp) begärs förslag till lag om praktik för samtliga
lärare i grundskolan och gymnasieskolan i syfte att ge elever och lärare en god
och relevant inblick i arbets- och näringsliv. Motionärerna anser att lärarna
bör praktisera - förslagsvis minst en vecka under en treårsperiod - i
näringslivet som en del av sin fortbildning.
Enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 9 bör nyutexaminerade lärare få
tillgång till en erfaren mentor under sitt första år som lärare.
Utskottets bedömning
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om behovet av fler
forskarutbildade lärare/lektorer i skolan, senast i betänkande 1996/97:UbU8 (s.
25) och 1996/97:UbU13 (s. 31). Utskottet har därvid bl.a. pekat på att ett
tillägg gjorts i 2 kap. 3 § skollagen, enligt vilket kommuner och landsting
åläggs att sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan, gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa lärare som har
forskarutbildning. Skolverket har regeringens uppdrag att följa effekterna av
denna ändring i skollagen. Verket har lämnat en första redovisning. Utskottet
anförde också att det är av stor vikt att kommunerna erbjuder lärare möjlighet
till karriär och kompetensutveckling. Utskottet underströk vikten av att få
fler forskarutbildade lärare i skolan och utgick från att utvecklingen inom
området noga följs av regeringen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning och upprepar att det enligt
utskottets mening är angeläget att få fler forskarutbildade lärare i skolan.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 2,
1997/98:Ub221 yrkande 16, 1997/98:Ub247 yrkande 16 och 1997/98:Ub267 yrkande 6.
Utskottet har i sitt betänkande 1996/97:UbU8 (s. 26) även behandlat frågan om
skolforskningen och dess närmande till verksamheten i skolorna. Utskottet
hänvisar till vad utskottet då anförde. Utskottet pekade bl.a. på framväxten av
regionala utvecklingscentrum som ett forum där samarbete mellan skolan och
högskolan kan utvecklas. Utskottet utgick från att dessa centrum kommer att
stärka samverkan mellan skola och högskola vad gäller forskningsfrågor.
Utskottet vill i likhet med motionärerna betona att det är angeläget att
skolforskningen blir mer känd ute i skolorna. Lärarutbildningskommittén (dir.
1997:54) har i uppdrag att lämna förslag om lärarutbildningens
forskningsanknytning. Utskottet avstyrker motion 1997/98:Ub215 yrkande 15.
Utskottet avstyrker också motionerna 1997/98:Ub206 och 1997/98:Ub208 yrkande
15 om införande av lärarcertifikat. Även denna fråga behandlades och avstyrktes
av utskottet under föregående riksmöte i betänkande 1996/97:UbU8 (s. 25).
Utskottet hänvisade till att riksdagen på utskottets förslag begärt en
parlamentarisk utredning om lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66).
Utskottet uttryckte i betänkandet bl.a. behovet av att utreda frågor om
fortbildning och vidareutbildning. Utskottet noterar att
Lärarutbildningskommittén enligt sina direktiv bl.a. skall lämna förslag
rörande lärarnas fortbildning och vidareutbildning (dir. 1997:54).
Utskottet avstyrker med samma motivering - Lärarutbildningskommitténs arbete
rörande fortbildning och vidareutbildning för lärare - motionerna 1997/98:Ub221
yrkande 18 och 1997/98:Ub247 yrkande 15 om kompetensen hos yrkeslärare och
införande av lärarcertifikat för denna yrkesgrupp samt förslaget i motion
1997/98:Ub228 om införande av en lag om praktik för samtliga lärare i
grundskolan och gymnasieskolan.
När det gäller förslaget i motion 1997/98:Ub256 yrkande 9 om att
nyutexaminerade lärare bör få tillgång till en erfaren mentor under sitt första
år som lärare erinrar utskottet om att det ankommer på kommunerna att på
lämpligt sätt organisera lärarnas arbete. Utskottet vill i sammanhanget peka på
att vissa högskolor erbjuder kurser i handledning och mentorskap för lärare.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Övriga personalfrågor
Motionerna
I motion 1997/98:Ub279 (s) pekas på att en del skolor har organiserat sitt
arbete så att kamratstödjare anlitas. En del skolor ser till att eleverna i
organiserad form tar ett utökat ansvar för varandra. Motionärerna anser att
arbetslösa bör användas som kamratstödjare i alla skolor.
Behovet av teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för döva tas upp i
motion 1997/98:So430 (kd) yrkande 2. Motionärerna anser att det inte räcker med
att lärarna i dövskolorna kan teckenspråket. Målet bör vara att all personal
som arbetar på skolor för döva kan teckenspråket.
Utskottets bedömning
Utskottet ser i likhet med motionärerna i motion 1997/98:Ub279 positivt på att
en del skolor har organiserat sitt arbete så att de anlitar kamratstödjare. I
en del skolor tar t.ex. elever i högre årskurser ett utökat ansvar för yngre
kamrater. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen emellertid avslå
motionen, eftersom organiserandet av skolans verksamhet - t.ex. anlitande av
kamratstödjare - är en kommunal angelägenhet.
Beträffande frågan om teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för döva
noterar utskottet att regeringen i september 1997 uppdrog åt Statens institut
för handikappfrågor i skolan (SIH) att bl.a göra en analys av vilken kompetens
lärare behöver inom olika teckenspråksutbildningar för barn och vuxna. I
uppdraget ingår också att göra en kartläggning av behovet av utbildning i
teckenspråk för andra personalkategorier än lärare. Med hänvisning till att
frågan således utreds för närvarande avstyrker utskottet motion 1997/98:So430
yrkande 2.
Fristående skolor och valfrihet
Rätten att välja skola, m.m.
Motionerna
I motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 6 framhålls att rätten att välja skola för
elever och föräldrar innebär att det enskilda barnets behov kan tillgodoses
bättre än i dag. Motionärerna anser att ett aktivt skolval måste uppmuntras.
Såväl eleven som föräldrarna måste få information om olika skolor och
tillfrågas om vilken skola man föredrar. Kommunernas skyldighet att i sin
planering utgå från elevers och föräldrars önskemål och därmed kommunicera med
hemmen bör tydliggöras. Alla skall få möjlighet att välja skola, betonar
motionärerna.
Segregation och utanförskap motverkas av etniskt och kulturellt baserade
skolor, hävdas det i motion 1997/98:Ub264 (fp) yrkande 1. Genom att eleverna
blir trygga i sin egen identitet har de lättare för att integreras i samhället
i övrigt. Föräldrar måste ha rätt att skapa och välja den skola de tror ger
deras barn den bästa starten i livet. Motionären anser också att grundskolor
och gymnasieskolor i utsatta bostadsområden bör profileras och/eller genomgå en
särskild kvalitetssatsning till s.k. magnetskolor (yrkande 2). I kombination
med fritt skolval kan detta leda till att barnen som bor i området får en extra
bra skola och att elever från andra områden söker sig dit.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att det finns en omfattande valfrihet inom skolväsendet.
Elever och föräldrar har successivt givits större rätt och möjlighet att välja
skola. I fråga om grundskolan stadgas i skollagen att kommunen vid fördelningen
av elever på de olika skolenheterna så långt det är möjligt skall beakta
föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola. Detta
gäller under förutsättning att inte andra elevers berättigade krav på placering
i en skola nära hemmet åsidosätts eller betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En kommun skall i sin grundskola
även ta emot en elev för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig att
svara, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda
skäl att få gå i den kommunens grundskola. I gymnasieskolan finns en mångfald
av utbildningsvägar. Inom både grundskolan och gymnasieskolan finns fristående
skolor som eleverna har möjlighet att välja som alternativ till den kommunala
skolan.
Enligt Skolverkets rapport Bilden av skolan 1996 visade verkets
undersökningar att landets kommuner - beroende på hur de informerade om
valfrihet och utbud av skolor - kunde delas in i tre ungefär lika stora
grupper. Den första gruppen kommuner bestod av dem som ansåg att det inte fanns
reella ekonomiska eller organisatoriska förutsättningar att välja skola i
kommunen. De informerade heller inte om valfrihet. Den andra gruppen kommuner
ansåg att informationsansvaret vilade på varje enskild skola och delegerade
också ansvaret till dessa. Den sista gruppen såg valfrihet och information om
valfrihet som en central kommunal angelägenhet som gjordes till föremål för
speciella informationsinsatser.
Utskottet utgår från att Skolverket i sitt arbete med uppföljning,
utvärdering och tillsyn även i fortsättningen har uppmärksamheten riktad på hur
kommunerna sköter informationen om valmöjligheter och alternativa skolor.
I en annan rapport från Skolverket hösten 1996, Att välja skola - effekter av
valmöjligheter i grundskolan (rapport nr 109), har verket redovisat en
utvärdering med betoning på den eventuellt segregerande effekt valfriheten kan
ha. Denna rapport har utförligt refererats i utskottets betänkande 1996/97:UbU6
(s. 7 f.). Här skall endast upprepas att rapporten visar att valfriheten
utnyttjas på olika sätt av skilda elevgrupper. Framför allt är det elever vars
föräldrar har eftergymnasial utbildning som utnyttjar rätten att välja skola.
Detta är särskilt tydligt vid skolbyten till de fristående skolorna. Dessa
elever tenderar att söka sig till skolor i områden med större andel
högutbildade och elever med svensk bakgrund. Utvärderingen har också
tydliggjort boendesegregationen och dess effekter på elevsammansättningen i
skolan. Som ett positivt resultat av utvärderingen har Skolverket lyft fram att
engagemang och genomtänkta satsningar kan bryta en negativ skolutveckling,
vilket har skett i vissa skolor, i rapporten kallade trendbrytarskolor. Dessa
har, ofta genom målmedvetna profileringar, lockat nya elever till skolorna.
Skolverket har också på regeringens uppdrag undersökt om det ökade antalet
fristående skolor som vänder sig till avgränsade grupper i samhället kan bidra
till en ökad social, kulturell och ekonomisk segregation. I uppdraget ingick
att föreslå åtgärder i syfte att minska eventuellt segregerande effekter.
Undersökningen genomfördes i huvudsak med hjälp av intervjuer på ett antal
muslimska, kristna, sverigefinska, judiska och estniska skolor. I rapporten
Barn mellan arv och framtid, september 1997 (dnr 97:810), konstaterades att
undersökningen inte kunnat identifiera en så tydlig problembild att det skulle
krävas någon omedelbar förändring av det regelverk som i dag styr skolan. De
bestämmelser som reglerar kommunernas rätt till insyn i fristående skolor, och
Skolverkets uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsansvar, bör vara
tillräckliga även framgent - om de brukas med förstånd och utifrån ett
genomtänkt förhållningssätt, ansåg verket.
Enligt vad utskottet erfarit kommer förslag till hur skolor i utsatta områden
kan stärkas att läggas fram för riksdagen under maj månad i en
storstadspolitisk proposition. Till grund för propositionen, som utarbetas inom
Finansdepartementet, ligger bl.a. Storstadskommitténs slutbetänkande Tre städer
(SOU 1998:25).
Mot bakgrund av vad utskottet nu redovisat och anfört anser utskottet att
riksdagen bör avslå såväl motion 1997/98:Ub208 yrkande 6 som motion
1997/98:Ub264 yrkandena 1 och 2.
Fristående skolor på grundskolenivå
Motionerna
I flera motioner begärs tillkännagivanden till regeringen om att reglerna för
godkännande av fristående skolor på grundskolenivå bör ändras. I huvudsak
åsyftas därmed en återgång till de bestämmelser för fristående skolor som
tillämpades före den 1 juli 1997.
Enligt motion 1997/98:Ub220 (m) yrkande 1 skall Skolverket avgöra om en skola
skall godkännas eller inte, utifrån objektiva kriterier som att skolan i allt
väsentligt följer gällande läroplan och att skolan är öppen för alla barn. En
skola som är godkänd skall ha rätt till ersättning från kommunen, framhåller
motionären. - Liknande synpunkter uttrycks i motion 1997/98:Ub282 (c) yrkande
1. Motionärerna understryker att bedömningen huruvida en fristående skola skall
godkännas skall göras utifrån skolans förmåga att uppfylla viktiga
kvalitetskrav. En godkänd skola skall ha rätt till offentlig finansiering.
Reglerna om att Skolverket kan återkalla rätten till bidrag bör ändras. I samma
motion begärs också att bestämmelserna om att skolan för att godkännas skall ha
ett visst lägsta elevantal skall slopas (yrkande 5). Skolverket skall kunna
avgöra om verksamheten är att betrakta som skola, anser motionärerna. - Även i
motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 11 förs fram att som förutsättning för att en
fristående skola skall godkännas av Skolverket bör gälla att skolans utbildning
svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och att
skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. Skolan bör
dessutom ha ett tillräckligt elevunderlag, dvs. minst 10-15 elever i en
årskurs. - Enligt motion 1997/98:Ub216 (kd), i denna del, bör reglerna
innefatta att den fristående skolan skall vara godkänd av Skolverket samt stå
under tillsyn av och delta i verkets uppföljning och utvärdering.
Undervisningen i den fristående skolan skall väsentligen svara mot läroplanens
allmänna mål och värdegrund. - Det hävdas i motion 1997/98:Ub264 (fp) yrkande 3
att många kommuner ställer sig avvisande till nya fristående skolor under
hänvisning till att verksamheten får negativa följder för skolväsendet i
kommunen. Motionären anser att reglerna som medger denna inskränkning i
möjligheten att etablera fristående skolor måste upphävas.
Förslag läggs fram i flera motioner om ändrade regler för bidrag till
fristående skolor på grundskolenivå.
Enligt motion 1997/98:Ub220 (m) yrkande 2 tolkar kommunerna de nya reglerna
om bidrag olika, vilket gör det svårt för de fristående skolorna att planera
sin verksamhet. Det är därför nödvändigt, anser motionären, att återinföra ett
lägsta golv när det gäller bidraget. - Samma begäran, att en lägsta garanterad
ersättningsnivå skall återinföras för de fristående skolorna, framställs i
motion 1997/98:Ub282 (c) yrkande 2. - Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande
12 skall kommunen vara skyldig att ekonomiskt ersätta skolor som godkänts av
Skolverket. Också här understryks att det är nödvändigt att statsmakterna
sätter ett golv, under vilket ersättningen inte får sjunka. - Likaså begärs i
motion 1997/98:Ub216 (kd), i denna del, ändrade regler i syfte att fristående
skolor skall garanteras en lägsta grundnivå för ersättning och därutöver
kompenseras för särskilda åtaganden. - I motion 1997/98:Ub218 (s) vill
motionären stoppa allt ekonomiskt stöd till fristående skolor med konfessionell
inriktning.
Frågan om elevavgifter vid fristående skolor tas upp i två motioner. Det är
enligt motion 1997/98:Ub220 (m) yrkande 3 angeläget att förbudet mot att ta ut
skäliga elevavgifter undanröjs. Förbudet förhindrar utveckling av alternativa
undervisningsformer och profiler som inte kan rymmas inom de ekonomiska ramar
som den gängse undervisningen i dag sätter gränser för. - Undervisningen skall
vara avgiftsfri, anförs det i motion 1997/98:Ub216 (kd) i denna del, men skolan
skall ha möjlighet att ta ut avgifter för skäliga merkostnader utifrån sin
profil.
Enligt motion 1997/98:Ub282 (c) yrkande 3 måste de fristående skolorna liksom
de kommunala vara förpliktade att erbjuda utbildning på lika villkor för alla
elever. Elever med behov av särskilt stöd, t.ex. funktionshindrade barn som
kräver extra ekonomiska resurser, skall ha samma möjlighet som andra elever att
ta del av de fristående skolorna, framhåller motionärerna.
I samma motion anser motionärerna vidare att elever i fristående skolor måste
ha motsvarande möjlighet att få tillgång till skolskjuts som finns för elever i
de kommunala skolorna (yrkande 4).
Fristående skolor skall ingå i de kommunala skolplanerna. Det begärs i
motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 15 och 1997/98:Ub216 (kd) i denna del.
Behovet av en översyn av de fristående skolornas roll och andel i det svenska
skolväsendet påtalas i motion 1997/98:Ub227 (fp) yrkande 1. Motionärerna vill
att det utreds hur man konstruktivt kan säkra fortsatt verksamhetsutrymme för
såväl fristående skolor som nedläggningshotade byskolor (yrkande 2).
Utskottets bedömning
Riksdagen beslutade hösten 1996 om nya regler för godkännande av och offentligt
bidrag till fristående skolor på grundskolenivå (prop. 1995/96:200, bet.
1996/97:UbU4, rskr.14). De nya reglerna i 9 kap. skollagen som trädde i kraft
den 1 januari 1997 och började tillämpas den 1 juli samma år innebär i korthet
följande. Fristående grundskolor skall för att kunna godkännas av Skolverket
svara inte bara mot grundskolans allmänna mål utan också mot den värdegrund som
gäller för det offentliga skolväsendet; tidigare gällde att den fristående
skolan väsentligen skulle svara mot målen. Vidare skall skolan om inte
särskilda skäl föreligger ha minst 20 elever. En godkänd fristående grundskola
skall av Skolverket förklaras berättigad till bidrag från elevernas
hemkommuner. Bidrag skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle
innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen eller om skolan tar ut elevavgifter. Om sådana förhållanden senare
inträffar kan Skolverket återkalla rätten till bidrag. Det bidrag som
hemkommunen lämnar skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens
behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser
till de egna grundskolorna. Den tidigare regeln att bidraget skall relateras
till kommunens genomsnittskostnad per elev har slopats.
En kommun är inte heller skyldig att lämna bidrag till särskilt stöd, om en
fristående grundskola tar emot en elev som har ett omfattande behov av särskilt
stöd och det därför uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter för kommunen.
Utskottet vill med anledning av motionerna påminna om att regeringen i maj
1997 tillkallat Kommittén för uppföljning av resursfördelningen till fristående
grundskolor (dir. 1997:55). Denna skall följa och utvärdera kommunernas
tillämpning av de nya bidragsreglerna för fristående grundskolor under läsåren
1997/98 och 1998/99. Kommittén skall belysa effekterna av tillämpningen såväl
för fristående grundskolor som för kommunerna. Särskilt skall effekterna
belysas för elever med behov av särskilt stöd och för elever i glesbygden.
Dessutom skall frågor om fristående grundskolors kostnader för skollokaler och
kostnader för sådana skolor med särskild profil belysas. Till kommittén har
knutits en referensgrupp med företrädare för de fristående skolornas olika
intresseorganisationer. En delrapport skall lämnas senast den 1 oktober 1998.
Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 oktober 1999.
Det bör även nämnas att Skolverket i regleringsbrev för år 1997 fått i
uppdrag att följa hur fristående skolor och kommuner tillgodoser behoven hos
särskilt stödkrävande elever och att därvid belysa effekterna ut
valfrihetssynpunkt. Skolverket skall redovisa detta uppdrag senast den 1
oktober 1998.
Utskottet konstaterar att de nya reglerna i skollagen har tillämpats under
mindre än ett år. Efter det första året skall den nyss nämnda kommittén lämna
sin första rapport. Resultatet av kommitténs arbete i sin helhet bör avvaktas.
När det sedan gäller frågan om skolskjuts för elever i fristående skolor har
utskottet tidigare avstyrkt motionsyrkanden härom (bet. 1996/97:UbU4
s. 12). Utskottet anförde då att det skulle föra mycket långt och kunna åsamka
kommunerna stora kostnader, om skyldigheten att sörja för skolskjuts utvidgades
till att gälla även elever som väljer annan skola än den som kommunen skulle ha
anvisat. Detta är fortfarande utskottets uppfattning.
Också motionsyrkanden om utrymme för fristående skolor i den kommunala
skolplanen har behandlats och avstyrkts av utskottet under föregående riksmöte
(bl.a. i bet. 1996/97:UbU6 s. 29). Utskottet hänvisar här endast till att de
krav som i skollagen ställs på den kommunala skolplanen inte innefattar någon
beskrivning av den enskilda skolans verksamhet eller pedagogiska profil (2 kap.
8 §). Dock är de fristående skolorna numera skyldiga att delta i den
uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som rör
fristående skolor på grundskolenivå.
Fristående gymnasieskolor
Motionerna
I två motioner, nämligen 1997/98:Ub247 (m) yrkande 12 och 1997/98:Ub221 (fp)
yrkande 19, anmärks att fristående gymnasieskolor visat sig kunna locka sökande
till utbildningar som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Som
exempel nämns industrigymnasier med pedagogisk förnyelse av undervisningen. I
båda motionerna hävdar motionärerna att framväxten av sådana nya skolor har
försvårats genom att kommunen i stället för länsstyrelsen numera skall göra
bedömningen huruvida en ny gymnasieskola kommer att påverka näraliggande
utbildning.
Enligt motion 1997/98:A456 (fp) yrkande 3 bör kommunernas möjlighet att
begränsa tillkomsten av fristående gymnasieskolor avskaffas.
Utskottets bedömning
Nu gällande regler för offentligt bidrag till fristående gymnasieskolor i 9
kap. skollagen antogs av riksdagen hösten 1996 och trädde i kraft den 1 januari
1997 (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14). Bland annat infördes
regeln att ansökan om bidrag skall lämnas direkt till Skolverket som också
skall avgöra om en fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad till
bidrag. Dock skall verket innan dess ha inhämtat yttrande från berörda
kommuner. Skolverket får inte meddela beslut om rätt till bidrag i fråga om
utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i
den kommun där gymnasieskolan är belägen eller i närliggande kommuner.
Tidigare beslutade regeringen om rätt till bidrag efter det att berörda
kommuner yttrat sig och en regional bedömning gjorts av länsstyrelsen. Även i
den då gällande lagtexten fanns motsvarande skrivningar om att förklaring om
rätt till bidrag inte skulle lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära
påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet
i regionen.
Genom den förändring av reglerna som gjordes har beslutsprocessen förenklats.
Länsstyrelsens regionala bedömning i ärendet har upphört. Det ankommer i
stället på Skolverket att vid prövningen i ansökningsärende lägga ett
helhetsperspektiv på gymnasieutbildningen i lägeskommunen och i närliggande
kommuner.
Utskottet avstyrkte våren 1997 liknande motionsyrkanden som de här aktuella,
bl.a. med hänvisning till vikten av en allsidig bedömning (bet. 1996/97:UbU7 s.
19). Utskottet anser att även motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 19,
1997/98:Ub247 yrkande 12 och 1997/98:A456 yrkande 3 bör avslås av riksdagen.
Övriga frågor
Behovet av en utredning om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola framhålls
i motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 1. Motionärerna anmärker att en sådan
utredning motiveras av att nästan alla elever går vidare från grundskolan till
gymnasieskolan, varför ungdomsskolan mer bör anpassas till ungdomars olika
utvecklingsstadier.
U t s k o t t e t är inte berett att tillmötesgå motionärernas begäran om en
utredning om en sammanhållen ungdomsskola. Dock vill utskottet hänvisa till att
Skolverket sedan november 1997 driver ett utvecklingsprojekt, benämnt Bryggan,
som rör övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan. I
utvecklingsprojektet deltar Skolverkets 11 fältenheter i samverkan med 12
kommuner. En anledning till projektet är att hösten 1998 kommer de första
eleverna som går ut med betyg enligt det nya betygssystemet att tas in i
gymnasieskolan och samtidigt införs krav på godkänt betyg i svenska/svenska som
andraspråk, engelska och matematik för intagning. Enligt Skolverkets
Verksamhetsplan 1998 skall verket under året följa och ge stöd till kommunerna
i deras arbete med att vägleda och stödja eleverna inför övergången till
gymnasieskolan (s. 11). Särskilt inriktar man sig på de elever som har
svårigheter att nå målen i årskurs 9. Erfarenheter av olika vägar att skapa
goda förutsättningar för elevernas vidare skolgång skall spridas.
Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.
Läsårsindelningen i gymnasieskolan behandlas i två motioner. Enligt motion
1997/98:Ub215 (kd) yrkande 21 skulle ett gymnasieår med tre terminer kunna leda
till ett lugnare tempo. För vissa program skulle ett tredelat gymnasieår vara
särskilt lämpligt. Motionärerna pekar på att tillgång till arbetsplatser behövs
under hela kalenderåret för att klara en god tillgång till praktikplatser. De
vill att möjligheten att förändra läsårets struktur på gymnasienivå skall
utredas. - I motion 1997/98:Ub240 (c) föreslås att några olika kommuner får
pröva att införa ett system med tre terminer i skolan för att se om man kan ta
till vara alla de resurser som finns i dagens skola på ett bättre sätt.
U t s k o t t e t vill peka på att Kommittén för gymnasieskolans utveckling
i sitt slutbetänkande Den nya gymnasieskolan - problem och möjligheter (SOU
1997:107) framfört uppfattningen att det bör ske en betydande minskning av de
bestämmelser i gymnasieförordningen som reglerar läsåret (3 kap.). Om detta
sker skulle arbetsplatsförlagd utbildning, APU, och eftertraktade kurser som
anordnas av andra kommuner än hemkommunen kunna ges utanför den gängse
terminstiden, t.ex. på sommaren. Utskottet har inhämtat att det för närvarande
pågår ett sådant arbete inom Regeringskansliet med att minska detaljregleringen
beträffande gymnasieskolans läsår.
Utskottet noterar att regeringen har aviserat en översyn av skollagen i dess
helhet (prop. 1997/98:94 s. 25). Regeringen anger i sammanhanget att skollagen
och andra skolförfattningar skall spegla en mål- och resultatstyrd verksamhet.
Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå motionerna
1997/98:Ub215 yrkande 21 och 1997/98:Ub240.
I motion 1997/98:Ub235 (s) begärs en ändring av skollagen när det gäller
placeringskommuns ansvar för det placerade barnets skolgång. Det i motionen
påtalade förhållandet är följande. Huvudregeln vid placeringar är att barn som
placeras i familjehem skall folkbokföras i familjehemskommunen, medan barn som
placeras i hem för vård eller boende (institution) inte skall folkbokföras i
vistelsekommunen. Den kommun där barnet är folkbokfört är ansvarig för
skolgången och kostnaderna för denna. Enligt en nyligen beslutad ändring av
socialtjänstlagen har placeringskommunen ett sammanhållet ansvar för den
placerades behov enligt socialtjänstlagen. För att slippa kostnadstvister
mellan kommuner bör skollagen ändras så att placeringskommunen, oavsett vilken
kommun som är folkbokföringskommun, har totalt ansvar för det placerade barnets
skolgång, särskilda stödinsatser i skolan och kostnaderna för detta.
U t s k o t t e t har erfarit att den aktuella frågan om ansvaret för
placerat barns skolgång är uppmärksammad inom Utbildningsdepartementet.
Utskottet utgår därför från att man i den översyn av skollagen som aviserats
också kommer att se över om det finns behov av en ändring av skollagen i detta
avseende. Något riksdagsuttalande med anledning av motionsyrkandet behövs inte.
Detta bör alltså avslås.
Förslag om vidgade möjligheter för kommuner att lägga ut undervisning på
entreprenad begärs i motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 4 och 1997/98:Ub247
(m) yrkande 9. Lagen om entreprenadförhållanden inom skolan bör förtydligas,
anser motionärerna, så att det blir möjligt för kommunerna att framöver uppdra
åt andra utbildningsanordnare att bedriva undervisning inom ett flertal olika
ämnen. Detta motiveras med att skolan skall kunna ta till sig kunskaper som
skolan saknar. Ett intressant område borde kunna vara användandet av
informationsteknik i skolan, där IT-företagen har mycket kunskap att bidra med,
framhåller motionärerna.
U t s k o t t e t påminner om att enligt gällande regler i lagen (1993:802)
om entreprenadförhållanden inom skolan får kommuner och landsting sluta avtal
med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss
undervisning inom gymnasieskolan. Avtalet får, som motionärerna påpekat, endast
avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska
ämnen och yrkesämnen. För undervisning inom andra områden än de nu nämnda får
regeringen dock enligt lagen medge entreprenaddrift, om det finns särskilda
skäl i det enskilda fallet.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat och avstyrkt liknande
motionsyrkanden om att ge kommunerna vidgade möjligheter att lägga ut
undervisning på entreprenad, senast våren 1997 (bet. 1996/97:UbU7 s. 20 och
1996/97:UbU14 s. 8). Utskottet ansåg då, liksom tidigare, att det inte fanns
skäl att ändra gällande föreskrifter om undervisning på entreprenad inom
skolområdet. Utskottet har inte heller nu någon annan uppfattning. De aktuella
motionsyrkandena bör således avslås av riksdagen.
Förutsättningarna för att utveckla uppfinnarutbildningen bör utredas, enligt
motion 1997/98:Ub275 (s). Motionärerna refererar till uppfinnarskolan Idéum som
enligt dem har en utbildning som givit goda resultat. Problemet är att
utbildningen i fråga inte kan hänföras till vare sig gymnasieutbildning eller
högskoleutbildning, varför det har visat sig svårt att finna en stadigvarande
finansiering.
U t s k o t t e t hänvisar till att ett nytt system för statligt stöd till
kompletterande skolor nyligen har föreslagits av en särskild utredare i
betänkandet Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden (SOU
1998:11). Bland annat innebär det föreslagna systemet att flera utbildningar än
i dag skall kunna befrias från mervärdesskatt i och med att de ställs under
statlig tillsyn. Skolverket avses bli beslutsinstans i fråga om fristående
utbildningar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Med det anförda
avstyrks motionsyrkandet.
Behovet av forskning om underhållningsvåldets påverkan på barn och ungdom
framhålls i motion 1997/98:Kr306 (kd) yrkande 4. Enligt motionärerna kan
våldsinslagen i medierna leda till aggressioner hos de barn och ungdomar som
ser dem. Medievåldet skrämmer och kan på sikt innebära en tillvänjning till
våld. Ännu mer kunskap om effekterna av underhållningsvåldet är nödvändig,
betonar motionärerna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet med
hänvisning till det arbete som i dag bedrivs av Våldsskildringsrådet och vid
Nordicom (Nordiska Dokumentationscentralen för Masskommunikationsforskning),
Göteborgs universitet. Våldsskildringsrådet inrättades efter riksdagsbeslut år
1990 och är inordnat under Kulturdepartementet (dir. 1990:40). Rådets uppgift
är bl.a. att samordna myndigheters åtgärder mot skadliga våldsskildringar i
rörliga bilder, speciellt sådana som når barn och ungdomar, att stödja
organisationer och grupper som engagerar sig i frågorna, att följa och sprida
forskning inom området och att verka för ökad mediekunskap i skolan. Hitintills
har rådet publicerat ett 20-tal skrifter med insamlad kunskap. Rådets arbete är
inte tidsbegränsat. - Forskning från hela världen om medievåldets effekter på
barn och ungdom samlas in i databas sedan år 1997 hos the International
Clearinghouse on Children and Violence vid Nordicom. The Clearinghouse
finansieras av regeringen och Unesco.
Frågor om sponsring av läromedel och reklaminslag i läromedel tas upp i motion
1997/98:Ub272 (mp) yrkandena 1-3. Motionären understryker att läromedlen skall
ge eleverna en allsidig och bred utbildning utan reklam från olika
särintressen. Det är därför angeläget, menar motionären, att regeringen följer
utvecklingen när det gäller sponsrade läromedel och vidtar åtgärder för att
minska mängden av sådana läromedel.
U t s k o t t e t har i denna fråga med anledning av en motion tidigare
redovisat sin uppfattning att det i läroplanernas krav på saklighet och
allsidighet i skolans undervisning inte finns utrymme för skolhuvudmännen att
enbart använda sig av sponsrade läromedel (bet. 1996/97:UbU7 s. 18 f.).
Utskottet har samma uppfattning nu. Motionen avstyrks.
Enligt motion 1996/97:T916 (c) yrkande 5 är tillgången till datorutrustning
begränsad i många skolor. Samtidigt finns det i dag datortek i alla kommuner.
Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen
om möjligheterna att genom samordning låta datorteken utnyttjas också av
skolan.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet. Utskottet ser positivt på ett
samarbete mellan skolor och datortek. Det får dock ankomma på kommunerna som
huvudmän för verksamheterna att bedöma i vilken omfattning datorteken kan
samutnyttjas.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande
13, 1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:
Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10, 1997/98:Ub267
yrkande 4, 1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 och 1997/98:So801 yrkande 10,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (c)
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (mp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
2. beträffande skolans styrning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub208 yrkande 13,
res. 1 (m) - delvis
3. beträffande uppföljning och utvärdering av teckenspråksutbildning
för föräldrar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub257,
4. beträffande individualiserad undervisning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 2 och 1997/98:Ub250
yrkande 7,
res. 6 (m, fp) - delvis
5. beträffande elevinflytande
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub245 yrkande 2 och 1997/98:Ub281
yrkandena 4 och 5,
res. 3 (v) - delvis
6. beträffande elever med funktionshinder, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub210, 1997/98:Ub215 yrkande 12,
1997/98:So411 yrkande 5 och 1997/98:So430 yrkande 1,
res. 7 (c, fp)
res. 5 (kd) - delvis
7. beträffande hemspråksinternat för elever med funktionshinder
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub236,
res. 4 (mp) - delvis
8. beträffande stöd till elever med annat modersmål än svenska
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub252 och 1997/98:Ub807 yrkande 21,
res. 5 (kd) - delvis
9. beträffande arbetsmiljö för barn
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 10, 1997/98:
Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262 yrkandena 1 och 2, 1997/98:So308 yrkande 19
och 1997/98:So674 yrkande 11,
res. 8 (fp)
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (mp) - delvis
10. beträffande utredning om kvaliteten m.m. i den kommunala
barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub219 yrkande 2,
11. beträffande nationellt system för rapportering av olycksfall
bland barn och ungdomar i skolan m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub5 yrkande 9 och 1997/98:
Ub219 yrkande 1,
res. 3 (v) - delvis
12. beträffande barns bästa
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub254,
13. beträffande ämnet matematik
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub237,
14. beträffande ämnet svenska
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub266 och 1997/98:Ub802 yrkandena 1 och
2,
15. beträffande utbildning i miljökunskap m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub269 yrkandena 1-3,
16. beträffande utbildning i konsumentkunskap m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub270 yrkandena 1 och 2, 1997/98:L716
yrkande 4 och 1997/98:Jo525 yrkande 13,
17. beträffande sex- och samlevnadsundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 11, 1997/98:
Ub242, 1997/98:Ub277, 1997/98:Ub281 yrkande 12, 1997/98:Ju919 yrkande 7,
1997/98:So347 yrkande 15, 1997/98:So629 yrkande 7, 1997/98:A804 yrkande 26
och 1997/98:A805 yrkande 16,
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (mp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
18. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub231 yrkandena 2-4, 1997/98:Ub256
yrkande 11, 1997/98:So653 yrkande 4 och 1997/98:
So655 yrkande 2,
res. 4 (mp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
19. beträffande skolledarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub238 och 1997/98:Ub281 yrkande 11,
res. 3 (v) - delvis
20. beträffande pedagogisk kompetens för rektorer i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub249,
21. beträffande behovet av forskarutbildade lärare/lektorer
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande
16, 1997/98:Ub247 yrkande 16 och 1997/98:Ub267 yrkande 6,
res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis
22. beträffande skolforskning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub215 yrkande 15,
res. 5 (kd) - delvis
23. beträffande lärarcertifikat
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub206 och 1997/98:Ub208 yrkande 15,
res. 1 (m) - delvis
24. beträffande yrkeslärares kompetens
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 18 och 1997/98:Ub247
yrkande 15,
res. 6 (m, fp) - delvis
25. beträffande lag om praktik för lärare
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub228,
26. beträffande mentorer för nyutexaminerade lärare
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub256 yrkande 9,
res. 5 (kd) - delvis
27. beträffande kamratstödjare i skolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub279,
28. beträffande teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för
döva
att riksdagen avslår motion 1997/98:So430 yrkande 2,
29. beträffande rätten att välja skola
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub208 yrkande 6,
res. 1 (m) - delvis
30. beträffande skolor som kan motverka segregation, m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub264 yrkandena 1 och 2,
31. beträffande regler för godkännande av fristående skolor på
grundskolenivå
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub216 i denna del, 1997/98:Ub220
yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 11, 1997/98:
Ub264 yrkande 3 samt 1997/98:Ub282 yrkandena 1 och 5,
res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis
32. beträffande regler för bidrag till fristående skolor på
grundskolenivå
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub216 i denna del, 1997/98:Ub218,
1997/98:Ub220 yrkande 2, 1997/98:Ub250 yrkande 12 och 1997/98:Ub282
yrkande 2,
res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis
33. beträffande elevavgifter i fristående skolor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub216 i denna del och 1997/98:Ub220
yrkande 3,
res. 5 (kd) - delvis
34. beträffande mottagande i fristående skolor av elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub282 yrkande 3,
res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis
35. beträffande översyn av de fristående skolornas roll och andel i
det svenska skolsystemet, m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub227,
36. beträffande skolskjuts för elever i fristående skolor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub282 yrkande 4,
res. 10 (m, c, mp, kd)
37. beträffande fristående skolor i kommunala skolplaner
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub216 i denna del och 1997/98:Ub807
yrkande 15,
res. 11 (mp, kd)
38. beträffande fristående gymnasieskolor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 19, 1997/98:
Ub247 yrkande 12 och 1997/98:A456 yrkande 3,
res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis
39. beträffande en utredning om en sammanhållen och flexibel
ungdomsskola
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub281 yrkande 1,
res. 3 (v) - delvis
40. beträffande läsårsindelningen i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 21 och 1997/98:Ub240,
res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis
41. beträffande placeringskommuns ansvar för det placerade barnets
skolgång
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub235,
42. beträffande undervisning på entreprenad
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 4 och 1997/98:Ub247
yrkande 9,
res. 1 (m) - delvis
43. beträffande en utredning om uppfinnarutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub275,
44. beträffande behovet av forskning om underhållningsvåldets
påverkan på barn och ungdom
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 4,
45. beträffande sponsring av läromedel
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub272,
res. 4 (mp) - delvis
46. beträffande datortek
att riksdagen avslår motion 1996/97:T916 yrkande 5.
Stockholm den 15 april 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Beatrice Ask
I beslutet har deltagit: Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson
(s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig
(v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd
(m) och Marie Wilén (c).
Reservationer
1. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 2, 23, 29 och 42)
Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) anför:
Vi fäster stor vikt vid utvärdering och tillsyn av skolorna. Enligt vår
uppfattning bör samma kvalitetskrav och krav på kvalitetsgranskning gälla för
alla skolor som omfattas av skolplikten. Landets alla skolor - offentliga och
enskilda - bör granskas med samma frekvens och utifrån samma kriterier. Vi
anser att utvärdering och tillsyn bör ske av ett fristående institut för
kvalitetsgranskning i skolan. Vi anser också att det är viktigt att utveckla
formerna för internationell utvärdering av utbildningen i olika länder och
förutsätter att berörda myndigheter aktivt bidrar till detta. De undersökningar
som görs bl.a. inom ramen för OECD är viktiga.
Enligt vår mening behöver ansvarsfördelningen mellan den statliga och den
lokala beslutsnivån tydliggöras ytterligare. När det gäller skolans styrning
anser vi att inriktningen bör vara att varje skolenhet blir mer självständig
vad gäller genomförande av skolans uppdrag och användningen av de resurser som
står till förfogande. Samtidigt måste staten ta ett grundläggande ansvar för
finansieringen av skolan. Enligt vår uppfattning bör i detta syfte en nationell
skolpeng införas.
Vi anser att ett lärarcertifikat bör införas som en kvalitetsgaranti. Det
behövs lärare med olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter i skolan.
Läraryrket måste öppnas för personer som önskar byta yrke. Ett lärarcertifikat
bör kunna användas som ett medel för rekryteringen till läraryrket.
Lärarcertifikatet bör tidsbegränsas, förslagsvis till fem år, och medföra en
skyldighet för skolan att se till att läraren under perioden får fort- och
vidareutbildning enligt en individuellt utarbetad plan.
Skolor med olika pedagogisk eller profilerad inriktning och skolor som drivs
i olika former innebär ökad mångfald, vilket gör att fler kan finna ?den bästa
skolan?. Vår uppfattning är att eleven skall sättas i centrum. Därför skall ett
aktivt skolval uppmuntras. Alla skall få möjlighet att välja skola. Kommunernas
skyldighet att i sin planering utgå från elevers och föräldrars önskemål och
därmed kommunicera med hemmen bör tydliggöras. Detta bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandet i fråga som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill vidga skolornas möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad
för att skolan skall kunna ta till sig kunskaper som skolan saknar, men också
för att stimulera till ändrade arbetsformer. Ett intressant område är
användandet av informationstekniken i skolan, där IT-företagen kan bidra med
mycket kunskap. I detta syfte bör, som framhållits i motionsyrkanden,
lagreglerna på området förtydligas så att det framöver blir möjligt för
kommunerna att uppdra åt andra utbildningsanordnare att bedriva undervisning
inom ett flertal olika ämnen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandena.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 23, 29
och 42 bort hemställa
1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11 och
1997/98:Ub229 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub215 yrkande
13, 1997/98:Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10,
1997/98:Ub267 yrkande 4, 1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 samt
1997/98:So801 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
2. beträffande skolans styrning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande lärarcertifikat
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub206 och 1997/98:Ub208
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
29. beträffande rätten att välja skola
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
42. beträffande undervisning på entreprenad
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 4 och
1997/98:Ub247 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
2. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1)
Marie Wilén (c) anför:
Jag anser att utvärdering och kvalitetsfrågor är viktiga i ett decentraliserat
system. Enligt min uppfattning är det särskilt viktigt med det arbete som görs
lokalt med utvärdering och kvalitetsutveckling. Jag vill därför att kommunernas
och skolornas eget ansvar för kvaliteten vidareutvecklas. Jag anser också att
den nationella utvärderingen av skolan bör omfatta en systematisk redovisning
av elevernas egna upplevelser av skolsituationen. Det är väsentligt att
regelbundet ta reda på hur barnen själva upplever skolan.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 1 bort
hemställa
1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub267 yrkande 4 och
1997/98:So801 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1997/98:
Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande 13, 1997/98:Ub229 yrkande 1,
1997/98:Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10 och
1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
3. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 5, 9, 11, 17, 19 och 39)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Enligt min uppfattning behöver Skolverkets roll i arbetet med att följa upp,
utvärdera och säkra utbildningens kvalitet stärkas. Någon form av sanktioner
mot kommuner som inte uppfyller läroplanens mål kan visa sig nödvändiga.
En förnyelse av skolan behövs. Jag anser att det krävs en förändring av
nuvarande arbetsformer. Lärares och skolledares yrkesroller behöver utvecklas i
syfte att skapa en mer stimulerande inlärningsmiljö för eleverna. Eleverna
skall vara delaktiga i ansvaret för skolans dagliga verksamhet med inflytande
över den inre och yttre miljön. Jag anser att varje skola i sin årliga
redovisning till kommunerna skall rapportera hur elevernas inflytande på
planering och undervisning har utvecklats och också ge exempel på vilka
elevaktiva arbetsformer som har använts. Vidare bör ett diskussionsmaterial om
elevinflytande tas fram där man beskriver vad läroplan och kursplan är och där
man behandlar vad det innebär att ta eget ansvar för sitt lärande.
Enligt min uppfattning bör det skapas regler som garanterar en god
arbetsmiljö på daghem, fritidshem och skola. En särskild lag som värnar om
barnens hälsa och säkerhet bör införas. Regeringen bör återkomma med förslag
till sådan lagstiftning.
Ett nationellt system för rapportering av olycksfall bland barn och ungdomar
i skolan bör införas. Det är angeläget att få en överblick av detta område.
Sex och samlevnad skall enligt läroplanen inte bara tas upp i ämnet biologi
utan även i religionskunskap och samhällskunskap. En undersökning omfattande
600 skolor visar att 60 % av dem inte följer läroplanen. Jag anser att en
särskild uppföljning av sex- och samlevnadsundervisningen behöver genomföras.
Enligt min mening borde ett nytt ämne ?levnadslära? införas i kursplanerna på
A-nivå i kärnämnena med undantag för matematik och engelska. Ämnet bör belysas
utifrån ett psykologiskt, socialt och etiskt perspektiv och utgå från elevernas
frågor och tankar om relationer och sexualitet. Det är viktigt att
sexualkunskap integreras i ämnena och behandlas ur många aspekter.
När det gäller skolledarutbildning vill jag betona att rektorerna behöver
fortbildning och återkommande handledning för att klara de högt ställda kraven
på ledarskap. Den statliga rektorsutbildningen bör vara öppen inte bara för
nyanställda utan även för rektorer som har arbetat i yrket under en tid.
Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Jag anser
att det nu är dags att dra konsekvenserna av detta och utforma en sammanhållen
och flexibel ungdomsskola som är mer anpassad till ungdomars olika
utvecklingsstadier. En praktisk och yrkesorienterande start inom socialt,
tekniskt eller ekonomiskt utbildningsområde skulle kunna ske redan i
årskurserna 8 eller 9 och därefter följas av mer teoretiska studier när eleven
nått mognadsnivån för sådana studier. Jag vill att riksdagen bifaller motions-
yrkandet om en parlamentarisk utredning för att utforma ett förslag till en
sådan ungdomsskola för alla.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 5, 9, 11,
17, 19 och 39 bort hemställa
1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub245 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande 13,
1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10,
1997/98:Ub267 yrkande 4, 1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 samt
1997/98:So801 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. beträffande elevinflytande
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub245 yrkande 2 och
1997/98:Ub281 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
9. beträffande arbetsmiljö för barn
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 10 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262 yrkandena 1 och 2,
1997/98:So308 yrkande 19 och 1997/98:So674 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande nationellt system för rapportering av olycksfall bland
barn och ungdomar i skolan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 9 och med anledning av
motion 1997/98:Ub219 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
17. beträffande sex- och samlevnadsundervisning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 11, 1997/98:Ub281
yrkande 12 och 1997/98:Ju919 yrkande 7 och med anledning av motionerna
1997/98:Ub242, 1997/98:Ub277 och 1997/98:A804 yrkande 26 samt med avslag
på motionerna 1997/98:So347 yrkande 15, 1997/98:So629 yrkande 7 och
1997/98:A805 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
19. beträffande skolledarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 11 och med
anledning av motion 1997/98:Ub238 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
39. beträffande en utredning om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 7, 9, 17, 18 och 45)
Gunnar Goude (mp) anför:
Enligt min mening är det angelägat att tillsynen av skolan breddas till att
omfatta större delar av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning,
resurser för barn med specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati,
otillbörlig påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård. Det är naturligt att
Skolverket, som har ett övergripande ansvar för tillsynen av skolan, ser till
att kommunerna får information om vad som förväntas av dem och sedan
kontrollerar att kommunerna verkligen bedriver en aktiv tillsyn.
Jag anser att förutsättningarna för att starta hemspråksinternat för elever
med funktionshinder bör utredas. Jag förordar internatform därför att det
ekonomiskt skulle vara praktiskt taget omöjligt för en kommun att erbjuda denna
specialanpassade modersmålsundervisning inom den egna verksamheten.
Det är viktigt att ta fram kriterier för säkring av barns arbetsmiljö. Jag
anser att regeringen - utifrån en samlad bedömning av vad som är god
arbetsmiljö - bör ta fram kriterier för en kvalitetsmärkning av daghem och
skolor. Det bör vara föräldrars och barns rätt att få tillgång till uppgifter
som visar vilka hälsorisker barnen kan utsättas för i sin dagliga miljö.
Jag vill betona behovet av en ökad sex- och samlevnadsundervisning i grund-
och gymnasieskolan. Det är viktigt att i direkta samtal med ungdomarna
diskutera relationer, sexualitet och känslor, bl.a. i syfte att på sikt
marginalisera pornografin.
En utvärdering av undervisningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT) bör
genomföras avseende undervisningens omfattning och inriktning. Rektor har
enligt läroplanerna ansvar för att eleverna får ANT-undervisning.
Undervisningen varierar emellertid mycket mellan skolorna, varför en
utvärdering behövs.
Det är viktigt att skolan står fri från olika ekonomiska intressen. Som
påpekas i motion 1997/98:Ub272 har emellertid sponsringen av läromedel ökat i
takt med att skolan fått allt mindre resurser. Jag instämmer med motionären i
att sponsrade läromedel skall kunna förekomma som komplement, men de skall inte
kunna ersätta de vanliga läromedlen. Regeringen bör följa utvecklingen och
vidta nödvändiga åtgärder. Utskottet borde ha tillstyrkt motionen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 7, 9,
17, 18 och 45 bort hemställa
1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 och med
avslag på motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande 13,
1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:
Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10, 1997/98:Ub267
yrkande 4 samt 1997/98:So801 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
7. beträffande hemspråksinternat för elever med funktionshinder
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub236 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande arbetsmiljö för barn
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So308 yrkande 19 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 10, 1997/98:Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262
yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So674 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande sex- och samlevnadsundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A804 yrkande 26 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 11, 1997/98:
Ub242, 1997/98:Ub277, 1997/98:Ub281 yrkande 12 och 1997/98:
Ju919 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1997/98:So347 yrkande 15,
1997/98:So629 yrkande 7 och 1997/98:A805 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So655 yrkande 2 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 11 och 1997/98:So653 yrkande 4 samt
med avslag på motion 1997/98:Ub231 yrkandena 2-4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
45. beträffande sponsring av läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub272 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 6, 8, 17, 18, 22, 26 och 33)
Inger Davidson (kd) anför:
Jag vill betona att en effektiv uppföljning, utvärdering och tillsyn är
nödvändig för att mål- och resultatstyrningen som numera gäller på skolans
område skall fungera. Formerna för tillsyn, uppföljning och utvärdering bör
anges i den kommunala skolplanen. Jag vill framhålla behovet av uppföljning och
utvärdering av tidsutrymmet för ämnen som är förlagda i block och för
estetiska och praktiska ämnen. Jag vill också peka på behovet av uppföljning
och utvärdering av hur formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete
utvecklas samt vilka resultat arbetet mot mobbning och främlingsfientlighet har
givit. Det är också viktigt med utvärdering av fortbildning för lärare ur det
etiska perspektivet.
Elever med olika typer av funktionshinder integreras i allt högre grad i den
vanliga undervisningen. Jag vill framhålla att tillräckliga resurser måste
avsättas för dessa elevers behov. Särskild hänsyn skall också tas till elever
med olika former av inlärningssvårigheter. Alla lärare skall ha grundläggande
kunskaper i specialpedagogik. Skolan skall också ha tillgång till lärare med
fördjupad specialpedagogisk utbildning. Skolan har en viktig roll för att öka
medvetandet om funktionsnedsättningar. Skolverket bör i sitt utvärderingsarbete
följa upp skolans förhållningssätt och verksamhet för att motverka
diskriminering av elever och personal med funktionsnedsättning.
När det gäller stöd till elever med annat modersmål än svenska anser jag att
man bör ta till vara invandrares/flyktingars kunskaper för utbildningsinsatser
i skolan. Skolan bör tillföras välutbildade svensktalande personer som kan
elevernas språk och låta dem ge eleverna studiehandledning. Detta skulle också
ge meningsfulla arbetsuppgifter åt annars arbetslösa människor.
Jag anser att sex- och samlevnadsundervisningen måste utvecklas och fördjupas
så att den i större omfattning handlar om värderingar, känslor och
ansvarstagande i en relation. Det är viktigt med en brett upplagd
samlevnadsundervisning som betonar ansvar för och hänsyn till andra människor.
Beträffande undervisningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT) vill jag
peka på att denna undervisning har försämrats. Grundskolan har ett särskilt
ansvar för att informera om drogers skadeverkningar och visa på positiva
alternativ. Information om alkohol och andra droger måste föras ut i många
sammanhang. Det är viktigt att ANT-utbildningen för lärare, socialarbetare och
skolkuratorer förbättras.
Jag anser att det är viktigt att skolforskningen också ger möjlighet för
lärare att bedriva forskning inom ramen för sitt arbete för att närma
skolforskningen till skolan. Enligt min mening bör forskare ges möjlighet att
tillfälligt gå in i skolarbetet och arbeta tillsammans med lärare som vill
satsa på forskning. Forskning bör bli en karriärväg för lärare.
Jag anser vidare att nyutexaminerade lärare bör få tillgång till en erfaren
mentor under det första året som lärare. Eventuellt skulle det första året som
lärare kunna betraktas som AT-tjänstgöringen för läkare.
Undervisningen i fristående grundskolor skall vara avgiftsfri, men skolan bör
enligt min mening ha möjlighet att ta ut elevavgifter för skäliga merkostnader
utifrån den profil skolan har, t.ex. för musikinstrument i en skola med
musikprofil. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub216 i denna del.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 6, 8,
17, 18, 22, 26 och 33 bort hemställa
1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 13 och
1997/98:Ub256 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub208
yrkande 11, 1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:
Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub267 yrkande 4, 1997/98:Ub807
yrkandena 13 och 14 samt 1997/98:So801 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande elever med funktionshinder m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 12 och
1997/98:So430 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub210 och
1997/98:So411 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
8. beträffande stöd till elever med annat modersmål än svenska
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub252 och med anledning av motion
1997/98:Ub807 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande sex- och samlevnadsundervisning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:A805 yrkande 16 och
1997/98:So347 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub5 yrkande
11, 1997/98:Ub242, 1997/98:Ub277, 1997/98:
Ub281 yrkande 12, 1997/98:Ju919 yrkande 7, 1997/98:So629 yrkande 7 och
1997/98:A804 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
18. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna !997/98:Ub256 yrkande 11 och
1997/98:So653 yrkande 4 och med anledning av motion 1997/98:So655 yrkande
2 samt med avslag på motion 1997/98:Ub231 yrkandena 2-4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
22. beträffande skolforskning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande mentorer för nyutexaminerde lärare
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
33. beträffande elevavgifter i fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub216 i denna del och med
anledning av motion 1997/98:Ub220 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
6. Individualiserad undervisning m.m. (mom. 4 och 24)
Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Vi anser att individualiserad undervisning är en möjlighet att ge varje elev en
utmaning. All inlärning som syftar till att nå bästa möjliga resultat måste
utgå från individens personliga kunskaper, erfarenheter och mognad. Nya
pedagogiska metoder för individualiserad undervisning bör utvecklas.
När det gäller yrkeslärares kompetens vill vi framhålla att man måste koppla
uppdatering och yrkespraktik till någon form av lärarcertifikat, där lärarna
regelbundet är ute i arbetslivet och får adekvat yrkespraktik. Detta är enligt
vår uppfattning nödvändigt om eleverna skall kunna erbjudas en modern
utbildning.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 4 och 24 bort
hemställa
4. beträffande individualiserad undervisning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 2 och
1997/98:Ub250 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
24. beträffande yrkeslärares kompetens
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 18 och
1997/98:Ub247 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. Elever med funktionshinder, m.m. (mom. 6)
Ola Ström (fp) och Marie Wilén (c) anför:
Vi anser att det är mycket viktigt att det i kommunernas skolplaner anges
tydliga mål för hur elever med handikapp och funktionshinder skall ges en
jämfört med övriga elever likvärdig skolgång. Vi ser på utvecklingen för dessa
elever med stor oro. Om elever med funktionshinder inte får en optimal
utbildning utifrån sina förutsättningar kommer dessa elever som vuxna inte att
aktivt kunna delta i samhället, få den sociala gemenskap och skapa de nätverk
som en demokrati bör erbjuda.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 6 bort
hemställa
6. beträffande elever med funktionshinder, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub210 och 1997/98:So411
yrkande 5 och med anledning av motionerna 1997/98:
Ub215 yrkande 12 och 1997/98:So430 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
8. Arbetsmiljö för barn (mom. 9)
Ola Ström (fp) anför:
Enligt min mening är det mycket angeläget att barns arbetsmiljö förbättras.
Elever omfattas sedan 1991 av arbetsmiljölagen och de föreskrifter som finns om
arbetsmiljö. I praktiken har dock inte dessa bestämmelser fått fullt genomslag.
Brister har påvisats när det gäller såväl den fysiska som den psykosociala
arbetsmiljön. Jag anser att arbetet med att förbättra skolmiljön måste
intensifieras. Såväl Folkhälsoinstitutet som Skolverket har ett ansvar för att
så sker. Men ytterst är det regeringen som bör ta nödvändiga initiativ för att
åsadkomma en förbättring.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 9 bort
hemställa
9. beträffande arbetsmiljö för barn
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So674 yrkande 11 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 10, 1997/98:Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262
yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:So308 yrkande 19 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Behovet av forskarutbildade lärare/lektorer m.m. (mom. 21, 31, 32, 34, 38
och 40)
Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Marie Wilén (c) anför:
Vi vill betona vikten av att fler forskarutbildade lärare/lektorer anställs i
skolorna. Den forskningsanknytning som förekomsten av fler lektorer innebär
ökar givetvis kvaliteten i undervisningen. Vidare skapas fler karriärvägar för
lärarna vilket i sin tur får positiva effekter för rekryteringen till
läraryrket. Kommunerna har ansvar för att den negativa trenden vad gäller
antalet lektorer bryts och att fler lektorstjänster inrättas och tillsätts.
Regeringen bör noga följa utvecklingen och vidta de åtgärder som regeringen
anser erforderliga i syfte att stimulera utvecklingen i positiv riktning.
Enligt vår mening bör som förutsättning för att en fristående skola skall
godkännas av Skolverket gälla att skolans utbildning svarar mot de kunskaper
och färdigheter som grundskolan förmedlar och att verksamheten i skolan även i
övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. Detta innebär i princip en
återgång till de regler som gällde före den 1 januari 1997. Vi anser också att
kravet på ett visst minsta elevantal bör slopas. En strikt tillämpning av denna
bestämmelse kan skapa problem för de fristående skolorna och därmed bidra till
att minska valfriheten. Skolverket skall kunna besluta att verksamheten är att
betrakta som skola. Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag i
enlighet med vad vi här anfört.
Fristående skolor som har godkänts av Skolverket skall ha rätt till bidrag
från elevernas hemkommuner, anser vi. Reglerna om att en fristående skola inte
skall förklaras berättigad till bidrag, eller mista bidrag, om dess verksamhet
skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen
skapar utrymme för godtycke. Det är också vår bestämda uppfattning att de
fristående skolorna i skollagen måste garanteras en lägsta ersättningsnivå.
Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandena om sådana bidragsregler begära
ett nytt lagförslag från regeringen.
Enligt de nya bidragsregler till fristående grundskolor som riksdagen antog
hösten 1996 är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för särskilt stöd, om den
fristående skolan tar emot elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd
och det därför uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
för kommunen. Vi anser att barn som kräver extra ekonomiska resurser, t.ex.
barn med funktionsnedsättning, skall ha samma möjlighet att ta del av de
fristående skolorna som andra elever, enligt de regler som fanns i riksdagens
tidigare beslut från 1995 (bet. 1994/95:UbU16, rskr. 385). Riksdagen bör med
bifall till motionsyrkandet i ärendet som sin mening ge regeringen detta till
känna.
De fristående gymnasieskolorna lyckas i regel locka många sökande till
utbildningar som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa skolor
är inte sällan bättre på att förverkliga idéer om pedagogisk förnyelse av
undervisningen. Industrigymnasierna är ett tydligt exempel på detta. Trots alla
positiva erfarenheter beslutade riksdagen hösten 1996 om sådana ändringar i
skollagen som enligt vår uppfattning försvårar framväxten av alternativ till
den utbildning som ges i kommunerna. Bland annat skall bedömningen av hur en ny
gymnasieskola påverkar närliggande utbildning göras av berörda kommuner i
stället för av länsstyrelsen. Vi anser att riksdagen med bifall till motionerna
1997/98:Ub221 yrkande 19 och 1997/98:Ub247 yrkande 12 bör begära att regeringen
återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som innebär att
länsstyrelsens regionala bedömning återinförs och kommunernas inflytande
begränsas.
Enligt vår mening skulle en förändring av läsårsindelningen i gymnasieskolan
bl.a. underlätta anordnandet av arbetsplatsförlagd utbildning, APU. Ett
gymnasieår med tre terminer ger större möjligheter till god tillgång på
praktikplatser genom att hela kalenderåret utnyttjas. Ett treterminssystem
skulle också kunna leda till ett lugnare tempo inom gymnasieskolan. För t.ex.
naturbruksprogrammet är ett tredelat gymnasieår särskilt lämpligt. Vi anser att
förutsättningarna för att ändra läsårets struktur bör prövas, såsom föreslagits
i motionerna. Dessa bör bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 21, 31, 32,
34, 38 och 40 bort hemställa
21. beträffande behovet av forskarutbildade lärare/lektorer
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 2, 1997/98:Ub221
yrkande 16, 1997/98:Ub247 yrkande 16 och 1997/98:
Ub267 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
31. beträffande regler för godkännande av fristående skolor på
grundskolenivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub216 i denna del,
1997/98:Ub220 yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 11, 1997/98:
Ub282 yrkandena 1 och 5 samt med anledning av motion 1997/98:
Ub264 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
32. beträffande regler för bidrag till fristående skolor på
grundskolenivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub216 i denna del,
1997/98:Ub220 yrkande 2, 1997/98:Ub250 yrkande 12 och 1997/98:Ub282
yrkande 2 samt med avslag på motion 1997/98:Ub218 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
34. beträffande mottagande i fristående skolor av elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub282 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
38. beträffande fristående gymnasieskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 19 och
1997/98:Ub247 yrkande 12 samt med anledning av motion 1997/98:A456 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
40. beträffande läsårsindelningen i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 21 och
1997/98:Ub240 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
10. Skolskjuts för elever i fristående skolor (mom. 36)
Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Marie Wilén (c)
anför:
En elev bör enligt vår mening ha rätt till skolskjuts om den närmaste skolan är
den fristående skola som eleven vill gå i, och den är belägen på sådant avstånd
att eleven skulle ha varit berättigad till skolskjuts om skolan hade varit
kommunal. Regeringen bör återkomma med förslag om sådan ändring i skollagen att
kommunen i det fallet blir skyldig att sörja för skolskjuts åt eleven, även om
hon eller han går i en fristående skola. Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 36 bort
hemställa
36. beträffande skolskjuts för elever i fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub282 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Fristående skolor i kommunala skolplaner (mom. 37)
Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:
Vi anser att den kommunala skolplanen bör innehålla uppgifter om vilka
fristående skolor som är etablerade i kommunen och en beskrivning av dessa
skolors pedagogiska verksamhet. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandena om
detta.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 37 bort
hemställa
37. beträffande fristående skolor i kommunala skolplaner
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub216 i denna del och
1997/98:Ub807 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................9
Utvärdering, tillsyn m.m............................9
Motionerna......................................9
Utskottets bedömning...........................10
Skolans inre arbete................................13
Motionerna.....................................13
Utskottets bedömning...........................14
Elever med behov av särskilt stöd..................15
Motionerna.....................................15
Utskottets bedömning...........................16
Arbetsmiljö m.m. i skolan och förskolan............17
Motionerna.....................................17
Utskottets bedömning...........................18
Vissa läroplans- och kursplanefrågor...............20
Matematik, svenska, miljökunskap och konsumentkunskap20
Motionerna.....................................20
Utskottets bedömning...........................21
Sex- och samlevnadsundervisning..................22
Motionerna.....................................22
Utskottets bedömning...........................23
Alkohol, narkotika och tobak (ANT)...............24
Motionerna.....................................24
Utskottets bedömning...........................24
Skolans personal...................................25
Skolledarutbildning m.m..........................25
Motionerna.....................................25
Utskottets bedömning...........................26
Lärarfrågor......................................27
Motionerna.....................................27
Utskottets bedömning...........................27
Övriga personalfrågor............................29
Motionerna.....................................29
Utskottets bedömning...........................29
Fristående skolor och valfrihet....................29
Rätten att välja skola, m.m......................29
Motionerna.....................................29
Utskottets bedömning...........................30
Fristående skolor på grundskolenivå..............31
Motionerna.....................................31
Utskottets bedömning...........................33
Fristående gymnasieskolor........................34
Motionerna.....................................34
Utskottets bedömning...........................34
Övriga frågor......................................35
Hemställan.........................................38
Reservationer........................................42
1. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 2, 23, 29 och 42) (m)42
2. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1) (c)..........44
3. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 5, 9, 11, 17, 19 och 39) (v)44
4. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 7, 9, 17, 18 och 45) (mp)46
5. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 6, 8, 17, 18, 22, 26 och 33) (kd)
48
6. Individualiserad undervisning m.m. (mom. 4 och 24) (m, fp)50
7. Elever med funktionshinder m.m. (mom. 6) (c, fp)50
8. Arbetsmiljö för barn (mom. 9) (fp)..............51
9. Behovet av forskarutbildade lärare/lektorer m.m. (mom. 21, 31, 32,
34, 38 och 40) (m, c, fp, kd)
51
10. Skolskjuts för elever i fristående skolor (mom. 36) (m, c, mp, kd)53
11. Fristående skolor i kommunala skolplaner (mom. 37) (mp, kd)54