I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag till olika former av
studiestöd samt ett fyrtiotal motionsyrkanden. Regeringens förslag innebär
bl.a. att studiebidraget i studiehjälpen höjs, att stipendium efter basår i
komvux bara skall lämnas till studerande under 20 år och att timersättningen
till deltagare i sfi slopas. Vidare begränsas möjligheterna att få studiemedel
under forskarutbildning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med ett undantag. Utskottet anser
att förutsättningarna för att få studiemedel för utlandsstudier bör behandlas
tillsammans med förslag om ett nytt studiefinansieringssystem. Ett sådant
förslag väntas bli framlagt i sådan tid att det kan genomföras år 2000. I
stället för en besparing på anslaget till studiemedel föreslår utskottet därför
en lika stor besparing på anslaget till svux för NT-utbildning. Detta är
möjligt eftersom antalet antagna till NT-utbildning hösten 1997 blivit något
mindre än regeringen räknat med.
Reservation finns från m, v, mp och kd mot ändringarna i reglerna om
studiemedel för forskarutbildning. Dessutom finns andra reservationer från fp,
v, mp och kd.
Fyra partier redovisar sina budgetalternativ i särskilda yttranden.
Moderaterna motsätter sig studiebidragshöjningen och basårsstipendierna, och de
vill på sikt avskaffa svux för NT-utbildning. Folkpartiet vill avskaffa svux
både för NT-utbildning och YTH. De vill återinföra barntillägg i svux och svuxa
och avskaffa basårsstipendierna. Vänsterpartiet föreslår 1 miljard kr för att
man skall kunna ge särskilt utbildningsbidrag under en tredje termin. Inom
miljarden vill de också finansiera besparingen på anslaget till studiemedel och
bibehållande av timersättningen vid sfi. De vill avskaffa svux vid
specialpedagogutbildning. Kristdemokraterna vill återinföra barntillägg i svuxa
och behålla timersättningen vid sfi, men de vill avskaffa basårsstipendierna
och svux vid NT-utbildning.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998,
utgiftsområde 15 Studiestöd föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår angående timersättning,
5. att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det
samlade behovet för studielån om 71 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 1998,
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studentlitteratur, för
högst 6 miljoner kronor, som medför utgifter efter år 1998,
7. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd enligt sammanställning i bilaga 6 till detta betänkande.
Regeringens lagförslag återfinns som bilaga 1, bilaga 2 respektive bilaga 3
till detta betänkande.
Inledning
Riksdagen har den 20 november fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 1998 (prop. 1997/98:1 Förslag till statsbudget,
finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 35). Ramen omfattar 21 333 755 000 kr.
Studiestödet utgör ett viktigt redskap i utbildningspolitiken. De senaste årens
utbildningssatsningar har inneburit att antalet personer som får studiemedel
har ökat kraftigt. Antalet studiemedelstagare i gymnasial utbildning
(studerande över 20 år) ökade med 22 % mellan budgetåren 1995/96 och 1996/97.
Utbetalningen av lån till sådana studerande ökade under samma period med 436
miljoner kr. Parallellt med den stora satsningen på vuxenutbildning - det s.k.
Kunskapslyftet - infördes den 1 juli 1997 en ny stu- diestödsform, nämligen
särskilt utbildningsbidrag. Arbetslösa i åldern 25-55 år kan beviljas detta
studiestöd, som helt och hållet är ett bidrag. Även anställda kan under vissa
förutsättningar beviljas särskilt utbildningsbidrag. Efterfrågan på särskilt
utbildningsbidrag är mycket stor.
I budgetpropositionen förra året anmälde regeringen sin avsikt att under år
1997 återkomma till riksdagen med ställningstagande till
Studiestödsutredningens förslag om ett sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90,
prop. 1996/97:1 utg.omr. 15). Regeringen tog på nytt upp frågan i
vårpropositionen och meddelade då sin avsikt att återkomma avseende ett nytt
återbetalningssystem för studielånen grundat på utredningens förslag kombinerat
med en prövning av bidragsandelens storlek för genomförande år 2000. I årets
budgetproposition bekräftas denna avsikt.
Utskottet tar i det följande först upp ett antal sakfrågor inom de olika
studiestödssystemen. Därefter behandlas anslagen inom utgiftsområdet och sist
några övriga frågor.
1 Studiehjälp
Regeringen föreslår - i konsekvens med sitt förslag under utgiftsområde 12 att
höja barnbidragets belopp - att studiebidraget i studiehjälpen skall höjas från
640 till 750 kr per månad fr.o.m. den 1 januari 1998. Förslaget kräver en
ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349).
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub716 yrkande 1 att
regeringens förslag om ändring i studiestödslagen skall avslås. Motionärerna
har i sin beräkning av anslaget beaktat detta.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandet. Studiebidragets belopp bör liksom tidigare följa barnbidragets
belopp och alltså höjas när barnbidraget höjs, liksom det sänktes när
barnbidraget sänktes (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. SfU12, rskr. 278).
2 Studiemedel
Regeringen aviserade i vårpropositionen besparingar på 60 miljoner kr inom
studiemedelsområdet (prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). I
budgetpropositionen redovisar regeringen nu hur dessa besparingar skall uppnås.
I ett antal motioner framförs andra förslag som, om de bifalls av riksdagen,
får konsekvenser såväl för studiestödslagen som för anslagsbeloppet.
Skärpning av reglerna för återkrav, när någon fått studiestöd felaktigt
Regeringen föreslår ändringar i 9 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) som
innebär att studiemedel alltid skall korrigeras i efterhand med hänsyn till den
studerandes faktiska inkomst under året/kalenderhalvåret. I sådana fall skall
det inte längre behövas att den studerande har insett eller bort inse att hon
eller han har fått för högt studiemedelsbelopp. Enligt regeringens förslag
skall belopp som understiger en av regeringen fastställd miniminivå (exempelvis
300 kr) dock inte krävas tillbaka. För närvarande sker efterkontrollen genom
samkörning av de uppgifter som den studerande lämnat till CSN mot
inkomstuppgifterna i Riksskatteverkets register.
Återkrav på grund av ökade inkomster förekommer bara när det gäller
studiemedel. Återkrav på grund av andra ändrade förhållanden kan däremot
förekomma även när det gäller andra former av studiestöd. Det kan röra sig om
avbrott i studierna, ändrad omfattning av studierna eller byte av utbildning,
och den studerande skall anmäla sådana förändringar. I sådana fall skall enligt
regeringens mening i princip alltid rätten till studiestöd omprövas. När den
studerande själv har orsakat att studiestöd utbetalats felaktigt bör återkrav
ske utan någon prövning av om hon eller han har insett eller bort inse att det
var fel. Även detta föranleder ändring i 9 kap. 2 § studiestödslagen. Om någon
fått studiestöd felaktigt på något annat sätt skall däremot återkrav bara ske
om vederbörande inte varit i god tro.
Regeringen föreslår också att det införs en bestämmelse om att krav på
återbetalning skall kunna efterges helt eller delvis, om det finns synnerliga
skäl.
U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning och tillstyrker förslagen
till ändringar i 9 kap. 2 § studiestödslagen.
Dessa skärpningar beräknar regeringen skall medföra en besparing på 36
miljoner kr.
Inkomstprövningen för studiemedel (det s.k. fribeloppet)
Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub710 åsikten att systemet med en
inkomstgräns för studiemedel - s.k. fribelopp - är kontraproduktivt och bidrar
till social snedrekrytering. De anser att fribeloppet bör höjas rejält eller
helst avskaffas (yrk. 5). Eftersom en sådan höjning skulle medföra ytterligare
kostnader pekar motionärerna på möjligheterna att göra en striktare kontroll av
studieaktivitet och att höja kravet på studieresultat för fortsatta studiemedel
på det sätt som Studiestödsutredningen föreslagit (yrk. 4 resp. 3). Dessa
skärpningar avses kompensera kostnadsökningen som följer av ett höjt fribelopp.
- Enligt motion 1997/98:Ub719 (m) är det rimligt att inte ha någon gräns för
inkomster vid sidan av studierna. - Motionerna 1997/98:Ub702, 1997/98:Ub706 och
1997/98:Ub713 (alla s) tar upp frågan hur inkomster under olika delar av
kalenderåret skall behandlas vid beviljandet av studiemedel. Enligt
motionärerna missgynnas vissa studenter av de nuvarande reglerna.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Frågan om inkomstprövningen av
studiemedel behandlas i Studiestödsutredningens betänkande, som regeringen ännu
inte har tagit ställning till. En förändring av fribeloppsreglerna inom ramen
för det nuvarande studiemedelssystemet skulle dels kräva ändringar i
studiestödslagen, dels få ekonomiska konsekvenser som inte är klarlagda.
Utskottet anser därför att riksdagen bör avvakta regeringens förslag om
studiestödet fr.o.m. år 2000.
3 Vuxenstudiestöd
Regeringens förslag till förändringar när det gäller olika slag av vuxenstudie-
stöd är i sammanfattning följande
* anslagsbeloppet under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. ökas motsvarande
det ökade antalet platser inom vuxenutbildningssatsningen (det s.k.
Kunskapslyftet)
* arbetslösa som haft särskilt utbildningsbidrag under ett år skall få förtur
till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)
* beloppen i särskilt vuxenstudiestöd (svux) och i svuxa skall beräknas med
utgångspunkt i den lägsta dagpenning som enligt förordningen om aktivitetsstöd
(1996:1100) gäller för den som har rätt till arbetslöshetsersättning
* den som får särskilt utbildningsbidrag skall inte samtidigt kunna få
studiemedel, svux, svuxa eller korttidsstudiestöd
* timersättning skall endast ges till deltagare i särvux (inte längre till
deltagare i sfi)
* stipendium till den som fullföljt basår inom komvux skall bara ges till
ungdomar under 20 år.
Särskilt utbildningsbidrag
Den nya studiestödsformen särskilt utbildningsbidrag infördes den 1 juli 1997 i
samband med starten av det s.k. Kunskapslyftet. Särskilt utbildningsbidrag kan
lämnas till arbetslösa vuxna i åldern 25-55 år för studier på grundskole- och
gymnasienivå under ett år. Även personer som har anställning kan beviljas
särskilt utbildningsbidrag under ledighet för sådana studier, under
förutsättning att arbetsgivaren tar in en av arbetsförmedlingen anvisad
långtidsarbetslös i samma omfattning som den anställde är ledig. Regeringen
meddelar i propositionen att denna studiestödsform kommer att behållas under
hela den femårsperiod som Kunskapslyftet pågår.
I propositionen föreslås ändringar i 4 kap. 3 § och 7 kap. 1 §
studiestödslagen (1973:349) som innebär att studiemedel, svux och svuxa inte
får beviljas eller tas emot för samma tid som särskilt utbildningsbidrag.
Vidare föreslås att tid då man haft särskilt utbildningsbidrag skall inräknas i
den maximitid på tre år som gäller för studiestöd till vuxna för studier på
grundskole- och gymnasienivå (4 kap. 8 § andra stycket studiestödslagen). Det
föreslås också en bestämmelse i 5 kap. 6 § studiestödslagen om att den som har
särskilt utbildningsbidrag inte kan få korttidsstudiestöd under samma period.
Motsvarande gäller redan för den som har studiehjälp, studiemedel, svux eller
svuxa.
U t s k o t t e t har inget att invända utan tillstyrker regeringens
förslag.
Fyra motioner tar upp villkoren för dem som studerar inom Kunskapslyftet.
Vänsterpartiet begär i motion 1997/98:Kr601 yrkande 7 att bestämmelserna om
särskilt utbildningsbidrag skall liberaliseras. Motionärerna påpekar att många
i dag anställs på deltid eller på timbasis eller har korta vikariat mellan
perioder av arbetslöshet och med nuvarande regler inte kan få särskilt
utbildningsbidrag. - Enhetliga regler för alla som studerar i Kunskapslyftet
begärs i motion 1997/98:Ub260 (mp) yrkande 1. Motionärerna skriver att den som
är över 45 år enligt regelerna inte kan få studielån efter året med särskilt
utbildningsbidrag. De som studerar i Kunskapslyftet med kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS) eller annan låg ersättning och får kompletterande
socialbidrag kan enligt motionärerna inte läsa på gymnasienivå, eftersom
studier på den nivån inte accepteras för socialbidrag. I motionen påtalas också
(yrk. 2) att det har brustit i samordning och information. Många fackförbund
har inte varit informerade om hur ersättningen fungerar. - I motion 1997/98:
Ub278 (s) välkomnas regeringens förslag att den som haft särskilt
utbildningsbidrag i ett år skall ha förtur till svuxa. Motionärerna vill att
regeringen skall belysa konsekvenserna av att tillämpa det formella regelverk
som gäller det särskilda utbildningsbidraget (t.ex. i fråga om åldersgräns,
krav på arbetslöshet, studiernas omfattning) också på det bidrag som utgår
under det andra studieåret. Detta kan enligt motionen förenas med en egeninsats
i form av en lånedel i studiefinansieringssystemet. Samma förslag förs fram i
motion 1997/98:Ub721 (s). - I motion 1997/98:Ub808 (s) yrkande 1 påtalas
problem i samordningen mellan a-kassan och CSN. Ibland har a-kassan stoppat
ersättningen innan CSN fattat beslut om särskilt utbildningsbidrag, så att den
studerande inte haft pengar från någotdera hållet. När kursstarten blivit
uppskjuten har det också uppstått problem, eftersom a-kasseersättningen har
upphört och det beviljade särskilda utbildningsbidraget inte betalas ut förrän
kursen faktiskt har startat.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena. Utskottet
utgår från att regeringen inför nästa budgetproposition överväger om
studiefinansieringsvillkoren för dem som läser inom ramen för Kunskapslyftet
kan förbättras i något avseende inom då tillgänglig utgiftsram. Ett beslut av
riksdagen i enlighet med förslaget i motion 1997/98:Kr601 kan utskottet inte
ställa sig bakom, eftersom det närmare innehållet i de bestämmelser
motionärerna önskar inte redovisats i motionen och deras ekonomiska
konsekvenser inte heller är klarlagda. De idéer som förs fram i motionerna
1997/98:Ub278 och 1997/98:Ub721 faller på ett naturligt sätt inom ramen för
regeringens beredning av ett nytt studiefinansieringssystem som skall träda i
kraft år 2000. Bidragsdelens storlek tillhör ju det som regeringen enligt
propositionen avser att ta ställning till i det sammanhanget. Administrativa
problem av det slag som påtalas i motionerna 1997/98:Ub260 och 1997/98:Ub808
bör enligt utskottets mening lösas av regeringen och myndigheterna utan några
särskilda initiativ av riksdagen.
Svux och svuxa
Regeringens förslag när det gäller dagpenningens storlek kräver ändring i 7
kap. 7 § studiestödslagen (1973:349) och i 2 § lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 1998. Rätten till förtur till svuxa för dem som haft särskilt
utbildningsbidrag föreslås bli införd i en ny paragraf, 3 a §, i lagen om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Denna skall enligt regeringens förslag
träda i kraft den 1 juli 1998.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lagändringar i dessa delar.
Folkpartiet och Kristdemokraterna för i motionerna 1997/98:A806 yrkande 17,
1997/98:Ub806 yrkande 3 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 8 fram förslag om att
återinföra barntillägg i svuxa. Folkpartiets förslag avser även svux. Båda
partierna framhåller att borttagandet av barntillägget hösten 1995 medförde att
många ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, tvingades avbryta sina studier. I
sina anslagsberäkningar har Folkpartiet räknat med att återinförandet av
barntillägg i både svux och svuxa kostar 205 miljoner kr år 1998.
Kristdemokraterna räknar med en kostnad på 180 miljoner kr.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Frågan om barntillägget har
behandlats av riksdagen minst fem gånger under innevarande mandatperiod (bet.
1994/95:SfU12, yttr. 1994/95:SfU7y, bet. 1995/96:SfU5, yttr. 1995/96: SfU2y,
bet. 1996/97:UbU2). Utskottet delar den uppfattning som låg till grund för att
barntillägget avskaffades, nämligen att barntillägget inte är förenligt med den
inkomstbortfallsprincip som vuxenstudiestöden bygger på och att familjens
storlek i stället bör beaktas inom ramen för familjepolitiken. Utskottet utgår
ifrån att regeringens beredning av Studiestödsutredningens betänkande även
innefattar frågan om samhällets ekonomiska stöd till studerande ensamföräldrar,
som behandlas av utredningen i avsnitt 5.3 (SOU 1996:90).
Rätten till svux för studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)
föreslås i Folkpartiets kommittémotion 1997/98:Ub474 yrkande 13 upphöra.
Motionärerna har beaktat detta i sitt budgetförslag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Frågan om rätten
till svux för YTH-studenter har behandlats av riksdagen många gånger under
senare år, senast vid behandlingen av budgetpropositionen för år 1997 (prop.
1996/97:1, bet. UbU2, rskr. 101). När denna rätt efter förslag från den
borgerliga regeringen avskaffades fr.o.m. den 1 juli 1994 sjönk antalet sökande
till YTH-utbildning kraftigt (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. SfU13, rskr. 172).
Den nya regeringen beslutade därför om återinförande fr.o.m. januari 1995.
Liksom förra året hänvisar utskottet till YTH:s stora betydelse både för den
enskildes utvecklingsmöjligheter och för att tillgodose industrins behov av
kompetens för vissa kvalificerade funktioner. Det är därför viktigt att slå
vakt om en god rekrytering till YTH.
Särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid vissa lärarutbildningar
Studenter i utbildning som leder till specialpedagogexamen samt i
påbyggnadsutbildning till sådan examen har i princip rätt till svux. Medel
beräknas under ett särskilt anslag.
Vänsterpartiet föreslår - utan närmare motivering - i sitt budgetalternativ i
motion 1997/98:Ub707 att hela anslaget tas bort.
U t s k o t t e t avstyrker motionen på denna punkt. När motsvarande förslag
behandlades förra året anförde Vänsterpartiet att specialpedagogutbildning i
allt större utsträckning anordnas genom kortare kurser och på deltid. Utskottet
avstyrkte och riksdagen avslog förslaget (bet. 1996/97:UbU2, rskr. 101).
Eftersom det fortfarande är brist på speciallärare är det enligt utskottets
mening motiverat att behålla det särskilda vuxenstudiestödet till dem som på
minst halvtid bedriver studier för specialpedagogexamen eller i
påbyggnadskurser på sådan examen.
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande i s.k. NT-utbildning
Riksdagen beslutade våren 1995 (prop. 1994/95:139, bet. UbU15, rskr. 353) att
ge möjlighet för 9 000 studenter i åldrarna mellan 28 och 48 år att gå igenom
en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning med en förmånligare
studiefinansiering (särskilt vuxenstudiestöd) än vanliga studiemedel. En
förutsättning är också att den sökande har förvärvsarbetat motsvarande fem år
på heltid. Alla de 9 000 platserna har ännu inte tagits i anspråk, och
regeringen föreslår därför i budgetpropositionen (utg.omr. 16) att antagning
till sådan s.k. NT-utbildning skall göras även under år 1998, dock endast till
en högst treårig utbildning samt vid behov till basår före denna. Under
utgiftsområde 15 föreslås medel till studiestödet för detta under år 1998
(drygt 517 mkr).
Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande
9 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 6 att möjligheten till svux vid NT-
utbildningar skall avskaffas. Båda partierna beräknar därför i sina bud-
getalternativ inga medel för detta ändamål. Moderata samlingspartiet, som också
anser att det särskilt förmånliga studiestödet för NT-utbildningarna bör
avskaffas, räknar i sitt budgetalternativ med en utfasning av stödet under en
längre tid (mot. 1997/98:Ub716 yrk. 5). Moderaterna minskar därför anslaget med
225 miljoner kr år 1998.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Om de som
redan befinner sig i NT-utbildningen och nu får särskilt vuxenstudiestöd skulle
mista detta stöd, är det mycket stor risk att många av dem - kanske de flesta -
avbryter studierna. Satsningen på NT-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd
har enligt utskottets mening påtagligt bidragit till att höja rekryteringen
till naturvetenskaplig och teknisk utbildning, vilket är ett angeläget
samhällsintresse. Utskottet behandlar i betänkande 1997/98:UbU1 avsnitt 3.3
frågan om antagning på NT-platser till vissa lärarutbildningar.
Timersättning vid sfi
Timersättning lämnas i dag till sådana deltagare i vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och i svenskundervisning för invandrare (sfi) som på
grund av studierna förlorar arbetsinkomst, ersättning från a-kassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Ersättningen är inte knuten till
inkomstbortfallets storlek utan lämnas med ett fast belopp, för närvarande 75
kr per klocktimme som mottagaren deltar i undervisningen.
Regeringen begär riksdagens godkännande av att timersättning inte längre
skall utgå för deltagande i sfi. Eftersom timersättning vid sfi nämns i 3 kap.
5 § samt 8 kap. 12 § lagen om allmän försäkring (1962:381) föreslår regeringen
även ändringar däri. Borttagandet av timersättningen vid sfi ingår i de
besparingar som regeringen aviserade i vårpropositionen. Besparingen angavs där
bli ungefär 85 miljoner kr.
Regeringen anser att de invandrare som i dag deltar i sfi och som inte
omfattas av flyktingmottagandet i princip bör erbjudas samma studiestöd som
övriga vuxenstuderande. Enligt gällande regler kan studier i en annan skolform,
t.ex. komvux, i viss utsträckning kombineras med deltagande i sfi. Sfi-
studierna tillgodoräknas då i det studieprogram som ligger till grund för
studiestöd. Av de drygt 40 000 personer som läsåret 1996/97 deltog i sfi-
undervisning fick endast omkring 3 500 timersättning.
Kristdemokraterna föreslår i motion 1997/98:Ub710 yrkande 9 att riksdagen
skall avslå regeringens förslag att slopa timersättningen för deltagare i sfi.
Motionärerna hävdar att många invandrare som behöver sfi kan så lite svenska
att de inte kan delta i annan undervisning i komvux. För enbart sfi-studier kan
studiemedel, svux eller svuxa - enligt nuvarande regler i studie-
stödsförordningen - inte beviljas.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag att
timersättning inte skall utgå vid sfi och därmed avslå motionsyrkandet. Den
princip som regeringen förordar, nämligen att deltagare i sfi som inte omfattas
av flyktingmottagandet bör erbjudas samma studiestöd som övriga
vuxenstuderande, är enligt utskottets mening riktig. För vilken utbildning de
olika studiestöden kan lämnas bestäms av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.
Regeringens förslag till ändringar i lagen om allmän försäkring (1961:381)
avser dels 3 kap. 5 §, dels 8 kap. 12 §. Riksdagen har beslutat om en ny
lydelse av den sistnämnda paragrafen, men den ändringen har ännu inte trätt i
kraft (prop. 1996/97:107, bet. AU13, rskr. 236). Med anledning av det förslag
som utskottet nu behandlar bör därför riksdagen, när det gäller 8 kap. 12 §,
besluta om ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen (1963:381) om allmän
försäkring. Utskottets förslag på denna punkt framgår av bilaga 4. I fråga om 3
kap. 5 § tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Timersättning vid sfi nämns i lagen om allmän försäkring även i 11 kap. 2 §.
Ett förslag till lagändring där behandlas av arbetsmarknadsutskottet i dess
betänkande om utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
Basårsstipendium
Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande
12 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 7 att något stipendium inte skall ges till
dem som slutfört basår inom komvux. Båda partierna har beaktat detta i sina
budgetförslag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Kristdemokraterna hävdar att stipendium enligt regeringens förslag är orättvist
mot andra studenter och därför inte försvarbart. Folkpartiet hänvisar till
tidigare ställningstagande i frågan. Utskottet vill framhålla att regeringen nu
redovisar sin avsikt att begränsa stipendierna för dem som fullföljt basåret i
komvux till elever under 20 år. Dessa elever kan inte få studiemedel, utan
enbart studiehjälp i form av studiebidrag. Basårsstipendiet - som utdelas i
efterskott, när utbildningen är fullföljd - blir tillsammans med studiebidrag
under nio månader 16 750 kr. En elev som är över 20 år och deltar i basåret -
vare sig det är i komvux eller vid en högskola - kan få studiemedel, i vilket
det ingår en bidragsdel som för nio månader är 17 707 kr. Utskottet kan mot den
bakgrunden inte finna att basårselever i komvux skulle gynnas på ett orättvist
sätt av stipendiet.
4 Anslagen
Regeringens förslag till anslag för budgetåret 1998 inom utgiftsområde 15
framgår av bilaga 6 spalten Regeringens förslag.
Under anslaget A 1 Studiehjälp m.m. har beloppet beräknats med hänsyn till
höjningen av studiebidraget. Medel för basårsstipendier har flyttats över till
anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m.
Beloppet under anslaget A 2 Studiemedel m.m. har beräknats med hänsyn till
den besparing på 60 miljoner kronor som regeringen räknar med att göra genom
att dels skärpa reglerna om återkrav, dels begränsa möjligheterna till
studiemedel för studier utomlands.
Beloppet under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. har beräknats med hänsyn
dels till den höjning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen som
träder i kraft den 29 september 1997 och som påverkar beloppen inom svux, svuxa
och särskilt utbildningsbidrag, dels till det ökade antalet deltagare i
Kunskapslyftet. Under anslaget har också beräknats medel för timersättning vid
särvux och för basårsstipendier (tidigare under andra anslag).
Under anslaget A 4 har beräknats medel för bidrag till kostnader för resor
och boende för döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro samt
elever vid Rh-anpassad gymnasieutbildning i Göteborg, Kristianstad, Stockholm
och Umeå. Vidare beräknas under anslaget medel till utgifter för studiesocialt
stöd vid vissa kurser i teckenspråk för föräldrar.
Under anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål har medel
beräknats för stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande
som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Anslaget ökades kraftigt
förra året och beräknas nu på ungefär oförändrad nivå.
Medel till särskilt vuxenstudiestöd för studerande i utbildning till
specialpedagogexamen m.m. och för studerande i s.k. NT-utbildning beräknas
under anslagen A 6 respektive A 7.
Moderata samlingspartiets budgetalternativ, som redovisas i motion
1997/98:Ub716 yrkandena 2-5, innebär att anslaget A 1 inte räknas upp, eftersom
partiet avstyrker höjningen av studiebidraget. Moderaterna beräknar anslaget A
2 till 26 miljoner kronor mer än regeringen, eftersom besparingen på
utlandsstudier avvisas. Anslaget A 3 dras ner i förhållande till regeringens
förslag, eftersom Moderaterna vill omprioritera studieplatserna i
vuxenutbildningen. Anslaget A 7 minskas med 225 miljoner kr för utfasning av
svux vid NT-studier.
Folkpartiets budgetalternativ i motion 1997/98:Ub715 yrkande 4 innebär att
besparingen på 26 miljoner kr under anslaget A 2 inte görs. Detta anslag ökas
däremot med 110 miljoner kr för studier på sommaren - Folkpartiet föreslår
under utgiftsområde 16 medel för 20 000 platser i sommarkurser - , och minskas
med 25 miljoner kr därför att Folkpartiet avstyrker regeringens förslag att
under utgiftsområde 23 anvisa medel för ytterligare 450 helårsstudenter vid
Sveriges lantbruksuniversitet. Anslaget A 3 ökas med 205 miljoner kr för
barntillägg i svux och svuxa och minskas med 10 miljoner kr för
basårsstipendierna och med 64 miljoner kr för svux till YTH-studenterna, som
Folkpartiet vill ta bort. Anslaget A 7 (svux vid NT-utbildning) tas i
Folkpartiets budgetalternativ bort helt och hållet, vilket innebär en besparing
med drygt 517 miljoner kr.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub707 att anslaget A 3 ökas med 1
miljard kr (särskilt utbildningsbidrag under en tredje termin) och att anslaget
A 6 (svux till studerande för specialpedagogexamen) tas bort.
Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 60 samma anslagsbelopp
som regeringen.
Kristdemokraterna har i motion 1997/98:Ub710 yrkande 13 beräknat anslaget A 2
Studiemedel utifrån att de förordar en långsammare utbyggnad av både
vuxenutbildningen och högskolan än regeringen. Detta beräknas minska anslaget
med 261 miljoner kr. Samtidigt avstyrker Kristdemokraterna regeringens
besparing på studiemedel för utlandsstudier (26 mkr). Netto blir därför
anslagsförändringen jämfört med regeringens förslag -235 miljoner kr. Anslaget
A 3 Vuxenstudiestöd m.m. vill Kristdemokraterna öka med 180 miljoner kr för
barntillägg i svuxa och med 85 miljoner kr för timersättning vid sfi. De vill
minska anslaget med 10 miljoner kr för basårsstipendier. Kristdemokraterna vill
ta bort anslaget A 7 (svux vid NT-utbildning) helt.
Oppositionspartiernas budgetalternativ framgår av bilaga 6 i en spalt för
varje berört parti.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag med följande undantag. I
avsnitt 2 har utskottet föreslagit att riksdagen inte skall ta ställning till
villkoren för att få studiestöd vid utlandsstudier förrän i samband med ett
förslag från regeringen om nytt studiestödssystem. Förändringar i dessa villkor
har av regeringen planerats för att åstadkomma en besparing år 1998 på 26
miljoner kr. Utskottet föreslår därför att anslaget A 2 Studiemedel m.m. för
budgetåret 1998 räknas upp med 26 miljoner kr. Enligt utskottets bedömning kan
man - utifrån vad som nu är känt om antalet studenter som antagits till s.k.
NT-utbildning hösten 1997 - räkna med att det belopp som regeringen föreslagit
för anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är något större än vad som kommer
att gå åt. Om denna bedömning skulle visa sig felaktig finns en
säkerhetsmarginal i det prognostiserade överskottet år 1997 på detta anslag
(prop. s. 26). Utskottet föreslår att anslaget minskas med 26 miljoner kr. I
övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsbelopp och
avstyrker motionsyrkandena om andra belopp. Motion 1997/98:Ub807 yrkande 60 är
tillgodosedd med regeringens förslag och bör därför likaså avslås.
Utskottets förslag återfinns i bilaga 5.
Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 61 att riksdagen skall
ställa sig bakom en beräknad fördelning av anslagen inom utgiftsområdet för
budgetåren 1999 och 2000. Den fördelning motionärerna beräknar överensstämmer
helt med den som regeringen beräknat i propositionen.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. För åren 1999 och
2000 har riksdagen nyligen godkänt den preliminära fördelningen av utgifterna
på utgiftsområden som riktlinje för regeringens budgetarbete (prop. 1997/98:1,
yttr. UbU1y, bet. FiU1, rskr. 35). Utskottet anser inte att riksdagen nu mer i
detalj bör ta ställning till anslagsfördelningen inom utgiftsramen för åren
1999 och 2000.
5 Övrigt
Regeringen beräknar det samlade behovet av lån i Riksgäldskontoret till 71
miljarder kr för studielån tagna fr.o.m. år 1989 t.o.m. år 1998.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag
godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av
studielån om 71 miljarder kr t.o.m. budgetåret 1998.
Regeringen anser att Talboks- och punktskriftsbiblioteket bör få bemyndigande
att beställa sådan produktion av studielitteratur som förfaller till betalning
efter år 1998 till ett belopp av 6 miljoner kr.
U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens förslag utan
tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet.
Utöver de ändringar i studiestödslagen som utskottet behandlat i det föregående
föreslår regeringen ändringar i 7 kap. 20 § som är av rent språklig natur eller
följer av förslagen rörande 9 kap. 2 §. Även i 4 kap. 8 § andra stycket görs
rent språkliga ändringar. Ändringarna i studiestödslagen föreslås träda i kraft
den 1 januari 1998.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i
studie- stödslagen (1973:349) i den mån det inte omfattas av vad utskottet har
föreslagit i det föregående.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande studiemedel under forskarutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 7 och
1997/98:Ub482 yrkande 6, antar regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 4 kap. 8 § första stycket,
res. 1 (m, v, mp, kd)
2. beträffande det s.k. fribeloppet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub702, 1997/98:Ub706, 1997/98:Ub710
yrkandena 3-5, 1997/98:Ub713 och 1997/98: Ub719,
res. 2 (fp, kd)
3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub278,
1997/98:Ub721, 1997/98:Ub808 yrkande 1 och 1997/98:Kr601 yrkande 7,
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
4. beträffande anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret
1998, m.m.
att riksdagen
a) med avslag på motion 1997/98:Ub716 yrkande 1 antar regeringens förslag
till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i den mån det inte
omfattas av vad utskottet hemställt under moment 1,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
c) med avslag på motion 1997/98:Ub710 yrkande 9 godkänner vad regeringen
föreslår angående timersättning,
d) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring såvitt avser 3 kap. 5 §,
e) med anledning av regeringens förslag antar utskottets förslag till lag om
ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring med den lydelse som framgår av bilaga 4,
f) med anledning av regeringens förslag och motionerna 1997/98: Ub221
yrkande 12, 1997/98:Ub474 yrkandena 14 och 15, 1997/98: Ub710 yrkande 10,
1997/98:Ub720 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98: Ub805 yrkande 15 i denna
del och med avslag på motionerna 1997/98:Ub474 yrkandena 9, 12 och 13,
1997/98:Ub707, 1997/98: Ub710 yrkandena 6-8 och 13, 1997/98:Ub715 yrkande
4, 1997/98: Ub716 yrkandena 2-5, 1997/98:Ub806 yrkande 3, 1997/98:Ub807
yrkande 60 och 1997/98:A806 yrkande 17 för budgetåret 1998 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning i bilaga 5,
5. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 15 Studie-stöd
budgetåren 1999 och 2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 61,
6. beträffande lån i Riksgäldskontoret
att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade
behovet för studielån om 71 miljarder kr t.o.m. budgetåret 1998,
7. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studielitteratur, för
högst 6 miljoner kr, som medför utgifter efter år 1998.
1. Studiemedel under forskarutbildning (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Tanja Linderborg (v) anför:
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lagändring och
bifalla motionsyrkandena. Våra resonemang rörande bl.a. studiefinansiering
under forskarutbildning redovisas i betänkandet 1997/98:UbU7.
Mot bakgrund av detta anser vi att utskottet under moment 1 bort hemställa
1. beträffande studiemedel under forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 7 och
1997/98:Ub482 yrkande 6, avslår regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 4 kap. 8 § första stycket,
2. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)
Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kd) anför:
Vi anser att fribeloppet bör höjas rejält och helst avskaffas. Regeringen bör
återkomma med förslag om ändring i studiestödslagen för att tillgodose detta.
Studiestödsutredningen har pekat på möjliga besparingsåtgärder som skulle kunna
finansiera en höjning av fribeloppet. Kravet på studieresultat för att få
fortsatta studiemedel kan höjas något. Utredningen har kommit fram till en bra
avvägning mellan morot och piska på den punkten. Det får anses rimligt att man
genomför en striktare kontroll av studieaktivitet. Nyligen har det kommit fram
att en stor del (siffran 40 % har nämnts) av studenterna på sommarkurser inte
tar några poäng och alltså i praktiken får studiemedel utan några som helst
prestationskrav. Det är inte acceptabelt. Riksdagen bör med bifall till
motionerna 1997/98:Ub710 yrkandena 3-5 och 1997/98:Ub719 som sin mening ge
regeringen till känna vad vi här har anfört.
Mot bakgrund av det vi nu sagt anser vi att utskottet under moment 2 bort
hemställa
2. beträffande det s.k. fribeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub710 yrkandena
3-5 samt 1997/98:Ub719 och med avslag på motionerna 1997/98: Ub702,
1997/98:Ub706 och 1997/98:Ub713 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
3. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)
Tanja Linderborg (v) anför:
Tyvärr är det många som i realiteten är arbetslösa, men som ändå inte ges
möjlighet till studier. Den stora kategori som anställs på deltid eller på
timbasis eller på korta vikariat med perioder av arbetslöshet däremellan har i
dag inte möjlighet att studera med särskilt utbildningsbidrag. Regeringen bör
därför liberalisera bestämmelserna på detta område.
Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att utskottet under moment 3 bort
hemställa
3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr601 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub278, 1997/98:Ub721
och 1997/98:Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
4. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag anser att enhetliga regler skall gälla för deltagare i Kunskapslyftet.
Även den som är över 45 år bör kunna få studielån efter att ha haft särskilt
utbildningsbidrag under ett år, vilket inte är möjligt i dag eftersom en lägre
åldersgräns gäller för studiemedel. Samordning och information är viktiga
inslag i en reform av det slag som Kunskapslyftet utgör. Det har brustit på den
punkten, och dessa brister måste åtgärdas. Detta bör man tänka på också vid
genomförandet av liknande reformer i framtiden.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 3 bort
hemställa
3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2 och med
anledning av motionerna 1997/98:Ub278, 1997/98:Ub721 och 1997/98:Ub808
yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98: Kr601 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
Vår principiella uppfattning är att fribeloppsgränsen bör höjas eller helt
avskaffas. De negativa konsekvenserna med dagens fribelopp är tydliga. De
minskar den enskilda studentens möjlighet att ta fullt ansvar för sin ekonomi,
och de uppmuntrar till svartarbete. Vi räknar med att återkomma till denna
fråga när regeringen har lagt fram sitt förslag till framtida
studiestödssystem.
2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
Genom sitt beslut om utgiftsramar för budgetåret 1998 har Socialdemokraterna
tillsammans med Centerpartiet fastlagt en annan inriktning på fördelningen av
statens resurser än den som vi förespråkat i våra motioner. För utgiftsområde
15 har riksdagen fastställt en utgiftsram som väsentligt avviker från vårt
förslag. Vi avstår därför från att reservera oss till förmån för våra egna
förslag om de skilda anslagen men vill klargöra innebörden av vårt alternativ.
Vi anser inte att barnbidraget skall höjas så som regeringen föreslagit, och
vi vill därför inte heller höja studiebidraget i studiehjälpen. Således anser
vi att riksdagen inte bör anta regeringens förslag till ändring i 3 kap. 6 §
studie- stödslagen.
I vår alternativa statsbudget görs inte någon besparing på studiestöd för
studier utomlands. Vi välkomnar utskottets förslag att inte följa regeringens
förslag på denna punkt.
I vår alternativa budget anvisar vi 1 355 miljoner kr mindre än regeringen
under detta utgiftsområde. Detta är en direkt konsekvens av våra
omprioriteringar av studieplatser inom utgiftsområde 16, som presenteras
närmare i ett särskilt yttrande i betänkande 1997/98:UbU1. I förslagen ingår
bl.a. en utfasning av antalet studenter i NT-utbildning med särskilda
studiefinansieringsförmåner, en utökad satsning på den eftergymnasiala
kvalificerade yrkesutbildningen och den tekniska basårsutbildningen samt färre
studerande inom ramen för det som regeringen kallar Kunskapslyftet. Vi anser
inte att det skall finnas något stipendium för dem som genomgått basår inom
komvux.
Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten m.
3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
Margitta Edgren (fp) anför:
Genom sitt beslut om utgiftsramar för de olika utgiftsområdena har riksdagen
fastlagt en delvis annan inriktning på fördelningen av statens resurser än den
som vi förespråkat i våra motioner. Jag avstår därför från att yrka bifall
till Folkpartiets förslag till anslagsbelopp inom utgiftsområde 15 men vill
klargöra vår ståndpunkt i de viktigaste frågorna som berör anslagen.
Folkpartiet välkomnar utskottets ställningstagande när det gäller studiemedel
för studier utomlands. I vårt budgetförslag ingår att inte göra någon sådan
besparing som regeringen föreslagit.
I vår alternativa statsbudget anslår vi 110 miljoner kr mer än regeringen
under anslaget Studiemedel m.m. för studiefinansiering till de 20 000 platser i
sommaruniversitet som vi förordar i vårt budgetalternativ för utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning. Vi vill dock minska det anslaget med 25
miljoner kr med anledning av att vi avstyrker den utbyggnad av studieplatser
vid Sveriges lantbruksuniversitet som regeringen föreslår under utgiftsområde
23.
Skall livslångt lärande vara annat än en retorisk fras bör regeringen lägga
fram förslag som stärker de ekonomiska villkoren för studerande som har barn.
Barntillägget i svux och svuxa bör återinföras i väntan på ett mera heltäckande
förslag. Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bör utökas med 205 miljoner kr för att
finansiera detta.
Vi anser att det särskilda vuxenstudiestödet vid YTH-studier skall tas bort.
Det finns inte anledning att ha några stipendier för dem som slutfört basår
inom komvux. Vi anser dessutom att basår generellt skall anordnas i komvux och
inte inom högskolan. Inte heller finns det anledning att ha ett särskilt
förmånligt studiestöd för vissa deltagare i naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning. Folkpartiet anser det orättvist att vissa studenter har lön
samtidigt som andra i samma grupp måste låna pengar. Detta innebär en besparing
på 517 miljoner kr.
Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten fp.
4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
Tanja Linderborg (v) anför:
Vänsterpartiet har i motion 1997/98:Fi220 lagt fram förslag om en annan
beräkning av de offentliga utgifterna och därmed andra utgiftsramar än dem som
riksdagen nyligen har fastställt för år 1998. Eftersom vårt förslag till
utgiftsram för utgiftsområde 15 är större än den som blivit riksdagens beslut
kan jag inte yrka bifall till våra anslagsförslag. Jag vill peka på följande
saker i vårt alternativ när det gäller studiestödet.
Vi vill satsa 1 miljard kr på att göra det möjligt att få särskilt
utbildningsbidrag under en tredje termin. Två terminer är i många fall inte
tillräcklig tid för att nå målen med Kunskapslyftet. Det finns allvarlig risk
för att många av dem som börjat läsa inom Kunskapslyftet med särskilt
utbildningsbidrag kommer att avbryta studierna när de efter första året blir
tvungna att ta lån för att fortsätta studierna med svux, svuxa eller
studiemedel. Med vårt förslag skulle de som läst inom Kunskapslyftet under
läsåret 1997/98 med särskilt utbildningsbidrag kunna fortsätta studierna med
sådant bidrag även under återstoden av år 1998.
Liksom tidigare anser vi att det är möjligt att ta bort rätten till svux för
dem som genomgår utbildning till specialpedagogexamen. Därmed blir det möjligt
att göra en besparing på drygt 61 miljoner kr, vilket vi förordar.
Liksom majoriteten vill jag inte göra någon besparing på anslaget till
studiemedel genom att nu ändra på förutsättningarna för att få studiemedel vid
utlandsstudier utan vill avvakta förslaget om ett nytt studiestödssystem.
Eftersom Vänsterpartiet anser att antagning på NT-platser med svux skall kunna
ske även till grundskollärarutbildning 4-9 och gymnasielärarutbildning i
naturvetenskapliga ämnen kan jag inte ansluta mig till majoritetens förslag att
i stället göra besparingen på anslaget till svux vid NT-utbildning. Hela det
belopp som regeringen beräknat på det anslaget kan komma att behövas. I stället
bör den uteblivna besparingen på studiemedelsanslaget med 26 miljoner kr göras
genom att minska den miljard vi föreslår till anslaget Vuxenstudiestöd m.m. med
samma belopp.
Jag instämmer i Kristdemokraternas uppfattning att timersättningen vid sfi
inte skall tas bort och ansluter mig till deras motivering. Den merkostnad
detta innebär kan också täckas inom den nyss nämnda miljarden i vårt bud-
getalternativ. I Vänsterpartiets motion i samband med vårpropositionen fanns
bibehållande av timersättningen med i vår beräkning av utgiftsramen.
Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten v.
5. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Inger Davidson (kd) anför:
Eftersom riksdagen nyligen har fastställt utgiftsramar för bl.a.
utgiftsområdena 15 och 16 som avviker från vad Kristdemokraterna föreslagit i
motion 1997/98:Fi215, har jag avstått från att yrka bifall till våra motioner
som rör anslagen och anslagsvillkoren inom utgiftsområde 15. Jag vill markera
följande när det gäller det alternativ som Kristdemokraterna står för.
Kristdemokraterna välkomnar utskottets ställningstagande när det gäller
studiemedel för studier utomlands. I vårt budgetförslag ingår att inte göra
någon sådan besparing som regeringen föreslagit.
Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bör tillföras 180 miljoner kr för att
återinföra barntillägget i svuxa. Det är nödvändigt att göra det om
vuxenutbildningssatsningen skall nå fram till dem som regeringen upprepar att
den i första hand vänder sig till. Anslaget bör dessutom ökas med 85 miljoner
kr för att vi skall kunna behålla timersättningen vid sfi. Regeringens
hänvisning till att invandrare kan få räkna in sfi i ett studieprogram i komvux
och få studiestöd för detta håller inte. Innan invandraren har nått den
kunskapsnivå som är målet för sfi är hans eller hennes kunskaper i svenska i
allmänhet för dåliga för att det skall gå att bedriva studier inom komvux.
Basårsstipendierna bör däremot avskaffas, vilket medför att 10 miljoner kr kan
sparas inom anslaget till vuxenstudiestöd. Det särskilda vuxenstudiestödet för
NT-studier bör också omedelbart avskaffas. Därmed kan staten spara drygt 517
miljoner kr år 1998. Både det och basårsstipendiet skapar orättvisa i
studiefinansieringssystemet.
Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten kd.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)1 att 3 kap. 6 §,
4 kap. 3 och 8 §§, 5 kap. 6 §, 7 kap. 1, 7 och 20 §§ samt 9 kap. 2 § skall ha
följande lydelse.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
--------------------------------------------------------
|Utskottets lagförslag |
| |
| |
|Förslag till lag om ändring i lagen (1997:245) om |
|ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring |
| Härigenom föreskrivs att 8 kap. 12 § lagen|
|(1962:381) om allmän försäkring i paragrafens lydelse|
|enligt lagen (1997:245) om ändring i nämnda lag skall|
|ha följande lydelse. |
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| 12 § |
--------------------------------------------------------
|Om någon för samma tid och för samma nedsättning av|
|förvärvsmöjligheten har rätt till såväl särskild|
|efterlevandepension som någon av nedan uppräknade|
|förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen|
|med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras|
|med |
| a) förtidspension enligt denna lag, |
| b) delpension enligt lagen (1979:84) om|
|delpensionsförsäkring, |
| c) dagpenning från arbetslöshetskassa, |
| e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen|
|(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt|
|vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt|
|utbildningsbidrag, samt |
-------------------------------------------------------
|f) timersättning vid | f) timersättning vid|
|vuxenutbildning för |vuxenutbildning för|
|utvecklingsstörda (särvux) |utvecklingsstörda |
|och vid svenskundervisning |(särvux). |
|för invandrare (sfi). | |
--------------------------------------------------------
|Om särskild efterlevandepension till följd av|
|bestämmelserna i 5 kap. utges med viss andel av|
|oavkortad sådan pension, skall minskning enligt första|
|stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel|
|av förmån som där avses. |
| Bestämmelserna i första och andra stycket gäller även|
|i fråga om motsvarande förmåner som utges till den|
|efterlevande på grundval av utländsk lagstiftning. |
| ________ |
| 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. |
| 2. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i|
|fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut|
|efter ikraftträdandet. |
| 3. Äldre bestämmelser gäller för timersättning som|
|avser tid före ikraftträdandet. |
--------------------------------------------------------
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning utom för de
belopp som kursiverats. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Vänsterpartiet och
Kristdemokraterna redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden som
fogats till betän-
kandet.
-------------------------------------------------------------------
| |Anslag | Utskottets|
| | | förslag|
-------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------
|A |Studiestöd |
-------------------------------------------------------------------
|1 |Studiehjälp m.m. (ram) | 2 139 056|
-------------------------------------------------------------------
|2 |Studiemedel m.m. (ram) | 9 930 570|
-------------------------------------------------------------------
|3 |Vuxenstudiestöd m.m. (ram) | 8 624 280|
-------------------------------------------------------------------
|4 |Bidrag till kostnader vid viss | |
| |gymnasieutbildning och vid viss | 63 773|
| |föräldrautbildning i teckenspråk (ram) | |
-------------------------------------------------------------------
|5 |Bidrag till vissa studiesociala ändamål (ram) | 23 073|
-------------------------------------------------------------------
|6 |Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid | 61 632|
| |vissa lärarutbildningar (ram) | |
-------------------------------------------------------------------
|7 |Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid | |
| |vissa naturvetenskapliga och tekniska | 491 371|
| |utbildningar (ram) | |
-------------------------------------------------------------------
| |SUMMA | 21 333 755|
-------------------------------------------------------------------
Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1998
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................5
Inledning...........................................5
1 Studiehjälp.......................................5
2 Studiemedel.......................................6
Skärpning av reglerna för återkrav, när någon fått studiestöd
felaktigt 6
Studiemedel för studier utomlands.................6
Begränsning av möjligheterna till studiemedel under forskarutbildning
8
Inkomstprövningen för studiemedel (det s.k. fribeloppet)8
3 Vuxenstudiestöd...................................9
Särskilt utbildningsbidrag........................9
Svux och svuxa...................................11
Särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid vissa lärarutbildningar12
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande i s.k. NT-utbildning12
Timersättning vid sfi............................13
Basårsstipendium.................................14
4 Anslagen.........................................14
5 Övrigt...........................................16
Hemställan.........................................16
Reservationer........................................18
1. Studiemedel under forskarutbildning (mom. 1)....18
2. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)...................19
3. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)19
4. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)19
Särskilda yttranden..................................20
1. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)...................20
2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........20
3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........21
4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........21
5. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd.........22
Regeringens lagförslag...............................24
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)24
Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa 29
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäking31
Utskottets lagförslag................................34
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring
34
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd35
Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 199836
Gotab, Stockholm 1997