Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU18

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.


Innehåll

1997/98
UbU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Detta innebär att en gemensam
läroplan införs för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Läroplanen skall gälla för det obligatoriska skolväsendet och
förskoleklassen. Den skall tillämpas av fritidshemmet. Den nuvarande
läroplanens (Lpo 94) struktur och inriktning skall i huvudsak bestå. Mål och
riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga
verksamheter.
En ändring görs i 5 kap. 5 § skollagen som innebär att de kunskapsrelaterade
behörighetsvillkoren - för att tas emot på ett nationellt eller specialutformat
program i gymnasieskolan - i vissa fall skall anses uppfyllda om sökanden på
annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med godkända betyg i ämnena svenska,
alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om förtydligande av
grundskoleförordningens bestämmelser om åtgärdsprogram för elever med behov av
särskilt stöd och om försöksverksamhet i ett begränsat antal kommuner med
möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan en cen-tralt fastställd
timplan.
Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan
för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (avsnitt
6.1).
Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:94 Läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.
1997/98:Ub26 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av
fortsatt kommunalt utvecklingsarbete vad gäller samarbetet mellan förskola och
skola.
1997/98:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om respekt och utrymme för skolornas egna pedagogiska bedömningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de principiella skillnaderna mellan frivillig respektive
obligatorisk verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationella råd för fritidshem,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffande av grundskolans timplan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatoriska nationella prov,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skriftliga omdömen och betyg,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av planerad översyn av skollagstiftningen.
1997/98:Ub28 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integration av förskoleklassen i det obligatoriska skolväsendet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgångspunkter för en ny skollag,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av skollagen
att skoltiden blir flexibel i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett successivt avskaffande
av timplanen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuella studieplaner.
1997/98:Ub29 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att höja läraryrkets status,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten för elever att undervisas av behöriga lärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundskolan skall bli tioårig,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa den centralt utformade timplanen i grundskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen elev skall kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått
betyget godkänd i svenska, engelska och matematik,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg från årskurs 6,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en sexgradig betygsskala,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fler obligatoriska nationella prov,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av hjälp till elever med särskilda behov,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en god arbetsmiljö för elever och lärare,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av elevvårdsresurser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av
alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
1997/98:Ub30 av Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
psykologutredning för bedömning av orsakerna till dyslexi som komplement till
den pedagogiska utredningen.
1997/98:Ub31 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskaper om
nationella minoriteter som kunskapskrav i läroplanen för grundskolan.
1997/98:Ub32 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighet till
gymnasieskolans nationella program.
1997/98:Ub33 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de grundläggande principerna i en ny läroplan för det obligatoriska
skolväsendet och förskoleklassen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärares skyldighet att vidta sådana åtgärder att elever med behov av
särskilt stöd får sin rätt tillgodosedd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas ansvar att tillse att skolornas behov av tillgång till
specialistkompetens, psykologer, logopeder och speciallärare, tillgodoses,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rektors ansvar för åtgärdsprogram,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentarisk referensgrupp i anslutning till arbetet med en
översyn av skollagstiftningen.
1997/98:Ub34 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att särskilt stöd måste anpassas till varje enskild elevs
individuella behov för elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdegrunden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en flexibel skolstart,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fritidshemmets ansvar för social omsorg,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att oftare utnyttja ett tionde år i grundskolan.
1997/98:Ub35 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisningen om alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande
medel i det obligatoriska skolväsendet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningen av lärare och socialarbetare inom de ämnen som rör
alkohol, narkotika och tobak,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket på ett mer kraftfullt sätt markerar skolans ansvar
för ANT-undervisningen på olika nivåer inom det obligatoriska skolväsendet.
Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:93 Läroplan för förskolan
1997/98:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolstart vid sex års ålder.
Motioner från allmänna motionstiden
1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser till barn med särskilda behov,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alla elevers rätt till undervisning som gör det möjligt att nå
baskraven i skolan.
1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skollagen bör ses över för att möjliggöra för elever att gå
olika snabbt genom grundskolan.
1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elever med koncentrationssvårigheter.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minimikrav på tillgång av speciallärare för elever med behov av
särskilt stöd i grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom
området dyslexi.
1997/98:So303 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kurator och psykolog i skolan.

Utskottet

Inledning
Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom Regeringskansliet för
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till
Utbildningsdepartementet. En rad åtgärder har vidtagits för att införliva dessa
verksamheter i utbildningssystemet. Riksdagen har efter förslag i propositionen
om förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr.
107) beslutat att bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
inarbetas i skollagen (1985:1100).  En egen skolform - förskoleklassen - har
bildats inom det offentliga skolväsendet för den tidigare s.k.
sexårsverksamheten. De nya bestämmelserna i skollagen gäller fr.o.m. den 1
januari 1998. Statens skolverk är från samma tidpunkt ansvarig myndighet för
tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna.
En kommitté - Barnomsorg och skolakommittén (BOSK) - tillsattes i augusti
1996 med uppdrag att bl.a. lämna förslag till ett nytt måldokument för den
pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6-16 år (dir. 1996:61).
BOSK lämnade i februari 1997 delbetänkandet Växa i lärande - Förslag till
läroplan för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21).
I mars 1995 tillsattes en kommitté - Skolkommittén -  med uppdrag att belysa
och stimulera det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19). Skolkommittén
överlämnade i oktober 1997 sitt slutbetänkande Skolfrågor - Om skola i en ny
tid (SOU 1997:121). Kommittén har tidigare presenterat tre olika
delbetänkanden.
Vidare tillsattes i augusti 1996 en kommitté - Läs- och skrivkommittén - med
uppdrag att redovisa viktiga utgångspunkter för arbetet med att stödja elever
med stora läs- och skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande och
avhjälpande syfte (dir. 1996:60). Kommittén redovisade i september 1997 sitt
betänkande Att lämna skolan med rak rygg - Om rätten till skriftspråket och om
förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och
skrivsvårigheter (SOU 1997:108).
Den nu aktuella propositionen bygger på förslag från de tre ovan redovisade
utredningarna. Betänkandena har remissbehandlats.
Propositionen i korthet
Regeringen föreslår att en gemensam läroplan skall införas för den
obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen skall gälla
för den obligatoriska skolan och förskoleklassen. Den skall tillämpas av
fritidshemmet. Läroplanens struktur och inriktning skall i huvudsak bestå. Mål
och riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga
verksamheter. Förändringarna i läroplanen föreslås gälla fr.o.m. läsåret
1998/99.
Grundskoleförordningens föreskrifter (5 kap. 1 §) om åtgärdsprogram för
elever med behov av särskilt stöd kommer att förtydligas så att rektor åläggs
ett tydligt ansvar för att ett sådant program utarbetas i samråd med eleven och
elevens föräldrar. Regeringen framhåller att elever med läs- och skriv-
svårigheter har rätt till åtgärdsprogram.
Regeringen avser att ta initiativ till en försöksverksamhet i vilken ett
begränsat antal kommuner skall få möjlighet att organisera arbetet i
grundskolan utan en centralt fastställd timplan. En arbetsgrupp kommer att få i
uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten kan utformas med
avseende på utvärdering och kvalitetssäkring.
En ändring föreslås i 5 kap. 5 § skollagen som innebär att de
kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren - för att tas emot på ett nationellt
eller specialutformat program - i vissa fall skall anses vara uppfyllda om
sökandena på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med godkända betyg i
ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik. En
föreskrift tas in i övergångsbestämmelserna som innebär att äldre bestämmelser
skall gälla för den som åberopar sifferbetyg vid ansökan till gymnasieskolan.
En samlad översyn av skollagen aviseras.
Gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet
Struktur och inriktning
Propositionen
Regeringen föreslår en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen skall gälla för det obligatoriska
skolväsendet och förskoleklassen. Den skall tillämpas av fritidshemmet.
Läroplanens struktur och inriktning skall enligt regeringens uppfattning i
huvudsak bestå. Mål och riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan
användas i samtliga verksamheter. Strukturen kommer dock att ändras i ett
avseende i syfte att ge normer och värden en mer framträdande plats. Detta
avsnitt kommer att lyftas fram. Målen i läroplanen skall, liksom tidigare, avse
vad skolan skall sträva mot och vad eleverna skall ha uppnått. Förändringarna i
läroplanen skall gälla fr.o.m. läsåret 1998/99. De innebär inte att målen i
kursplanerna ändras.
Regeringen informerar om att Skolverket skall få i uppdrag att utforma
allmänna råd för fritidshemmen.
Motionerna
Synpunkter på strukturen och inriktningen på en gemensam läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. har
framförts i flera motioner. I motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 2 framhålls att
de principiella skillnaderna mellan obligatorisk respektive frivillig
verksamhet måste respekteras. Det ställer stora och inte helt enkla krav på
utformningen av regelverken. Samverkan mellan barnomsorg och skola skall
underlättas, men det förutsätter också utrymme för alternativ och föräldrars
självständiga beslut vad avser barnomsorgen, heter det i motionen. I yrkande 3
ifrågasätter motionärerna att Skolverket har den kompetens som behövs och om
det är en nationell angelägenhet att utarbeta allmänna råd för t.ex. ?hur barn
skall utveckla egna intressen?. Hur verksamheten bäst utformas på
fritidshemmen, utöver sådan verksamhet som sker i samverkan med skolan, borde
få avgöras av barn, personal och föräldrar. Enligt motion 1997/98:Ub34 (kd)
yrkande 4 är propositionen något otydlig när det gäller skolans uppdrag och
skillnaden mellan den obligatoriska och frivilliga verksamheten. Motionärerna
pekar på att ett tungt ansvar ligger på fritidshemmen när det gäller att ge
barnen social omsorg. Det är viktigt att barnen där ges tillfälle till
rekreation, lek och vila men också till att befästa och utveckla sina
kunskaper. Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 1 finns det en risk för en
?skolifiering? av sexårsverksamheten och att sexårsverksamheten blir ett steg
mot en sammanhållen tioårig grundskola. Motionärerna anser att det är angeläget
att regeringen vid utformningen av läroplanen lägger stor vikt vid att undvika
en sådan utveckling. Enligt motion 1997/98:Ub26 (m) finns det en risk att de nu
föreslagna läroplanerna skapar en gräns mellan femåringarna och sexåringarna i
förskoleklassen. Riksdagen bör klargöra att avsikten med den nya lagstiftningen
och de nya läroplanerna inte skall vara att hindra ett fortsatt positivt
utvecklingsarbete mellan förskola och skola, t.ex. för att tillförsäkra
femåringarna som skall börja skolan som sexåringar en god skolförberedelse.
Utskottets bedömning
Som utskottet inledningsvis redovisat har riksdagen tidigare under detta
riksmöte beslutat att förskoleklassen - den tidigare s.k. sexårsverksamheten -
skall vara en egen skolform inom det offentliga skolväsendet (bet.
1997/98:UbU5, rskr. 107). Vid samma tillfälle fördes bestämmelserna  om
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen över från socialtjänstlagen till
skollagen. Ett av syftena med dessa förändringar var att förstärka och
tydliggöra förskolans pedagogiska roll för att ge barn en god grund för det
fortsatta lärandet. Ett annat syfte var att stödja och stimulera en fortsatt
verksamhetsmässig integrering av skola och förskola. Utskottet vill betona att
vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan är ytterligare ett steg i en
sådan utveckling genom att sambanden mellan förskoleklassen, den obligatoriska
skolan och fritidshemmet tydliggörs och vidareutvecklas. Enligt utskottets
uppfattning är detta positivt.
Året i förskoleklassen omfattar minst 525 timmar och är en avgiftsfri
rättighet för alla sexåringar och en skyldighet för kommunerna att anordna.
Därigenom ges alla barn en möjlighet till en tioårig skolgång. Skolplikten
inträder vid sju års ålder, men det är möjligt att börja i grundskolan eller i
motsvarande skolformer som sexåring. Denna möjlighet utnyttjades läsåret
1997/98 av 8 % i denna åldersgrupp. Enligt regeringen skall verksamheten i
förskoleklassen betraktas som undervisning i samma formella mening som i övriga
skolformer. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att
genomföra och uppfylla läroplanens mål. Utskottet vill i likhet med regeringen
framhålla att förskoleklassen får en speciellt viktig roll för att utveckla
kontinuitet och gemensamma synsätt på utveckling och lärande, eftersom det är
där förskolans och skolans olika kulturer får sin mest påtagliga mötesplats,
ofta i samarbete med fritidshemmet. Den läroplan för förskolan om vilken
regeringen nyligen lagt fram förslag till riksdagen och vilket förslag
utskottet tidigare denna dag tillstyrkt (bet. 1997/98:UbU16) är en viktig
utgångspunkt även för förskoleklassens verksamhet. Inom utbildningssystemet
kommer därmed att finnas tre läroplaner: en för förskolan, en för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet samt en för de
frivilliga skolformerna. De tre läroplanerna skall länka vid varandra och
genomsyras av samma syn på kunskap och lärande, heter det i propositionen.
Detta ger enligt utskottets mening en god grund för fortsatt utvecklingsarbete
i kommunerna, t.ex. vad gäller samverkan mellan förskola och skola.
Fritidshemmet skall komplettera skolan samt erbjuda barn meningsfull fritid
och stöd i deras utveckling. Utskottet vill i likhet med regeringen betona att
läroplanen även fortsättningsvis skall vara skriven med utgångspunkt i skolans
verksamhet. Utskottet delar regeringens uppfattning att läroplanen därför inte
kan gälla för fritidshemmet på samma sätt som för det obligatoriska
skolväsendet och förskoleklassen. Verksamheten erbjuds inte alla barn, eftersom
tillgängligheten i första hand är knuten till föräldrarnas arbete eller
studier. Det är endast ungefär hälften av alla barn i åldrarna 6-9 år som
deltar i denna verksamhet. Fritidshemmets verksamhet kan således inte vara en
förutsättning för att läroplanens mål skall nås. Utskottet anser dock i likhet
med regeringen att fritidshemmen skall använda läroplanen i så stor
utsträckning som möjligt. För de avsnitt i läroplanen som behandlar
grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet,
normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även av
fritidshemmet. Utskottet delar även regeringens uppfattning att Skolverket bör
utforma vägledande riktlinjer i form av allmänna råd för fritidshem. Utskottet
vill betona att det är fritidshemmens personal som ansvarar för att med stöd av
läroplanen och de allmänna råden utforma en lämplig helhet för verksamheten, i
samverkan med förskoleklassen och skolan. Utskottet förutsätter att
verksamheten vid det enskilda fritidshemmet utformas i samverkan med berörda
föräldrar och barn.
Utskottet kan liksom regeringen konstatera att den nuvarande läroplanen (Lpo
94) har mottagits väl ute i skolorna och att den visat sig vara ett
ändamålsenligt instrument för arbetet med skolans utveckling. Utskottet har
därför inget att erinra mot vad regeringen anfört om att läroplanens
grundläggande struktur och inriktning skall bestå. Utskottet ser också positivt
på att avsnittet om normer och värden lyfts fram i syfte att ge detta avsnitt
en mer framträdande plats. I det följande kommer utskottet att i ett särskilt
avsnitt behandla frågor med anknytning till läroplanens innehåll. Utskottet
vill beträffande yrkande 4 i motion 1997/98:Ub34 om vikten av att barnen ges
tillfälle till rekreation, lek, vila och social omsorg i fritidshemmen
framhålla att avsikten enligt regeringen är att läroplanen kommer att breddas
när det gäller lekens betydelse. Vidare kommer läroplanen att tillföras de
begrepp som ingår i förskolans och fritidshemmets pedagogik, t.ex. lek, omsorg,
skapande och barnets eget utforskande. Utskottet är överens med motionärerna om
att fritidshemmet har ett stort ansvar när det gäller att ge barnen social
omsorg.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen med avslag på
motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Ub33 yrkande 1
och 1997/98:Ub34 yrkande 4 godkänna regeringens förslag om en gemensam läroplan
för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Läroplanens innehåll
Propositionen
Enligt regeringen bör den nuvarande läroplanen (Lpo 94) till sitt innehåll
anpassas för att kunna användas i det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Syftet är att underlätta och stimulera en
fortsatt verksamhetsmässig integration. Den pedagogik som används i
förskoleklass och fritidshem bör få genomslag i läroplanen. De justeringar och
kompletteringar som regeringen avser att göra innebär dock enligt regeringen
inte något avsteg från den inriktning för läroplanen som fastställdes vid
införandet av Lpo 94. Läroplanen skall även fortsättningsvis vila på den syn på
kunskap och lärande som presenterades i betänkandet Skola för bildning (SOU
1992:94).
Regeringen redovisar i propositionen att den sålunda avser att ändra
läroplanen på ett antal punkter. Bland annat kommer tyngdpunkten i skolans
uppdrag att förskjutas från att förmedla kunskaper till att främja elevernas
lärande. De begrepp som ingår i förskolans och fritidshemmets pedagogik, t.ex.
lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande, kommer att tillföras
läroplanen och den kommer att breddas när det gäller lekens betydelse. I
läroplanen kommer vikten av elevernas möjligheter att uttrycka sig i många
olika former att framhållas. Betydelsen av att nyfikenhet och lust att lära
skall prägla skolans undervisning kommer att lyftas fram ytterligare. Likaså
kommer samspelet med andra både i betydelsen av att utforska omvärlden
tillsammans och i betydelsen av att visa respekt för andra att lyftas fram.
Betydelsen av att man i skolan skapar en trygg miljö som präglas av omsorg om
den enskilda individen kommer att betonas. Läroplanen kommer att kompletteras
när det gäller att ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för en
hållbar ekologisk utveckling. Skolans ansvar för elevernas språkutveckling
kommer att betonas. Läroplanen kommer att ändras även på ett antal punkter för
att förstärka de mångkulturella aspekterna i undervisningen.
Motionerna
I motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 1 tas frågan upp om utrymme för skolornas
egna pedagogiska bedömningar. Motionärerna anser att utrymmet för pedagogiska
bedömningar anpassade efter varje skolas lokala förutsättningar måste vara
stort. En sådan ansats måste även framgent genomsyra läroplanen. Skolorna måste
ges utrymme att finna egna vägar för att nå uppsatta kunskaps- och
verksamhetsmål.
Enligt motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 5 bör skolan i sitt arbete ta hänsyn
till varje elevs unika förutsättningar. Det bör övervägas om krav på
individuella studieplaner för varje elev bör skrivas in i
grundskoleförordningen.
I motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande 2 betonas vikten av att avsnittet i
läroplanen om skolans värdegrund får finnas kvar som utgångspunkt för ett
fördjupat arbete med normer och värderingar i skolan.
Enligt motion 1997/98:Ub31 (s) bör kunskaper om nationella minoriteter
införas som kunskapskrav  i grundskolans läroplan och ingå som en del i
kursplanerna för bl.a. ämnena historia, samhällskunskap och svenska.
Utskottets bedömning
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1997/98:Ub27 yrkande 1 att
utrymmet för skolornas egna pedagogiska bedömningar bör vara stort. I den
nuvarande läroplanen (Lpo 94) anges t.ex. inte vilka arbetsformer eller vilket
arbetssätt som skall användas vid skolorna för att nå de fastställda målen.
Däremot föreskrivs det att rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna
och övrig personal har det övergripande ansvaret för att verksamheten som
helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Regeringen har inte redovisat
att den avser att göra några förändringar i läroplanen som inskränker skolornas
arbete härvidlag. Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandet.
Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub28 yrkande 5 om individuella
studieplaner. Utskottet är inte berett att förorda att krav på individuella
studieplaner införs i läroplan eller grundskoleförordning. Enligt utskottets
uppfattning behövs ingen reglering i denna fråga, och utskottet vill som skäl
för detta anföra följande.
För de frivilliga skolformerna anges i Lfp 94 att rektor, inom givna ramar,
har ett särskilt ansvar för att varje elev i dialog med skolan gör upp en
individuell studieplan. Planen motiveras av den frihet som elever i
gymnasieskolan har i dag vid valet av ämnen och program och är begränsad till
planeringen av själva utbildningen. Den individuella studieplanen har däremot
inte, som åtgärdsprogrammet, utgångspunkt i elevernas behov av särskilt stöd.
Det är viktigt att skilja den individuella studieplanen från åtgärdsprogram som
har en vidare innebörd. I grundskolan kan behovet av en individuell studieplan
uppstå av andra skäl. Eleven kan t.ex. ha bytt skola och därmed kommit i otakt
med sina studier. Vissa elever som behöver längre tid på sig att nå skolans mål
kan t.ex. läsa vissa ämnen i taget och därigenom ha behov av en sådan plan.
Utskottet anser att individuell studieplan kan användas i vissa fall men
utskottet är inte berett att införa individuella studieplaner för alla elever i
grundskolan.
Utskottet vill även peka på att utskottet nyligen har behandlat yrkanden om
individualiserad undervisning (bet. 1997/98:UbU9 s. 14). Utskottet hänvisade då
bl.a. till att regeringen i utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112 s. 62) hade
behandlat frågor om skolans arbetsformer och därvid betonat att det inre
arbetet i skolan behöver utvecklas för att möta alla barn utifrån deras skilda
förutsättningar och behov. Utskottet betonade vikten av att ge alla elever en
meningsfull undervisning. Utskottet ansåg att det i första hand ankommer på de
enskilda skolorna att utveckla det inre arbetet i skolan, bl.a. arbetsformer
och läroprocesser. Utskottet ansåg det inte påkallat med något uttalande av
riksdagen med anledning av de då föreliggande motionerna. Utskottet erinrar
även om att det i  läroplanen under avsnittet en likvärdig utbildning anges att
undervisningen skall anpassas efter varje elevs behov. Därutöver finns
föreskrifter i grundskoleförordningen (5 kap. 1 §) om åtgärdsprogram för elever
med behov av särskilt stöd. Utskottet vill också peka på den viktiga funktion
som utvecklingssamtalet mellan lärare, elev och elevens vårdnadshavare har för
planeringen av den enskilde elevens utbildning.
Utskottet avstyrker motion 1997/98:Ub34 yrkande 2 rörande avsnittet i
läroplanen om värdegrunden. Regeringen har i propositionen redovisat att
läroplanen kommer att förändras på ett antal punkter. Någon innehållsmässig
förändring avseende avsnittet om värdegrunden finns inte med bland de anmälda
förändringarna. Däremot har regeringen informerat om att den avser att lyfta
fram avsnittet om normer och värden i Mål och riktlinjer i syfte att ge det en
mer framträdande plats. I nuvarande läroplan är avsnittet om normer och värden
placerat efter avsnittet om kunskaper.
När det gäller förslaget i motion 1997/98:Ub31 om kunskaper om nationella
minoriteter som kunskapskrav i läroplanen har utskottet noterat att
Minoritetskommittén i  betänkandet Steg mot en minoritetspolitik - Europarådets
konvention för skydd av nationella minoriteter (SOU 1997:193) har lagt fram
motsvarande förslag. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Enligt vad
utskottet har erfarit har en interdepartemental arbetsgrupp tillsatts för att
samordna de insatser och åtgärder som föreslås i betänkandet. Utskottet
avstyrker motionen med hänvisning till pågående beredningsarbete.
Utskottet har sammanfattningsvis inget att erinra mot vad regeringen
redovisat om ändringar i läroplanen och anpassning av den för att den skall
kunna användas i det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet.

Skolstartsålder, grundskolans omfattning, m.m.
Motionerna
Frågor med anknytning till skolstartsålder och grundskolans omfattning tas upp
i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 4 är förskoleklassen
en onödig mellanform i skolan. Motionärerna anser att den allmänna skolstarten
skall inträffa det år barnet fyller sex år. Skolstarten skall vara flexibel.
Det skall finnas möjlighet för barn som inte är mogna att vänta med
skolstarten. I motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 1 föreslås att en tioårig
grundskola införs och att skolstarten tidigareläggs genom att förskoleklassen
förs till det obligatoriska skolväsendet. Enligt yrkande 3 i samma motion och
yrkande 3 i motion 1997/98:Ub267 (c) bör skollagen ses över för att möjliggöra
för elever att gå olika snabbt genom grundskolan. Skolan måste utgå från varje
individs förutsättningar. Skoltiden bör vara flexibel vad gäller såväl
skolstarten som tiden för skolans avslutande. Riktvärdet bör vara en grundskola
omfattande tio år med skolstart vid sex års ålder. Tiden eleverna går i
grundskolan måste kunna variera. Det viktiga är att eleven har uppnått godkända
kunskaper, inte hur länge eleven har gått i skolan. Skolans åtagande får inte
upphöra innan eleven är godkänd, heter det i den sist nämnda motionen. I motion
1997/98:Ub29 (fp) yrkande 3 föreslås att förskoleklassen skall vara det första
året i en tioårig obligatorisk skolgång i grundskolan. Enligt yrkande 5 skall
ingen elev kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått betyget godkänd i ämnena
svenska, engelska och matematik. Motionärerna anser att dessa elever skall läsa
upp sina icke godkända betyg innan de skall få tillträde till gymnasieskolan. I
dag är eleverna hänvisade till det individuella programmet i gymnasieskolan.
Enligt motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande 3 bör de möjligheter som finns i dag
till en flexibel skolstart utnyttjas flitigare. Om skolstarten blir flexibel
lägger det en bra grund för ett mer individbaserat arbetssätt där inte alla
elever skall göra allting samtidigt och vid samma ålder. Den möjlighet som
finns att få ett tionde år i grundskolan bör enligt yrkande 5 utnyttjas oftare
än i dag. Motionärerna framhåller att en del elever kan behöva längre tid än
andra elever för att uppnå godkänd nivå. Den tiden bör de få inom grundskolan.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat frågor om skolstartsålder
m.m. i sitt betänkande 1997/98:UbU5 (s. 14). Frågor med anknytning till
grundskolans omfattning och till att elever skall ges möjlighet att nå upp till
kraven för betyget Godkänd har senast behandlats i betänkande 1997/98: UbU11
(s. 9).
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om en gemensam
läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Förslaget innebär att alla barn ges möjlighet att delta i en tioårig pedagogisk
verksamhet. Genom en gemensam läroplan kan de olika verksamheterna arbeta mot
gemensamma mål, vilket enligt utskottets mening kommer att bidra till att höja
kvaliteten i de olika verksamheterna.
Utskottet vill peka på att det i nuvarande reglering av skolstartsålder finns
en betydande flexibilitet. Alla sexåringar har rätt att delta i
förskoleklassen. Vidare finns möjlighet att börja skolan vid sex eller sju års
ålder. Skolplikten inträder dock vid sju års ålder. Om det finns särskilda skäl
och ett barns vårdnadshavare begär det kan skolplikten skjutas upp till det år
barnet fyller åtta år.
När det gäller frågan om att elever skall kunna gå olika snabbt genom
grundskolan vill utskottet framhålla värdet av en sammanhållen verksamhet i
skolan utifrån elevernas behov av social gemenskap. Samtidigt vill utskottet -
mot bakgrund av vad som anförts i motion 1997/98:Ub267 - peka på att inget
hindrar elever som snabbare än sina kamrater tillägnar sig grundskolans
kunskapsmål att studera kurser från gymnasieskolan.
För de elever som har behov av särskilda stödinsatser vill utskottet särskilt
betona att skolhuvudmännen har ett tydligt ansvar för att alla elever ges
möjlighet att nå grundskolans mål. Till skolans viktigaste uppgifter hör att
lägga grunden för fortsatt lärande genom goda kunskaper i läsning, skrivning
och räkning. Alla barn måste ges förutsättningar att lyckas i skolan. För
elever som har behov av längre tid i grundskolan finns bestämmelser i 4 kap. 10
§ skollagen. De innebär att en elev som inte tillfredsställande har slutfört
sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen skall få göra
det under högst två år efter det att skolplikten upphörde. Utskottet vill också
hänvisa till de möjligheter som finns att inom ramen för det individuella
programmet läsa in kurser för att senare kunna gå över till ett nationellt
eller specialutformat program. Som utskottet har redovisat i sitt betänkande
1997/98:UbU10 (s. 10) har Gymnasiekommittén särskilt behandlat det individuella
programmet (SOU 1997:107). Kommittén säger bl.a. att den bild som kommittén
fått av programmet i stort sett är positiv. Kommittén redovisar också ett
eleverna - även de elever som från början var negativa - har en positiv syn på
detta program. Utskottet anser att det är viktigt att det finns möjlighet till
varierande lösningar för de elever som av olika skäl inte uppnår grundskolans
kunskapsmål i årskurs 9. Utskottet vill upprepa att alla elever skall ges
förutsättningar att nå målen i grundskolan. Det får inte finnas några
återvändsgränder. Elever som i årskurs 9 inte uppnått grundskolans kunskapsmål
måste på annat sätt skaffa sig motsvarande kunskaper. Enligt utskottets
uppfattning fyller det individuella programmet en mycket viktig funktion i
detta sammanhang. Utskottet noterar att en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet nyligen har lämnat förslag om en utveckling av det
individuella programmet (Ds 1998:27).
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:
Ub21 yrkande 4, 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5,
1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3.
Betyg m.m.
Motionerna
Frågor med anknytning till betygssystemet i grundskolan tas upp i motion
1997/98:Ub27 (m) yrkande 6. Motionärerna anser att kontinuerlig skriftlig
information till föräldrarna behövs vad avser skolans bedömning bl.a. av
elevens studieresultat för att se till att eventuella svårigheter uppmärksammas
och stödinsatser sätts in. Förslaget att rektor skall vara skyldig att upprätta
åtgärdsprogram för elever som behöver särskilda stödåtgärder måste kom-
pletteras med krav på att kunskaper utvärderas samt att eleven och föräldrarna
får adekvat information. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) bör betyg införas från
årskurs 6 (yrkande 6). Vidare anser motionärerna att en sexgradig betygsskala
bör införas. Det är för få steg i den nuvarande betygsskalan för att betygen
skall visa vilka kunskaper som eleverna har uppnått (yrkande 8).
I motion 1997/98:Ub29 (m) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att
utvecklingssamtalen skall vara skriftligt dokumenterade. Utvecklingssamtalen är
oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare. Samtalen skall börja redan i
förskolan och fortsätta genom hela grundskolan, heter det i motionen.
I motionerna 1997/98:Ub27 (m) yrkande 5 och 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 9
betonas vikten av obligatoriska nationella prov. Enligt den först nämnda
motionen är det viktigt med nationella prov för att uppmärksamma skolorna på
såväl enskilda elevers som skolornas eventuella problem med kunskapsmålen. I
den andra motionen framhålls att nationella utvärderingar är viktiga eftersom
de ger en samlad bild av skolans resultat. Motionärerna anser att obligatoriska
nationella prov regelbundet skall genomföras för att kvalitetssäkra skolan.
Utskottets bedömning
Utskottet har nyligen behandlat och avstyrkt motionsyrkande från den allmänna
motionstiden 1997 om ändringar i grundskolans betygssystem (bet.
1997/98:UbU11). Riksdagen har avslagit yrkandena. Utskottet hänvisade till vad
utskottet anförde i samband med att det nya betygssystemet infördes och var
inte berett att förorda några ändringar i reglerna. Det nuvarande
betygssystemet för grundskolan infördes efter beslut av riksdagen under 1994/95
års riksmöte (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136). Utskottet är alltjämt
inte berett att förorda några förändringar och avstyrker därmed motionerna
1997/98:Ub27 yrkande 6 och 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8.
Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Ub29 yrkande 7 om
skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal. Enligt gällande bestämmelser
(grundskoleförordningen 7 kap. 2 §) skall läraren fortlöpande informera eleven
och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall
läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal).
På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till
utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan
information får dock inte ha karaktären av betyg. Utvecklingssamtal skall i
vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §
grundskoleförordningen.
I samband med att det nya betygssystemet infördes behandlades även frågan om
utvecklingssamtal. Utskottet anförde bl.a. (bet. 1994/95:UbU8 s. 4)  att
samtalen skall vara mycket noggrant förberedda och att de skall vara väl
strukturerade. I de fall det visat sig att en elev har problem av något slag
bör det utmynna i ett åtgärdsprogram. Utskottet fann det naturligt att det
skriftligen anges vad åtgärdsprogrammet innehåller, såsom en bekräftelse på vad
man är överens om i fråga om ömsesidiga åtaganden från hemmets och skolans
sida.
Utskottet hänvisar till att det enligt nuvarande regler finns möjlighet för
en elevs vårdnadshavare att begära skriftlig information om elevens skolgång
som ett komplement till utvecklingssamtalet. Utskottet är inte berett att ändra
på den nu gällande ordningen.
Utskottet har nyligen även behandlat och avstyrkt motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 1997 om nationella prov (bet. 1997/98:UbU11 s. 10).
Utskottet upprepar vad utskottet då anförde om nödvändigheten av att
kvalitetssäkra skolan. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning. En
likvärdig utbildning kräver att arbetet med att bedöma och utveckla kvaliteten
i skolan stärks på alla nivåer. Genom förordningen (1997:702) om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet, som trädde i kraft den 1 november 1997,
har införts en skyldighet för varje kommun och skola att årligen göra en
skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen
och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En
kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen
för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har
uppnåtts. Skolverkets instruktion har samtidigt ändrats så att verket nu också
skall utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet.
Enligt Skolverkets Verksamhetsplan för 1998 skall verket under året genomföra
särskilda kvalitetsgranskningar, utveckla nationella indikatorer för att
beskriva skolsystemets kvalitet och resultat samt utveckla de nationella proven
som nationella indikatorer på utbildningens kvalitet.
Utskottet erinrar om att regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition  har
redovisat ett tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i skolan (prop.
1997/98:150). Bland annat skall en nationell inspektionsnämnd inrättas och
knytas till Skolverket och en nationell provbank utvecklas som ett stöd för
lärares arbete med att värdera elevernas resultat och det egna arbetet. I
sammanhanget bör det också erinras om att skolhuvudmännen, förutom de
obligatoriska ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 9,
erbjuds ämnesprov för årskurs 5 i samma ämnen samt diagnostiska material för
årskurserna 2 (i svenska och matematik) och 7 (i svenska, engelska och
matematik) för att ge stöd för lärare vid bedömning av elevernas kunskaper.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande med
anledning av yrkandena om obligatoriska nationella prov och avstyrker således
motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och 1997/98:Ub29 yrkande 9.
Elever med behov av särskilt stöd
Propositionen
Regeringen konstaterar att flera internationella undersökningar visar att
svenska elever i allmänhet läser mycket bra, men att det dock finns en grupp
elever som har uppenbara läs- och skrivsvårigheter. Regeringen anser att det är
det pedagogiska arbetet som skall stå i centrum när åtgärder för elever med
läs- och skrivsvårigheter planeras och vidtas. I stället för att se eleven som
problembärare, handlar det om att kunna se elevers möjligheter till språklig
utveckling och att anpassa verksamheten utifrån varje elevs förutsättningar.
Regeringen anser också att skolan måste vara medveten om att det finns barn och
ungdomar med fysiologiskt betingade svårigheter där riktade åtgärder också
behövs. Skolan måste ta ansvar för att kartlägga och analysera elevens
specifika språksituation och att eleven därefter får den hjälp den behöver.
Regeringen pekar också på att det råder delade meningar om orsakerna till att
vissa elever får svårigheter i sin läs- och skrivutveckling. Ofta handlar det
om ett samspel mellan olika faktorer där biologiska, sociala, psykologiska och
pedagogiska förklaringar spelar in. Oberoende av orsakerna anser regeringen att
det är en pedagogisk uppgift att stödja barnen och ungdomarna i deras arbete
att tillägna sig en god förmåga att läsa och skriva.
Regeringen redovisar att den avser att tydliggöra rektors ansvar för att
åtgärdsprogram utarbetas för elever som behöver särskilda stödåtgärder i samråd
med eleven och elevens föräldrar (grundskoleförordningen 5 kap. 1 §). Alla
elever med läs- och skrivsvårigheter har rätt till ett åtgärdsprogram.
Programmet skall föregås av en utredning som innehåller en analys av elevens
problem. Utredningen skall utgå från en helhetssyn på eleven. Ett
åtgärdsprogram bör enligt regeringen vara både kortsiktigt och långsiktigt och
lyfta fram elevens starka sidor.
Enligt regeringen skall elever med behov av särskilt stöd prioriteras. Tidiga
åtgärder måste sättas in för att elever med behov av särskilt stöd skall ges
bästa möjliga förutsättningar för att nå målen för grundskolan. Kompensatoriska
insatser är betydelsefulla, enligt propositionen.
Regeringen pekar på att den har föreslagit att extra resurser skall
tillskjutas kommunerna. Riksdagen har, efter förslag av regeringen, beslutat om
utökat statsbidrag till kommuner och landsting med 4 miljarder kronor under
budgetåret 1997 och lika mycket i ökning under budgetåret 1998. Regeringen har
aviserat en ytterligare ökning med 4 miljarder kronor under vartdera budgetår
1999 och 2000, dvs. sammanlagt 16 miljarder kronor i nivåökning år 2000. Skolan
är enligt regeringen en av de verksamheter som bör prioriteras. I
budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) för år 1998 har regeringen uttalat att
resurstillskottet till kommunerna bör leda till att elever med behov av
särskilt stöd ges förstärkta resurser.
Motionerna
Frågor som allmänt rör resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd tas
upp i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 3 bör
resurstillskottet till kommunernas kärnområden, vård och skola, delvis användas
till en genomtänkt kvalitetssatsning i förskolan och grundskolan så att fler
barn och ungdomar får det stöd de behöver. I yrkande 5 framhåller motionärerna
att alla elever skall ha rätt till undervisning som gör det möjligt för eleven
att nå baskraven i viktiga ämnen. Det kan innebära att generella standardkrav
ibland får stå tillbaka för motiverade insatser riktade till barn med särskilda
behov, heter det i motionen. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 10 är det
oerhört viktigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har
kunskaper och utbildning för att kunna uppmärksamma elever med läs- och
skrivsvårigheter. Motionärerna anser också att det är viktigt att lärare och
skolhälsovård får en adekvat utbildning om diagnosgruppen ADHD/DAMP. Enligt
motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 9 behövs kunskaper om vilka kvaliteter i
verksamheten som har en positiv inverkan på elever med
koncentrationssvårigheter och hur specialpedagogisk kompetens kan användas för
dessa barn. Enligt motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 6 har nedskärningarna i
skolan minskat möjligheterna för barn med behov av särskilt stöd. Det behövs
tillgång till speciallärare för elever med behov av särskilt stöd i
grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom området dyslexi.
Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) är det viktigt att lyfta fram lärares
skyldigheter att vidta sådana åtgärder att elever med behov av särskilt stöd
får sin rätt tillgodosedd (yrkande 2). Det är också viktigt att de ansatser som
regeringen nu gör snabbt omsätts i skolans verklighet och att en effektiv
uppföljning organiseras. Särskilda resurser bör anvisas, om inte förr så i
vårpropositionen (yrkande 3). När det gäller regeringens avsikt att förtydliga
rektors ansvar för att åtgärdsprogram upprättas  betonar motionärerna att detta
omedelbart bör skrivas in i grundskoleförordningen. De anser också att
bestämmelserna i skollagen, som skall ses över inom en snar framtid, skall
stärkas på denna punkt (yrkande 5).
I motion 1997/98:Ub30 (v) framhålls behovet av psykologutredning för
bedömning av orsakerna till specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som
komplement till den pedagogiska bedömningen. Motionärerna pekar på att bakom
läs- och skrivsvårigheter kan dölja sig allvarligare svårigheter. Elever har
rätt att så tidigt som möjligt få adekvata stödinsatser. En grundlig utredning
är viktig för att ställa diagnos på dyslexi. I motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande
1 framhålls att särskilt stöd måste anpassas till varje enskild elevs
individuella behov när det gäller elever med dyslexi och andra läs- och
skrivsvårigheter. Motionärerna pekar på att förbättrad pedagogik inte hjälper
alla elever och att dyslexi inte kan jämföras med allmänna läs- och
skrivsvårigheter. Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 4 bör kommunernas
ansvar betonas när det gäller att tillgodose skolornas behov av tillgång till
specialistkompetens, psykologer, logopeder och speciallärare. Om ett barn har
påfallande svårigheter med läsning och skrivning skall personal med
specialistkompetens kopplas in för en undersökning av orsakerna till
svårigheterna. Detta kräver att skolan har tillgång till sådana resurser.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet delar motionärernas
uppfattning när det gäller att tillräckliga resurser måste avsättas för elever
med behov av särskilt stöd. Skolverket har i olika undersökningar belyst
skolsituationen för elever som behöver särskilda stödinsatser för att klara
undervisningen. Enligt Bilden av skolan 1996 uppger skolorna att det är fler
elever än tidigare som kräver särskilda insatser. Samtidigt är det fler elever
än tidigare som anser att de inte får det stöd de behöver. Skolorna är sedan
den 1 juli 1995 skyldiga att upprätta åtgärdsprogram för elever som behöver
särskilt stöd. Enligt den senaste beskrivningen av tillståndet i skolan (år
1997) är elever med behov av särskilt stöd ett prioriterat område i 90 % av
kommunerna. De flesta kommuner (ca 80 %) bedömer att andelen elever som är i
behov av särskilt stöd ökar. Åtgärdsprogram skrevs i större utsträckning år
1997 än år 1995. Nästan alla skolor upprättade åtgärdsprogram 1997 mot endast
34 % år 1995. Trots detta var det enligt Skolverket svårt att tillgodose
behoven. Det var enligt undersökningen svårare att tillgodose elevernas behov i
skolorna år 1997 än år 1995, ca 60 % av grundskolorna och 50 % av
gymnasieskolorna uppgav att de inte alls eller endast delvis kunde klara av att
ge elever med behov av särskilt stöd den hjälp de är berättigade till. Det
finns således oroande indikationer på att skolornas möjligheter att hjälpa
elever att nå goda resultat har försämrats de senaste åren. Att många elever
kan befaras lämna grundskolan med brister i sin utbildning är en allvarlig
signal som måste leda till åtgärder på lokal och nationell nivå. Utskottet har
ovan i detta betänkande - och i många sammanhang tidigare - betonat att
skolhuvudmännen har ett tydligt ansvar för att alla elever ges möjlighet att nå
grundskolans mål. Till skolans viktigaste uppgifter hör att lägga grunden för
fortsatt lärande genom goda kunskaper i läsning, skrivning och räkning.
Utskottet ser därför positivt på att regeringen avser att förtydliga
bestämmelser om åtgärdsprogram i grundskoleförordningen (5 kap. 1 §), så att
rektor åläggs ett tydligt ansvar för att ett sådant program utarbetas i samråd
med eleven och elevens föräldrar. Utskottet utgår från att ändringen görs i så
god tid att den nya lydelsen av bestämmelsen kommer att gälla fr.o.m. nästa
läsår.
Utskottet vill betona att det naturligtvis inte är tillräckligt att upprätta
ett åtgärdsprogram om det inte till ett sådant program är knutet särskilda
resurser - för de elever som kräver extra resurser av olika slag. Utskottet
vill i sammanhanget peka på att kommuner och landsting har fått respektive
kommer att få ett utökat statsbidrag under perioden 1997-2000. Detta innebär
sammanlagt en nivåhöjning år 2000 på 16 miljarder kronor. Därutöver har
regeringen i 1998 års vårproposition (prop. 1997/98:150) föreslagit att
ytterligare 4 miljarder tillförs fr.o.m. år 1998. Totalt innebär detta 12
miljarder år 1998, 16 miljarder år 1999 och 20 miljarder år 2000. Avsikten är
att även de nya miljarderna skall stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 uttalat att resurstillskottet
bör leda till att elever med behov av särskilt stöd ges förstärkta resurser.
Utskottet vill kraftigt understryka det angelägna i att så sker.
Enligt regleringsbrev för år 1998 skall Skolverket inom ramen för sina
utvärderingsinsatser följa hur det resurstillskott som kommunerna tilldelas
under åren 1997-2000 påverkar skolans utveckling och kvalitet. Skolverket avser
också enligt sin verksamhetsplan att under år 1998 ta fram en ?temabild? över
området ?stödet till elever med svårigheter i skolan?. Utskottet fäster stor
vikt vid dessa Skolverkets åtgärder.
Utskottet vill också peka på att utredningen om funktionshindrade elever i
skolan (dir. 1995:134) nyligen har redovisat sina förslag i betänkandet FUNKIS
- funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66). Utredningen framhåller bl.a.
att det är kommunernas ansvar att svara för det stöd som elever med
funktionshinder har behov av. För detta behöver skolans personal kunskap om
funktionshinder och vad det för med sig i skolsituationen. Kommittén föreslår
bl.a. en bred satsning på kompetensutveckling.
Det är naturligtvis viktigt att lärarna har specialpedagogisk kompetens och
att skolan har tillgång till lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens.
Utskottet erinrar om att Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) har i uppdrag
att bl.a. analysera behovet av specialpedagogisk kompetens hos lärarna.
Utredningen skall särskilt uppmärksamma dimensioneringen av den framtida
specialpedagogiska utbildningen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1997/98: Ub29
yrkande 10, 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98: Ub281 yrkande 9,
1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6.
Beträffande yrkandena om psykologutredning avseende orsakerna till specifika
lässvårigheter/dyslexi, m.m. vill utskottet anföra följande.
I likhet med regeringen vill utskottet framhålla att det ofta handlar om ett
samspel mellan olika faktorer såsom biologiska, sociala, psykologiska, vilka
inverkar när barn och ungdomar har grava läs- och skrivsvårigheter. Utskottet
delar regeringens uppfattning att det oberoende av orsakerna är en pedagogisk
uppgift att stödja barnen och ungdomarna i deras arbete att tillägna sig god
förmåga att läsa och skriva. Utskottet vill särskilt betona vad regeringen har
anfört om åtgärdsprogram och om att förtydliga rektors ansvar för att sådana
program tas fram för de elever som behöver det. Ett åtgärdsprogram skall tas
fram i samråd med eleven och elevens föräldrar. Föräldrarna kan därvid bidra
till att bilden av elevens situation blir så heltäckande som möjligt.
Föräldrarna kan dessutom medverka i skolans åtgärder för att hjälpa barnet.
Utskottet vill peka på att skolans insats bara omfattar en del av elevens dag
och en del av elevens liv. Utskottet fäster stor vikt vid vad regeringen anfört
om att ett åtgärdsprogram skall föregås av en utredning som innehåller en
analys av elevens problem och att utredningen skall utgå från en helhetssyn på
eleven. Utskottet vill också peka på vad utredningen om funktionshindrade
elever i skolan redovisade i sitt förslag angående åtgärdsprogram (SOU
1998:66): Huvudansvaret för ett åtgärdsprogram åligger skolan. I det praktiska
arbetet är det dock viktigt att ta med personer som har de olika kompetenser
som är motiverade i det enskilda fallet. Beroende på vilka elevens svårigheter
är kan flera olika personalgrupper vara berörda t.ex. sådana med pedagogisk,
medicinsk, psykologisk eller social kompetens. Detta innebär enligt utskottets
mening att det för vissa elever kan vara befogat med en bredare utredning,
t.ex. en bedömning av psykolog, logoped eller annan erforderlig
specialistkompetens. Skolan måste ta ansvar för att kartlägga och analysera
elevens specifika språksituation. Därefter bör eleven få den hjälp den behöver,
inklusive olika kompensatoriska åtgärder. Det är viktigt att skolan är medveten
om att det finns barn med fysiologiskt betingade svårigheter där riktade
åtgärder behövs. Utskottet delar uppfattningen i motion 1997/98:Ub34 yrkande 1
att särskilt stöd för elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter
måste anpassas till varje elevs individuella behov. Det är angeläget att
skolorna har tillgång till specialistkompetens, psykologer, logopeder och
speciallärare. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning i motion
1997/98:Ub34 yrkande 4. Det är dock en kommunal angelägenhet att anställa
erforderlig personal och att organisera verksamheten i skolan.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna
1997/98:Ub30, 1997/98:Ub33 yrkande 4 och 1997/98:Ub34 yrkande 1.
Grundskolans timplan
Propositionen
Enligt regeringen bör ett begränsat antal kommuner få möjlighet att delta i en
försöksverksamhet, där arbetet i grundskolan skall få organiseras utan en
centralt fastställd timplan. Regeringen avser att ge en arbetsgrupp i uppdrag
att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten skall utformas med avseende
på utvärdering och kvalitetssäkring.
Motionerna
Motionärerna i motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 4 är positiva till regeringens
avsikt att inleda en försöksverksamhet, även om de redan nu är beredda att
besluta om avskaffande av timplanen. De utgår från att skolorna även
fortsättningsvis skall ge utrymme för elevernas val. Det är viktigt att
eleverna under hela skoltiden kan påverka sin utbildning också vad avser
studiernas innehåll, heter det i motionen. Enligt motion 1997/98:Ub28 (c)
yrkande 4 bör timplanen avskaffas fortare än vad regeringens förslag om en
försöksverksamhet i vissa kommuner medger. Timplanen bör avskaffas successivt.
Regeringen bör återkomma med förslag om hur en avveckling av timplanen bör gå
till. Motionärerna betonar vikten av att en avveckling av timplanen inte leder
till sänkt kvalitet. Utvärderings- och kvalitetsarbetet bör samtidigt bli
bättre. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 4 bör den centralt utformade
timplanen på sikt avskaffas. En sådan åtgärd bör kombineras med att utförliga
utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs. Motionärerna anser att det är
självklart att den enskilde elevens behov måste stå i centrum, även när det
gäller hur många timmar eleven studerar de olika ämnena.
Utskottets bedömning
Utskottet lägger i likhet med  regeringen stor vikt vid det ursprungliga skälet
till att ha en nationellt fastställd timplan, nämligen att värna om
likvärdighet och kvalitet. Den inbyggda motsättning som finns mellan
målstyrning och tidsstyrning får dock inte upplevas som ett hinder för
pedagogiskt nytänkande och ett förändrat arbetssätt. Skolans resultat skall
inte mätas i antal genomförda lektioner, utan i de kunskaper som eleverna
faktiskt har uppnått. Det är elevernas behov och läroprocesserna som skall
styra organisationen av skolans arbete, inte tiden. Utskottet vill också
framhålla att grundskolans timplan redan nu medger en flexibel tidsanvändning,
bl.a. genom de utökade möjligheter till lokala anpassningar inom ramen för
skolans val som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,
rskr. 107). Utskottet vill även betona att den minsta garanterade
undervisningstiden är en tid som kommunerna kan utöka i mån av behov och
möjligheter.
Utskottet ser positivt på att regeringen avser att initiera en
försöksverksamhet där ett begränsat antal kommuner får möjlighet att organisera
arbetet i grundskolan utan en centralt fastställd timplan. Utskottet vill i
likhet med regeringen och motionärerna betona vikten av att ha tillgång till
system för utvärdering och kvalitetssäkring när det gäller såväl skolans
verksamhet som enskilda elevers kunskapsutveckling. Det är därför med
tillfredsställelse som utskottet konstaterar att regeringen avser att tillsätta
en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten
skall utformas med avseende på utvärdering och kvalitetssäkring.
Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1997/98:Ub27 yrkande 4 om att
det är viktigt att eleverna under hela skoltiden kan påverka sin utbildning
också vad avser studiernas innehåll. Utskottet utgår från att det även inom
ramen för försöksverksamheten bereds utrymme i timplanen för elevernas val.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub27
yrkande 4, 1997/98:Ub28 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4.
Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program
Propositionen
Regeringen föreslår en ändring i 5 kap. 5 § skollagen (1995:1100) som innebär
att de kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren i vissa fall skall anses
uppfyllda om sökandena på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med
godkända betyg i ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk, engelska
och matematik.
I en övergångsbestämmelse till lagen (1993:1478) om ändring i skollagen tas
det in en föreskrift som innebär att äldre bestämmelser skall gälla för den som
åberopar sifferbetyg vid ansökan till gymnasieskolan.
Motionerna
Motionärerna i motion 1997/98:Ub32 (s) delar regeringens ambition att slå vakt
om kvalitet och likvärdighet i gymnasieutbildningen och välkomnar därför
skärpningen av behörighetskraven till nationella och specialutformade program.
De anser dock att undantag från denna regel är motiverade i ämnet engelska för
elever med invandrarbakgrund. Dessa elever bör vara behöriga förutsatt att de
har godkänt betyg i ämnena matematik och svenska som andraspråk.
Utskottets bedömning
Enligt 5 kap. 5 och 13 b §§ skollagen (1985:1100) gäller fr.o.m. läsåret
1998/99 nya behörighetsvillkor för nationella och specialutformade program i
gymnasieskolan. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid
intagningen inför hösten 1998. Reglerna innebär att endast elever som i
grundskolan har uppnått lägst godkända betyg i ämnena svenska, alternativt
svenska som andraspråk, engelska och matematik är behöriga till ett nationellt
eller specialutformat program. Övriga elever kan tas in på det individuella
programmet eller under vissa förutsättningar gå om sista året i grundskolan.
De nya bestämmelserna innebär en kraftig skärpning av behörighetsvillkoren.
Avsikten med de nya bestämmelserna är att de basfärdigheter som är en
förutsättning för att klara av studierna på ett nationellt eller
specialutformat program måste vara uppfyllda för att behörighet skall uppnås.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att slå vakt om
kvalitet och likvärdighet. Detta motiverar att det finns behörighetskrav för
att få påbörja utbildningen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget i
motion 1997/98: Ub32 om undantag från denna regel i ämnet engelska för elever
med invandrarbakgrund. Utskottet hänvisar till de möjligheter som finns att
inom ramen för det individuella programmet inhämta kunskaper i ämnen från
grundskolan för att senare gå över till ett nationellt eller specialutformat
program. Det finns självfallet möjligheter att inom ramen för det individuella
programmet även ta med kurser från ett nationellt program. Uppnådda resultat
från dessa kurser kan sedan tillgodoräknas i samband med övergång till ett
nationellt eller specialutformat program.
Beträffande regeringens förslag delar utskottet uppfattningen att en ändring
bör göras i 5 kap. 5 §, som innebär att även en elev som på annat sätt än genom
avslutad grundskola har förvärvat kunskaper likvärdiga med betyget Godkänd i de
aktuella ämnena skall anses behörig, t.ex. en elev som inhämtat motsvarande
kunskaper på ett individuellt program eller en elev som har gått en fristående
grundskola med waldorfinriktning och fått studieomdöme i stället för betyg.
Utskottet tillstyrker också att det i övergångsbestämmelserna till lagen
(1993:1478) om ändring i skollagen tas in en föreskrift som innebär att äldre
bestämmelser skall gälla för den som åberopar sifferbetyg vid ansökan till
gymnasieskolan.
Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100).
Översyn av skollagen
Propositionen
Regeringen informerar om att den avser att ta initiativ till en samlad översyn
av skollagen så att samtliga lagstiftningsfrågor som aktualiserats av
kommittéer och intresseorganisationer blir ordentligt belysta. Enligt
regeringens uppfattning skall skollagen och andra skolförfattningar spegla en
mål- och resultatstyrd verksamhet. Det finns nu anledning att se över på vilket
sätt skollagstiftningen kan bidra till att säkra likvärdighet och kvalitet,
heter det i propositionen.
Motionerna
Enligt motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 7 bör inriktningen av den planerade
översynen av skollagen vara att avbyråkratisera skolan. Motionärerna anser att
det är uppenbart att regelverket fortfarande innehåller regler och anvisningar
som inte behövs. I motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om utgångspunkter för en ny skollag. Enligt motionärerna skall
skolans åtagande inte upphöra förrän eleven har fått godkända kunskaper.
Skolornas självstyre skall stärkas. Skolledningens befogenheter och ansvar inom
ramen för en ökad decentralisering från kommunen till skolan och inom skolan
bör klargöras. Krav bör ställas på utvärdering både på nationell och kommunal
nivå. Möjligheterna för lärarnas inflytande när det gäller pedagogik och
lärande bör stärkas.
I motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 6 begärs en parlamentarisk referensgrupp i
anslutning till arbetet med en översyn av skollagstiftningen. Det är enligt
motionärerna en fördel om arbetet med översynen kan få en så bred politisk
uppslutning som möjligt.
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot att regeringen avser att göra en samlad
översyn av skollagstiftningen. Enligt utskottets uppfattning är det inte
påkallat med något uttalande från riksdagen beträffande inriktningen av denna
översyn.  Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:
Ub27 yrkande 7 och 1997/98:Ub28 yrkande 2.
Utskottet avstyrker även yrkande 6 i motion 1997/98:Ub33 om en parlamentarisk
referensgrupp vid översynen av skollagen. Utskottet har erfarit att regeringen
avser att tillsätta en kommitté med parlamentarisk förankring för den aviserade
översynen av skollagstiftningen. Med det anförda är sistnämnda yrkande
tillgodosett.
Övrigt
Skolans personal
I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 1 framhålls vikten av att höja läraryrkets
status. Motionärerna anser att det är viktigt att lärarna får det stöd de
behöver för att klara sina arbetsuppgifter. De betonar också vikten av att
skolans huvudmän ger möjlighet till fortbildning och ökade karriärmöjligheter
för lärare. Det är också nödvändigt att en väl fungerande elevvård finns till
hands för att ge lärarna bättre möjligheter att klara de krav som ställs i dag.
U t s k o t t e t  har tidigare i olika sammanhang betonat vikten av att
kommunerna erbjuder lärare möjligheter till karriär och kompetensutveckling
(senast i bet. 1997/98:UbU9 s. 28). Utskottet delar motionärernas uppfattning
och vill än en gång understryka vikten av att huvudmännen ger lärare dessa
möjligheter. Utskottet delar också uppfattningen att det är viktigt med en väl
fungerande elevvård i skolorna.
Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen i sitt i 1998 års
vårproposition redovisade tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i
skolan bl.a. framhållit vikten av att läraryrket utvecklas. Regeringen har
också nyligen beslutat (regeringsbeslut den 23 april) att fördela 75 miljoner
kronor till sammanlagt 168 lokala projekt för att utveckla lärarrollen.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärernas om att läraryrket skall
vara attraktivt och rymma utvecklingsmöjligheter. Med hänvisning till vad
utskottet har anfört avstyrks motion 1997/98:Ub29 yrkande 1.
Enligt yrkande 2 i motion 1997/98:Ub29 (fp) bör det vara en rättighet för
eleverna att utbildas av behöriga lärare. Motionärerna betonar vikten av att de
som ansvarar för undervisningen har utbildning.
U t s k o t t e t  erinrar om att det i skollagen (2 kap. 3 §) föreskrivs att
kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare,
förskollärare och fritidspedagoger som har en utbildning som är avsedd för den
undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får endast göras om personer
med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt
skäl med hänsyn till eleverna. Enligt 2 kap. 4 § skollagen skall sökanden, för
att få anställas utan tidsbegränsning som lärare, förskollärare eller
fritidspedagog  i det offentliga skolväsendet, bl.a. ha genomgått svensk
lärarutbildning respektive barn- och ungdomspedagogisk utbildning med
huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställningen avser eller en därmed
jämställd pedagogisk utbildning i ett annat nordiskt land eller ett land som
tillhör Europeiska frihandelssammanslutningen eller Europeiska unionen. Dessa
båda paragrafer i skollagen har nyligen ändrats på så sätt att förskollärare
och fritidspedagoger har införts i föreskrifterna. Ändringarna trädde i kraft
den 1 januari 1998 (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Vid sin behandling
av regeringens förslag betonade utskottet bl.a. att överensstämmelsen mellan
kompetens och arbetsuppgifter liksom hittills är ett oeftergivligt krav. I
propositionen framhöll regeringen att förskollärare, förutom att undervisa i
förskoleklassen, främst torde komma att undervisa i grundskolan och motsvarande
skolformer när undervisningen bedrivs tillsammans med flera personer i ett
arbetslag. Även fritidspedagoger torde enligt propositionen i huvudsak  ha
utbildning för att undervisa när undervisningen bedrivs i arbetslagsform.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1997/98:Ub29 yrkande 2 med
hänvisning till vad utskottet har anfört.
I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 12 betonas vikten av elevvårdsresurser.
Motionärerna pekar på att dessa har minskat i skolan samtidigt som behoven har
blivit större. Även i motion 1997/98:So303 (fp) yrkande 1 framhålls behovet av
kurator och psykolog i skolan. Motionärerna anser att det är en stor brist att
alla elever inte har tillgång till kurator oh psykolog. Åtgärder måste vidtas
för att komma till rätta med denna brist.
U t s k o t t e t  anser - vilket framgått av det föregående - att det är
viktigt med en väl fungerande elevvård i skolorna. Utskottet noterar att
Barnpsykiatriutredningen i mitten av februari överlämnade sitt slutbetänkande
Det gäller livet - Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem
(SOU 1998:31). I betänkandet föreslås bl.a. att elevvården i skolan förstärks
och får ett tydligare uppdrag. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Med
hänvisning till att frågan om en utvecklad elevvård för närvarande bereds inom
Regeringskansliet avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och
1997/98:So303 yrkande 1.
Skolans arbetsmiljö
I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 11 framhålls vikten av en god arbetsmiljö i
skolan. Motionärerna pekar på att brister har påvisats när det gäller såväl den
fysiska som den psykosociala arbetsmiljön i skolan. De anser att det är
självklart att även elever och lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller
kraven på en acceptabel arbetsmiljö.
U t s k o t t e t  har nyligen utförligt behandlat frågor med anknytning till
skolans arbetsmiljö (bet. 1997/98:UbU9, s. 18-19). Utskottet, som i likhet med
motionärerna anser att såväl den psykosociala som den fysiska arbetsmiljön i
skolan är viktig - inte minst för resultatet i skolan, upprepar delar av vad
utskottet då anförde.
Utskottet pekade bl.a. på att Skolverket har i uppdrag (regleringsbrev för år
1998) att effektivisera sitt arbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket
i frågor som rör skolornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. I uppdraget
ingår att göra en beskrivning av myndigheternas tillsynsverksamhet på området
samt lämna förslag om hur samordningen mellan myndigheterna kan effektiviseras.
Resultatet av översynen skall överlämnas till regeringen senast den 1 juni
1998. Utskottet redovisade också att Skolverket har i uppdrag att i samråd med
Naturvårdsverket ta fram kriterier som skall ligga till grund för att förklara
förskolor och skolor som miljöskolor. Av uppdraget framgår att kriterierna
skall omfatta helheten i skolan, dvs. både undervisning och skolan som
arbetsplats. Detta uppdrag skall redovisas senast den 1 augusti 1998.
Vidare betonade utskottet vikten av en god arbetsmiljö för barn och kunde
konstatera att förskolan och skolan för närvarande var föremål för flera
insatser inom området. Utskottet avstyrkte och riksdagen avslog de då
föreliggande motionsyrkandena. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
1997/98:Ub29 yrkande 11.
Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)
I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 13 efterlyses en nationell handlingsplan för
hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak (ANT) skall
intensifieras. Motionärerna anser att informationen om ANT-frågor måste göras
mer effektiv. Enligt motion 1997/98:Ub35 (fp, s, m, c, v, mp, kd) är det
viktigt att undervisningen om ANT-frågor har  högtstående pedagogiskt värde och
att utrymme i undervisningen kan garanteras på ett fullgott sätt (yrkande 1).
En förutsättning för att informationen skall kunna bearbetas på ett pedagogiskt
och socialpedagogiskt rätt sätt är att de studerande i de högre utbildningarna,
bl.a. blivande lärare och socialarbetare, får en avsevärt fördjupad kunskap
inom ANT-området (yrkande 2). Skolverket bör enligt motionärerna på ett mer
kraftfullt sätt markera skolans ansvar för ANT-undervisningen på olika nivåer
inom det obligatoriska skolväsendet (yrkande 3).
U t s k o t t e t  avstyrker yrkandena.  Utskottet har nyligen utförligt
behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med likartat innehåll (bet. 1997/98:
UbU9 s. 24-25). Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde. Bland annat
hänvisade utskottet till Nationella folkhälsokommitténs (dir. 1995:158,
1997:89) arbete med att utarbeta förslag till nationella mål för
hälsoutvecklingen och folkhälsoarbetet i Sverige och till
Lärarutbildningskommitténs (dir. 1997:54) arbete med att lämna förslag till en
förnyelse av lärarutbildningen. Utskottet pekade även på Skolverkets arbete med
att t.ex. ta fram referensmaterial och på läroplanens (Lpo 94) skrivningar om
ANT-frågor. Beträffande fördjupade kunskaper om ANT i de högre utbildningarna
borde riksdagen, menade utskottet, kunna utgå från att berörda myndigheter -
universitet, högskolor och myndigheter med tillsynsansvar - ser till att
högskolans utbildning uppfyller alla de rimliga krav som kan ställas på
utbildningen för att studenterna skall kunna fullgöra sina uppgifter i den
kommande yrkesverksamheten på ett tillfredsställande sätt.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub27 yrkandena 2
och 3, 1997/98:Ub33 yrkande 1 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 godkänner
regeringens förslag,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
2. beträffande skolornas egna pedagogiska bedömningar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub27 yrkande 1,
res. 1 (m) - delvis
3. beträffande individuella studieplaner
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub28 yrkande 5,
res. 4 (m, c)
4. beträffande avsnittet i läroplanen om värdegrunden
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub34 yrkande 2,
res. 3 (kd) - delvis
5. beträffande kunskaper om nationella minoriteter
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub31,
6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkandena
1 och 3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5, 1997/98: Ub34 yrkandena 3 och 5
samt 1997/98:Ub267 yrkande 3,
res. 1 (m) - delvis
res. 5 (c, fp)
res. 3 (kd) - delvis
7. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 6 och 1997/98: Ub29
yrkandena 6 och 8,
res. 1 (m) - delvis
res. 6 (fp) - delvis
8. beträffande utvecklingssamtal
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 7,
res. 7 (fp, kd)
9. beträffande nationella prov
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och 1997/98: Ub29
yrkande 9,
res. 8 (m, c, fp, kd) - delvis
10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10, 1997/98: Ub33
yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98:Ub281 yrkande 9, 1997/98: Ub250 yrkandena 3
och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6,
res. 6 (fp) - delvis
res. 9 (v)
res. 2 (mp) - delvis
11. beträffande psykologutredning avseende orsakerna till specifika
läs- och skrivsvårigheter/dyslexi m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub30, 1997/98:Ub33 yrkande 4 och
1997/98:Ub34 yrkande 1,
12. beträffande grundskolans timplan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkande 4
och 1997/98:Ub29 yrkande 4,
res. 1 (m) - delvis
res. 10 (c) - delvis
res. 6 (fp) - delvis
13. beträffande behörighet till grundskolans nationella och
specialutformade program
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub32 och antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100),
14. beträffande inriktning av översyn av skollagen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 7 och 1997/98: Ub28
yrkande 2,
res. 1 (m) - delvis
res. 10 (c) - delvis
15. beträffande parlamentarisk referensgrupp vid översyn av
skollagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub33 yrkande 6,
16. beträffande läraryrkets status
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 1,
res. 8 (m, c, fp, kd) - delvis
17. beträffande behöriga lärare
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 2,
res. 6 (fp) - delvis
18. beträffande elevvårdsresurser
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och 1997/98:So303
yrkande 1,
res. 6 (fp) - delvis
19. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 11,
res. 6 (fp) - delvis
20. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 13 och 1997/98:Ub35
yrkandena 1-3.
res. 6 (fp) - delvis
Stockholm den 14 maj 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c),
Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-
Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och
Tuve Skånberg (kd).

Reservationer

1. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 2, 6, 7, 12 och 14)
Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Catharina Elmsäter-Svärd
(alla m) anför:
När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ligger det i
linje med vår uppfattning att mål och riktlinjer för den verksamhet som avser
sexåringarna införlivas i läroplanen. Vi anser att samverkan mellan barnomsorg
och skola skall underlättas, eftersom det ger många fördelar. Men det
förutsätter också utrymme för alternativ och föräldrars självständiga beslut
vad avser barnomsorgen. Vi vill framhålla vikten av att den principiella
skillnaden vad avser frivillig kontra obligatorisk verksamhet respekteras. Det
ställer stora och inte helt enkla krav på utformningen av regelverken. Vi delar
regeringens uppfattning att läroplanen inte skall gälla fritidshemmen, men väl
tillämpas. Vi ifrågasätter om Skolverket har den kompetens som behövs för att
utforma allmänna råd för fritidshemmen och om det är en nationell angelägenhet
att utarbeta allmänna råd för hur barn skall ?utveckla egna intressen och få
kontakter med fritids-, kultur- och föreningslivet?. Enligt vår uppfattning
borde utformningen av verksamheten vid fritidshemmen, utöver sådan verksamhet
som sker i samverkan med skolan, få avgöras av barn, personal och föräldrar.
Vad vi nu här har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan vill vi att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna - detta som
komplettering till och klargörande av vad regeringen har föreslagit.
Det är viktigt att fästa tilltro till och respektera lärares och annan
skolpersonals professionella kunskap. Utrymmet för skolornas egna pedagogiska
bedömningar, anpassade efter varje skolas lokala förutsättningar och idéer,
måste vara stort. En sådan ansats måste även framgent genomsyra läroplanen.
Vi vill beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. framhålla
att den allmänna skolstarten enligt vår uppfattning skall inträffa det år
barnet fyller sex år. Skolstarten skall vara flexibel och det skall finnas
möjlighet för barn som inte är mogna att vänta med skolstarten. Vi anser att
förskoleklassen är en onödig mellanform. Enligt vår uppfattning - redovisad
bl.a. i vår partimotion 1997/98:Ub208 - skall ingen elev behöva lämna
grundskolan utan att ha uppnått kunskapsmålen. Elever som behöver ett extra år
för att klara grundskolans mål skall erbjudas detta.
I fråga om betygssystemet i grundskolan anser vi att skolornas möjligheter
att använda skriftliga omdömen och betyg skall öka. Det behövs kontinuerlig
skriftlig information till föräldrarna om bl.a. elevens studieresultat för att
eventuella svårigheter skall kunna uppmärksammas och stödinsatser sättas in.
Förslaget beträffande rektors skyldighet att upprätta åtgärdsprogram bör
kompletteras med krav på att kunskaper utvärderas och att eleven och elevens
föräldrar får adekvat information.
Vi är positiva till vad regeringen anfört om att starta en försöksverksamhet
där ett antal kommuner får möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan
en centralt reglerad timplan, även om vi är beredda att redan nu fatta beslut
om timplanens avskaffande. Vi är övertygade om att den pedagogiska förnyelsen
och möjligheterna att nå utbildningens mål förbättras genom ett avskaffande av
timplanen. Vi utgår från att skolorna även fortsättningsvis skall ge utrymme
för elevernas val. Det är viktigt att eleverna under hela skoltiden kan påverka
sin utbildning också vad avser studiernas innehåll.
Beträffande inriktningen av den planerade översynen av skollagen vill vi
framhålla att syftet med översynen måste vara att avbyråkratisera skolan. Det
är enligt vår mening uppenbart att regelverket fortfarande innehåller regler
och anvisningar som inte behövs.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 6, 7,
12 och 14 bort hemställa
1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 och med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1997/98:Ub26, 1997/98:Ub33 yrkande 1 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. beträffande skolornas egna pedagogiska bedömningar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub21 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98: Ub29 yrkandena 3 och
5, 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 6 och med avslag på
motion 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
12. beträffande grundskolans timplan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub28 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande inriktning av översyn av skollagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 7 och med avslag på
motion 1997/98:Ub28 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
2. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, m.m. (mom. 1 och 10)
Gunnar Goude (mp) anför:
När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet vill jag
framhålla att risken för en ?skolifiering? av sexårsverksamheten är mycket stor
och att förskoleklassen blir ett steg mot en sammanhållen tioårig grundskola.
Det är angeläget att regeringen vid utformningen av läroplanen lägger stor vikt
vid att undvika en sådan utveckling. Jag vill påminna om att Miljöpartiet
yrkade avslag på regeringens förslag att införa förskoleklassen som en egen
skolform (bet. 1997/98:UbU5 res. 2, s. 49). Miljöpartiet varnade då bl.a. för
risken att grundskolepedagogiken skulle få en spridning ner i åldrarna. Vad jag
nu har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna - detta som komplettering till och klarläggande
av vad regeringen har föreslagit.
Beträffande frågor som allmänt rör resurser m.m. till elever med behov av
särskilt stöd vill jag betona vikten av att det finns minimikrav på tillgång av
speciallärare i skolorna. Nedskärningarna i skolan har minskat möjligheterna
för barn att få särskilt stöd. Det är viktigt att framhålla lärarnas
skyldigheter att vidta sådana åtgärder att elever med behov av särskilt stöd
får sin rätt tillgodosedd. Det är mycket angeläget att de insatser som
regeringen nu gör för elever med läs- och skrivsvårigheter snabbt omsätts i
skolans verklighet och att en effektiv uppföljning organiseras. Särskilda
resurser bör anvisas, om inte förr så i vårpropositionen. Jag anser i likhet
med regeringen att det är angeläget med förtydligande av rektors ansvar för att
åtgärdsprogram upprättas. Detta bör omedelbart skrivas in i
grundskoleförordningen. Jag anser också att skrivningarna i skollagen, som
skall ses över inom en snar framtid, skall stärkas på denna punkt.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 10
bort hemställa
1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub33 yrkande 1 och med anledning
av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub26,
1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5 och
1997/98:Ub807 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub29
yrkande 10, 1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub281 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 4 och 6)
Tuve Skånberg (kd) anför:
När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet vill jag
framhålla att propositionen enligt min uppfattning är något otydlig i fråga om
skolans uppdrag och skillnaden mellan den obligatoriska och frivilliga
verksamheten. Ett tungt ansvar vilar på fritidshemmen när det gäller att ge
barnen social omsorg. Det är viktigt att barnen ges möjlighet till rekreation,
lek och vila men också att befästa och utveckla sina kunskaper i fritidshemmen.
Vad jag nu har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna - detta som komplettering till och
klargörande av vad regeringen har föreslagit.
Jag anser att det är mycket viktigt att avsnittet i läroplanen om
värdegrunden får finnas kvar som utgångspunkt för ett fördjupat arbete med
normer och värderingar i skolan.
Beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. anser jag att de
möjligheter som finns i dag till en flexibel skolstart bör utnyttjas flitigare.
Om skolstarten blir flexibel lägger det en bra grund för ett mer individbaserat
arbetssätt, där inte alla skall göra allting samtidigt och vid samma ålder. Jag
anser också att den möjlighet som finns att få ett tionde år i grundskolan bör
utnyttjas oftare än i dag. Vissa elever kan behöva längre tid än andra elever
för att uppnå nivån godkänd. Jag anser att de bör få den tiden inom
grundskolans ram.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 4 och 6
bort hemställa
1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkande 4 och med anledning
av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub26,
1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Ub33 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande avsnittet i läroplanen om värdegrunden
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5  och med
avslag på motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkandena 1 och
3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Individuella studieplaner (mom. 3)
Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Enligt vår uppfattning är det mycket viktigt att skolan i sitt arbete tar
hänsyn till varje elevs unika förutsättningar. Vi anser att det bör övervägas
om krav på individuella studieplaner för varje elev bör skrivas in i
grundskoleförordningen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 3 bort
hemställa
3. beträffande individuella studieplaner
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6)
Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför:
Vi anser beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. att
skolstarten bör tidigareläggas genom att förskoleklassen förs till det
obligatoriska skolväsendet. Vi förordar flexibilitet vad gäller såväl skolstart
som tiden för skolans avslutande. Riktvärdet bör vara tio års grundskola med
skolstart vid sex års ålder. Vi vill betona att skolan måste utgå från varje
individs förutsättningar. Det handlar om en helhet för den enskilde eleven, som
tar hänsyn till att elever behöver olika lång tid på sig för att bli godkända.
Det viktiga är att eleven har uppnått grundskolans kunskapsmål, inte hur länge
eleven har gått i skolan. Det vi har anfört om skolstartsålder, grundskolans
omfattning m.m. bör vara utgångspunkter vid den aviserade översynen av
skollagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 6 bort
hemställa
6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3,
1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 och med avslag
på motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4 och 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 7, 10, 12, 17, 18, 19 och 20)
Ola Ström (fp) anför:
Jag anser att betygssystemet i grundskolan bör ändras och betyg ges fr.o.m.
årskurs 6. Jag anser vidare att en sexgradig betygsskala bör införas. Det är
för få steg i dag för att betygen skall visa vilka kunskaper eleven har
uppnått.
När det gäller allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt
stöd vill jag framhålla att det är oerhört viktigt att samtliga pedagoger inom
grundskolan och förskolan har kunskaper och utbildning för att uppmärksamma
elever med läs- och skrivsvårigheter. Under senaste tid har behovet av tidig
diagnos, behandling och rehabilitering av barn med hyperaktivitet (ADHD
och/eller DAMP) blivit uppmärksammat både på grund av de problem
beteendestörningarna skapar för barnet och de problem barnen möter som vuxna om
de inte får tidig hjälp. ADHD drabbar åtminstone ett barn i varje skolklass.
Det är därför viktigt att lärare och personal inom skolhälsovården får en
adekvat utbildning om diagnosgruppen ADHD/DAMP. Jag vill också framhålla att
resurstillskottet till kommunernas kärnområden, vård och skola, delvis bör
användas till en genomtänkt kvalitetssatsning i förskolan och grundskolan så
att fler barn får det stöd de behöver. Alla elever skall ha rätt till
undervisning som gör det möjligt för eleven att nå baskraven i viktiga ämnen.
Detta kan innebära att generella standardkrav ibland får stå tillbaka för
motiverade insatser riktade till barn med särskilda behov.
Den centralt utformade timplanen i grundskolan bör på sikt avskaffas. En
förutsättning för detta är att utförliga utvärderingar av kunskapsresultaten
genomförs. Enligt min mening är det självklart att den enskilde elevens behov
måste stå i centrum, även när det gäller hur många timmar eleven studerar de
olika ämnena.
Jag vill betona att elever skall ha rätt att undervisas av behöriga lärare.
Elevvårdsresurserna har minskat i skolan samtidigt som behoven har blivit
större. Jag anser att det är mycket viktigt att eleverna har tillgång till
elevvårdspersonal som kurator och psykolog. Åtgärder måste vidtas för att komma
till rätta med bristen på elevvårdspersonal i skolorna.
Brister har påvisats när det gäller såväl den fysiska som den psykosociala
arbetsmiljön i skolan. Enligt min mening är det självklart att även elever och
lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel
arbetsmiljö. Det är kommunerna som i första hand ansvarar för arbetsmiljön i
skolorna, men ytterst har även regeringen ett ansvar. Regeringen bör enligt min
mening snarast vidta åtgärder för att förbättra skolans arbetsmiljö.
Jag vill också betona vikten av undervisning om alkohol, narkotika och tobak
(ANT) i skolorna. Folkpartiet anser att det är allvarligt att tillgängligheten
när det gäller alkohol och narkotika tycks ha ökat. Informationen om ANT-frågor
måste göras mer effektiv. Vi efterlyser därför en nationell handlingsplan för
hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotik och tobak skall
intensifieras.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 10, 12,
17, 18, 19 och 20 bort hemställa
7. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8 och med
avslag på motion 1997/98:Ub27 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10 och
1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och med anledning av motionerna
1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98:Ub281 yrkande 9 och
1997/98:Ub807 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
12. beträffande grundskolans timplan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4 och 1997/98:Ub28 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande behöriga lärare
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande elevvårdsresurser
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och
1997/98:So303 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
19. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 13 och med anledning
av motion 1997/98:Ub35 yrkandena 1-3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts.
7. Utvecklingssamtal (mom. 8)
Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd) anför:
Enligt vår uppfattning är utvecklingssamtalen oerhört viktiga för elever,
föräldrar och lärare. Samtalen skall börja redan i förskolan och fortsätta
genom hela grundskolan. Eftersom samtalen ställer höga krav på läraren för att
de skall vara utvecklande vill vi betona vikten av behöriga lärare. Vi anser
att utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort
hemställa
8. beträffande utvecklingssamtal
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Nationella prov, m.m. (mom. 9 och 16)
Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tuve Skånberg (kd)
anför:
Regelbundna obligatoriska nationella prov bör genomföras för att kvalitetssäkra
skolan. Vi vill betona vikten av nationella prov för att uppmärksamma skolorna
på såväl enskilda elevers problem med att nå kunskapsmålen som skolors
eventuella problem som hänger ihop med elevernas bristande resultat.
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Att arbeta med barns personliga och
kunskapsmässiga utveckling är bland de viktigaste uppgifter man kan ha. Det är
därför mycket viktigt att läraryrkets status höjs och lärares professionalism
erkänns. Vi vill betona vikten av att skolans huvudmän ger möjlighet till
fortbildning och erbjuder karriärmöjligheter för lärare. Lärarna måste vidare
få det stöd de behöver för att klara sina arbetsuppgifter. Det är också
nödvändigt att en väl fungerande elevvård finns i skolorna för att ge lärarna
bättre möjligheter att klara av kraven som ställs i dag.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 9 och 16 bort
hemställa
9. beträffande nationella prov
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och
1997/98:Ub29 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
16. beträffande läraryrkets status
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd (mom. 10)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
När det gäller resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd vill jag
peka på att studier som rör elever med koncentrationssvårigheter visar
betydelsen av att klassen inte är alltför stor. Elever med
koncentrationssvårigheter kan ofta uppträda mycket oroligt. Jag vill med kraft
framhålla att det behövs kunskaper om vilka kvaliteter i verksamheten som har
en positiv inverkan på elever med koncentrationssvårigheter och hur
specialpedagogisk kompetens kan användas för att hjälpa dessa barn.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 10 bort
hemställa
10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 9 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10, 1997/98:Ub33  yrkandena 2, 3 och 5,
1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. Grundskolans timplan, m.m. (mom. 12 och 14)
Andreas Carlgren (c) anför:
Jag anser att grundskolans timplan bör avskaffas fortare än vad regeringens
förslag om en försöksverksamhet i vissa kommuner medger. Timplanen bör
avskaffas successivt. Jag vill betona att det är av största vikt att en
avveckling inte leder till sänkt kvalitet. Utvärderings- och kvalitetsarbetet
måste samtidigt bli bättre. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
om hur en avveckling bör gå till.
Enligt min mening bör inriktningen av översynen av skollagen vara följande.
1. Skollagen skall utgå från att skolans åtagande inte upphör förrän eleven har
fått godkända kunskaper. 2. Skolornas självstyre skall stärkas. 3.
Skolledningens befogenheter och ansvar skall klargöras inom ramen för ökad
decentralisering från kommunen till skolorna. 4. Krav skall ställas på
nationell och kommunal utvärdering. 5. Starkare möjligheter för lärarnas
inflytande när det gäller pedagogik och lärande skall skapas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12 och 14
bort hemställa
12. beträffande grundskolans timplan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande inriktning av översyn av skollagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 2 och med avslag på
motion 1997/98:Ub27 yrkande 7  som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
Särskilt yttrande
1. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6, 7 och 12)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Jag vill i detta särskilda yttrande redovisa Vänsterpartiets grundläggande
inställning i vissa frågor som har aktualiserats i detta betänkande men där jag
har avstått från att reservera mig, eftersom det inte föreligger något förslag
från regeringen att ta ställning till.
När det gäller skolstartsålder och grundskolans omfattning anser vi att
förskoleklassen är ett första steg i en förändring av det obligatoriska
skolväsendet. På sikt anser vi att en sammanhållen, flexibel 13-årig
ungdomskola som är mer anpassad till ungdomars olika utvecklingsstadier skall
införas.
Beträffande grundskolans betygssystem anser vi att kunskap inte kan mätas på
ett objektivt sätt. Grundvalen för alla former av en graderad betygsskala
faller därmed enligt vår uppfattning. Betygsättningen bidrar till ett klimat
präglat av konkurrens i stället för samarbete och till en negativ
självuppfattning hos vissa elever. Betyg ger inte heller någon bra prognos för
lämplighet och förutsättningar för högre studier. Enligt vår uppfattning bör
grundskolan vara betygsfri.
I en skola styrd av tydliga mål bör timplanen i grundskolan på sikt
avskaffas.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Motionerna..........................................2
Utskottet...........................................5
Inledning.........................................5
Propositionen i korthet...........................6
Gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet
6
Struktur och inriktning.........................6
Propositionen.................................6
Motionerna....................................7
Utskottets bedömning..........................7
Läroplanens innehåll............................9
Propositionen.................................9
Motionerna...................................10
Utskottets bedömning.........................10
Skolstartsålder, grundskolans omfattning, m.m....11
Motionerna...................................11
Utskottets bedömning.........................12
Betyg m.m........................................13
Motionerna...................................13
Utskottets bedömning.........................14
Elever med behov av särskilt stöd................15
Propositionen................................15
Motionerna...................................16
Utskottets bedömning.........................17
Grundskolans timplan.............................20
Propositionen................................20
Motionerna...................................20
Utskottets bedömning.........................20
Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program
21
Propositionen................................21
Motionerna...................................21
Utskottets bedömning.........................21
Översyn av skollagen.............................22
Propositionen................................22
Motionerna...................................22
Utskottets bedömning.........................23
Övrigt...........................................23
Skolans personal...............................23
Skolans arbetsmiljö............................25
Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)25
Hemställan.......................................26
Reservationer......................................28
1. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 2, 6, 7, 12 och 14) (m)
28
2. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1 och 10) (mp)
30
3. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 4 och 6) (kd)
31
4. Individuella studieplaner (mom. 3) (m, c).....32
5. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6) (c, fp)32
6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 7, 10, 12, 17, 18, 19 och
20) (fp) 33
7. Utvecklingssamtal (mom. 8) (fp, kd)...........35
8. Nationella prov, m.m. (mom. 9 och 16) (m, c, fp, kd)35
9. Allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd (mom.
10) (v) 36
10. Grundskolans timplan, m.m. (mom. 12 och 14) (c)36
Särskilt yttrande..................................37
1. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6, 7 och 12) (v)
37
Regeringens lagförslag.............................38
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)38