I betänkandet behandlas ett sjuttiotal yrkanden om olika högskolefrågor i
motioner från allmänna motionstiden 1997 och tre från allmänna motionstiden
1996.
Samtliga yrkanden avstyrks.
Yrkandena handlar om vissa övergripande frågor, resurstilldelningen för
grundutbildningen, lärarna i högskolan, studieorganisationen, tillträdesfrågor,
kårobligatoriet, studenternas rättssäkerhet m.m. och vissa forskningsfrågor.
M, c, fp, v, mp och kd har reserverat sig på flera punkter. Totalt finns det
reservationer på 30 punkter.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansutbildning.
1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om människors behov av vidareutbildning,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadseffektiva studieplatser.
Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Ub201 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antagningssystemet till högskolan.
1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en elev skall vara godkänd i alla kurser för att erhålla
grundläggande behörighet till högskolan.
1997/98:Ub406 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om nordisk överförbarhet av
universitetsmeriter.
1997/98:Ub408 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förmåner för idrottsmän vid
universiteten.
1997/98:Ub409 av Hans Hjortzberg-Nordlund och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
universitetens och högskolornas lokaler.
1997/98:Ub415 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förtydligande av
högskoleförordningen vad gäller uppdragsutbildningen.
1997/98:Ub416 av Majléne Westerlund Panke (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att
tillgodoräkna sig innehållet i sin värnpliktsutbildning vid ansökan till olika
studievägar.
1997/98:Ub420 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
framförts om vikten av att högskolan skyndsamt genomför det tredje uppdraget -
det regionala ansvaret.
1997/98:Ub432 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av
kårobligatoriet för distansstudier.
1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas
12. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa sanktioner mot de
lärosäten som inte uppnår de uppsatta målen när det gäller nyanställning av
kvinnliga professorer.
1997/98:Ub458 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om incitament för
universiteten att utöka platserna på enstaka kurser på C- och D-nivån enligt
vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristfällig rättssäkerhet för studenter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föreskrifter som högskolan får meddela,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgat ansvar för
högskolorna för rådgivning till studenter.
1997/98:Ub459 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU-stöd.
1997/98:Ub460 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av svenskt
näringsliv.
1997/98:Ub466 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingsarbete för att öka rekryteringen av personer med
invandrarbakgrund till högre utbildning.
1997/98:Ub469 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar ge
Riksdagens revisorer i uppdrag att utreda vilka effekter på svensk forskning
som deltagandet i EU:s forskningsprogram har haft och därvid speciellt
uppmärksammar de typer av effekter som behandlats i motionen.
1997/98:Ub470 av Gunnar Goude (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar ge
Riksdagens revisorer i uppdrag att granska hur fördelningen av medel sker vid
olika lärosäten, hur dessa principer överensstämmer med de beräkningsgrunder
som används vid statens budgetarbete samt vilka konsekvenser för likvärdighet
och kvalitet i utbildningarna det nuvarande anslagsförfarandet har.
1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarförsörjning och betydelsen av lärares kompetensutveckling,
19. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om avskaffande av kår-
obligatoriet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning på export.
1997/98:Ub477 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ta fram statistik som visar hur de olika
forskningsanslagen, pengarna från näringslivet och de olika EU-bidragen
fördelas mellan dessa olika samverkansformer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att högskolorna tar fram en policy vad gäller samarbetet
mellan högskola och näringsliv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i högskoleförordningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på ekonomiska kalkyler,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om samarbetet mellan högskola och
näringsliv.
1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens och högskolans respektive roller,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett oberoende ackrediteringsinstitut,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolans ledning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarrekrytering och utveckling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rekryteringsmål,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antagningssystemet till högskolan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot social snedrekrytering,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsteknik i undervisningen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationalisering,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om livslångt lärande,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studenternas rättssäkerhet.
1997/98:Ub801 av Lennart Fridén (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbättra studiesituationen för studenter med dyslexi vid
universitet och högskolor.
1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av forskningens frihet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar för grundforskningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av fristående forskningsfinansiärer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts dels om att de före detta fristående forskningsstiftelserna måste
återfå sin tidigare roll, dels om statens användning av deras medel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fler högskolor bör ges möjlighet att övergå i privaträttslig
form,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitetspremie i resursfördelningssystemet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den högre utbildningens ledning och organisation,
14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur
utbildningsfinansieringen kan anpassas till de studerandes önskemål och till
behovet av återkommande kompetenshöjande utbildning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre samverkan och kontakt mellan högskolorna och näringslivet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationstekniken i den högre utbildningen.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av grundutbildningsplatser på universitet och högskolor
och åtgärder för att underlätta möjligheterna att välja kombinationer av kurser
vid olika fakulteter och högskolor,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en genomgripande effektivisering av nuvarande sy-stem för
antagning till grundutbildning vid universitet och högskolor,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och
lärartjänster vid universitet och högskolor,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Högskoleverket att i samverkan med universitet och
högskolor föreslå nya organisationsformer i syfte att möjliggöra effektiva
rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och högskolor,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rationalisering av sektorsforskningen.
1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med ett samlat förslag angående hur
rekryteringen till den högre utbildningen bland olika invandrargrupper skall
öka,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalificeringstrappan som bör ligga till grund för det fortsatta
arbetet med att utveckla systemet för tilldelning av högskolornas fasta
forskningsresurser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med förslag angående hur en
kvalificering skall ske för högskolor som vill bli profilhögskolor inom sina
respektive områden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med ett strategiförslag kring hur
rekryteringen av lärare kan ökas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all offentlig forskningsfinansiering bör redovisas i en samlad
forskningsbudget,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med förslag på hur antagningsreglerna
till högre utbildning för IB-studenter kan lösas,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utbyggnad av postexaminakurser.
1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna för
att etablera ett s.k. virtuellt universitet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en digitalisering av universitetsbiblioteken.
1997/98:Fi205 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningspolitiken,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forsknings- och teknologipolitiken.
1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikappanpassning av högskolor och universitet.
1997/98:Kr518 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studieplatser för elitidrottare vid universitet och högskolor.
1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansexamination.
1997/98:Jo544 av Inger Davidson (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolor och universitet skall vara skyldiga att erbjuda
alternativ till djurförsök,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studenters rätt att slippa utföra djurförsök.
1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för
kompetensutveckling och forskning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om landsbygdens behov av FoU, utbildning och
rådgivning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättandet av ett sammanhållet forskningsprogram för landsbygdens
roll i samhället.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet sådana motioner från allmänna
motionstiden 1997 som rör högskolan och som inte har samband med budgeten för
år 1998. De motionsyrkanden som handlar om vissa bestämda utbildnings- eller
forskningsområden behandlas dock i utskottets betänkande 1997/98:UbU13.
Trafikutskottet har överlämnat tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1996 som också behandlas här.
Utskottet tar först upp ett antal övergripande frågor. Därefter behandlas i
skilda avsnitt förslag om resurstilldelningen till högskolans grundutbildning,
lärarna i högskolan, studieorganisationen i grundutbildningen, tillträde till
grundutbildningen och övriga studentfrågor. Sist följer ett avsnitt om
forskningen.
Övergripande frågor
Moderata samlingspartiet beskriver i motion 1997/98:Fi205 en reformstrategi för
utbildnings- och forskningspolitiken. Den innebär i sammanfattning följande.
Morgondagens företagande kommer att kräva mer kunskap hos medarbetarna, och
kraven kommer att förändras under arbetslivets gång. Mot denna bakgrund anges i
yrkande 20 ett antal element i en framåtsyftande utbildningspolitik.
Utbildningen måste tillgodose mer varierade krav än hittills, vilket enligt
motionärerna talar för att utbildningsväsendet öppnas för andra än de
offentliga utbildningsinstitutionerna. Den offentliga utbildningsfinansieringen
bör styras över från producenterna till elever och studenter.
Gymnasieutbildningen bör integreras i företagen. Kraven på högsta möjliga
kvalitet i den eftergymnasiala utbildningen leder till en annan
utbyggnadsstrategi än den som regeringen valt. Universiteten och högskolorna
bör utvecklas i olika riktningar och få ökad självständighet, och flera
lärosäten bör privatiseras. Utbyggnad av teknisk utbildning bör prioriteras
framför en allmän expansion. Kvalificerad eftergymnasial utbildning i samarbete
med företag förordas som en väg att snabbt fylla kompetensbehoven. Livslångt
lärande kan inte planeras av staten, utan det gäller i stället att skapa
förutsättningar för andra att möta behoven. Personliga utbildningskonton är en
attraktiv framtidsväg, som skulle gå att kombinera med ett system varigenom det
offentliga stödet till eftergymnasial utbildning överförs från producenterna
till studenterna.
En forskningspolitik som bidrar till Sveriges växtkraft kräver enligt yrkande
21 ett antal element. För att forskningen skall kunna hålla högsta klass krävs
ett starkt statligt engagemang men också en nära samverkan med företagen. I
syfte att ge utrymme för de unika begåvningarna bör ett universitet utvecklas
till ett masters- och doktoranduniversitet med speciella forskningsmöjligheter.
Ett starkt näringslivsengagemang i främst de tekniska högskolorna är
nödvändigt. Industridoktorandprogrammen bör förstärkas. Den akademiska
utbildningen, oavsett inriktning, bör ges en entreprenöriell inriktning.
I motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 1 påpekas att utbildnings- och
forskningssystemen aldrig kan ses isolerade från resten av samhället.
Företagsklimat, skatter, lönebildning, socialförsäkringar,
arbetsmarknadsregleringar och själva synen på kunskap, lärande, ansvarstagande
och individuell utveckling är alla en del av kunskapsmiljön. Tillkortakommanden
i någon av dessa delar kan inte kompenseras av aldrig så goda insatser i de
andra, anför motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår de nu beskrivna yrkandena.
Utskottet instämmer i det som sägs i det sist nämnda yrkandet, men utgår
från att den uppfattningen ligger till grund för regeringens arbete och anser
inte att ett tillkännagivande av riksdagen skulle ge någon anvisning om på
vilket sätt regeringen borde förändra sin verksamhet. Åtskilliga av de förslag
som ingår i de båda yrkandena i motion 1997/98:Fi205 har nyligen behandlats av
riksdagen. Det gäller t.ex. förslag om nationell skolpeng, om kvalificerad
yrkesutbildning och om utbyggnad av högskolan, som behandlades i utskottets
budgetbetänkande 1997/98:UbU1, liksom frågan om universitetens och högskolornas
självständighet i förhållande till staten, som behandlades i betänkande
1997/98:UbU3. Andra element i motionärernas förslag tas upp av utskottet i
detta och andra betänkanden under våren 1998 i anslutning till andra
motionsyrkanden.
Fler högskolor bör övergå i privaträttslig form, säger Moderata samlingspartiet
i motion 1997/98:Ub805 yrkande 6. Erfarenheterna från ombildningen av Chalmers
tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till stiftelser är goda, anser
motionärerna. En lämplig kandidat för att övergå i fristående form är Kungl.
Tekniska högskolan.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Motsvarande förslag behandlades av riksdagen vid förra riksmötet och avslogs
då. Utskottet påpekade vid det tillfället att privatiseringen av Chalmers
tekniska högskola och Högskolan i Jönköping var förknippad med ett stort
kapitaltillskott från de avvecklade löntagarfonderna, medan motionärerna inte
sagt något om kapitaltillskott vid en privatisering av ytterligare högskolor
(bet. 1996/97:UbU9). Inte heller den nu aktuella motionen tar upp den frågan.
Frågan om hur den offentliga utbildningsfinansieringen kan anpassas till de
studerandes önskemål och till behovet av återkommande kompetenshöjande
utbildning bör utredas, sägs det i motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 14.
Principer för vad som skall vara statens respektive den enskildes ansvar
behöver definieras. I ett längre perspektiv bör den offentliga
utbildningsfinansieringen styras över från producenterna till de studerande,
anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Utredning om ansvarsfördelningen mellan det offentliga, arbetslivet och den
enskilde när det gäller kompetensutveckling pågår inom ramen för
Kunskapslyftskommittén, som skall slutföra sitt arbete senast den 1 mars år
2000 (dir. 1995:67 och 1996:71).
Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 kritik mot den
centrala styrningen av högskolan. Enligt motionärerna motarbetar regeringen den
större frihet som lärosätena vunnit på senare år, något som märks t.ex. i fråga
om antagningen till högskolan. Det enda som skall fastställas på central nivå
är krav på mångfald och jämställdhet, anser motionärerna. Staten skall vara
garant för högskolesystemet som helhet - dess kvalitet och effektivitet samt
att utbildningen är avgiftsfri och att det finns ett tillräckligt
utbildningsutbud.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet.
Samma förslag avslogs av riksdagen vid förra riksmötet (bet. 1996/97: UbU9).
När det gäller antagningen till högskolan hänvisade utskottet till vad
riksdagen året dessförinnan beslutat vid behandlingen av proposition
1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m., och yrkandet om garanti för
avgiftsfrihet och tillräckligt utbildningsutbud avstyrktes eftersom det var
tillgodosett.
Moderaterna och Kristdemokraterna tar i var sin motion upp frågor om rektor och
styrelseordförande i högskolan. Enligt motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 10
skall styrelseordföranden (liksom nu gäller) vara extern och utses av
regeringen, men motionärerna anser att regeringen till styrelseordförande inte
skall få utse en aktiv politiker. Vidare skall rektor utses av
högskolestyrelsen i stället för av regeringen. Kristdemokraterna anser enligt
motion 1997/98:Ub489 yrkande 3 att högskolans styrelse själv bör utse sin
ordförande. Motionärerna ser en uppenbar risk att den politiska styrningen av
högskolornas verksamhet och inriktning ökar om regeringen utser ordföranden.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte tagit ställning till regeringens
förslag om högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet.
1997/98:UbU3, rskr. 12) och därvid avslagit motionsyrkanden av samma innehåll
som de nu aktuella. Utskottet står fast vid de bedömningar som då gjordes.
Idén om ett oberoende ackrediteringsinstitut är intressant och bör utredas,
sägs det i motion 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 2. Ett sådant institut skulle ha
till uppgift att utifrån ett antal klart och tydligt fastställda kriterier
utvärdera kvaliteten på universitet och högskolor och tillhandahålla en
?varudekla- ration? för var och en av dem, alternativt fastställa en lägsta
kvalitet som medger en ackreditering.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Högskoleverket har som en av sina huvuduppgifter att följa upp och utvärdera
utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet inom
högskolor med offentlig huvudman och att stödja och främja arbetet med att
förbättra verksamhetens kvalitet. Dessa uppgifter har Högskoleverket även
beträffande högskolor med enskild huvudman som av regeringen har beviljats
examensrätt. När en enskild utbildningsanordnare ansöker om examensrätt,
remitteras ansökan alltid till Högskoleverket innan regeringen fattar beslut.
Utskottet anser inte att det finns anledning att bryta ut dessa uppgifter ur
Högskoleverket.
Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 42 att det skall uppdras
åt Högskoleverket att i samverkan med lärosätena föreslå nya
organisationsformer i syfte att möjliggöra rationaliseringar av verksamheterna
inom högskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Samma förslag avslogs vid förra riksmötet med hänvisning till att regeringen
aviserat en proposition om vissa organisationsfrågor om bl.a. högskolans
ledningsstruktur, tjänsteorganisation, fakultetsindelning m.m. (bet.
1996/97:UbU9). Utskottet vill nu hänvisa till vad riksdagen därefter beslutade
med anledning av proposition 1996/97:141 (bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12).
Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället tas upp i flera
motioner.
Moderaterna anser enligt motion 1997/98:Ub805 yrkande 18 att kontakten mellan
högskolorna och företagen generellt sett är för dålig. Alltför få forskare och
lärare rör sig mellan högskola och företag. Existerande samverkansformer mellan
högskolor och näringsliv bör utvecklas och effektiviseras, anser motionärerna.
Motion 1997/98:Ub477 (mp) tar upp frågor om de olika samverkansformer som
finns. Motionären anser att det behöver tas fram statistik som visar hur de
medel från olika källor som lärosätena disponerar fördelar sig mellan olika
samverkansformer (yrk. 1). Varje lärosäte bör ta fram en policy vad gäller
samarbetet med näringslivet (yrk. 2). Det bör införas regler i
högskoleförordningen om att all samverkan mellan högskola och näringsliv skall
regleras i avtal (yrk. 3). Det skall vara ett krav att varje samverkansprojekt
har en ekonomisk kalkyl (yrk. 4). Slutligen vill motionären att frågan om
samarbete mellan högskola och näringsliv ses över i en utredning (yrk. 5).
Kristdemokraterna föreslår i motion 1997/98:N274 yrkande 16 att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om åtgärder för kompetensutveckling och
forskning med inriktning på företagande och entreprenörskap. Utbildningen
vinner på att kopplas till verkligheten i näringslivet, och företagen kan dra
nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen ger.
I motion 1997/98:Ub420 (s) yrkande 2 understryks vikten av att högskolan
skyndsamt genomför den tredje uppgiften - samverkan med det omgivande
samhället. Motionärerna tänker särskilt på samverkan med de små och medelstora
företagen. Det regionala ansvaret måste tydliggöras för samtliga lärosäten,
anser de.
Två motioner tar särskilt upp landsbygdens och glesbygdens behov. I motion
1997/98:A457 (mp) begärs en utredning om landsbygdens behov av forskning och
utveckling (FoU), utbildning och rådgivning (yrk. 1) och att ett sammanhållet
forskningsprogram för landsbygdens roll i samhället utarbetas utifrån denna
utredning (yrk. 2). Ett bredare intresse från forskares sida för glesbygdens
och landsbygdens behov är enligt motion 1997/98:Ub459 (s) önskvärt. Det finns
goda förutsättningar att bl.a. i Värmland bygga vidare på en forskartradition
med deltagarorienterad eller deltagarstyrd forskning. Motionärerna skisserar en
process med nära FoU-stöd till lokalt utvecklingsarbete, som de menar borde
kunna pågå under en treårsperiod.
U t s k o t t e t avstyrker motionerna.
Riksdagen beslutade vid förra riksmötet om en ändring i högskolelagen
(1992:1434) som innebär att samverkan med det omgivande samhället är en tredje
uppgift för högskolorna, vid sidan av utbildning och forskning samt
konstnärligt utvecklingsarbete (1 kap. 2 §). När förslaget om detta lades fram
i budgetpropositionen för år 1997 skrev regeringen att en viktig del av denna
samverkan är att högskolan skall underlätta för den egna regionens företag,
framför allt för de mindre och medelstora företagen, att utveckla sina
kontakter med den akademiska världen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 88).
Regeringen har därefter i regleringsbrev för år 1997 ålagt lärosätena att i
ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället, t.ex. näringsliv,
organisationer, kulturliv och folkbildning. Vilka handlingsplaner lärosätet har
för detta skall framgå av årsredovisningen. I regleringsbrevet för år 1998 sägs
att uppgiften bl.a. innebär att högskolorna skall spela en större roll som
mottagare av erfarenheter och problem utifrån, att de skall informera om sin
utbildning och forskning samt att de skall underlätta för det omgivande
samhället att få tillgång till relevant information om forskningsresultat.
Det sägs i regleringsbreven också att forskningssamverkan mellan högskola
och näringsliv skall regleras i avtal. Utskottet anser inte att det finns skäl
för riksdagen att begära att detaljbestämmelser om sådana avtal förs in i
högskoleförordningen.
Till grund för den nyss nämnda ändringen i högskolelagen låg ett förslag från
NYFOR-kommittén i betänkandet Samverkan mellan högskolan och näringslivet (SOU
1996:70). Riksdagen har enligt utskottets mening inte anledning att nu begära
ytterligare utredning på detta område.
Motion 1997/98:Ub409 (m) tar upp frågan om högskolornas rådighet över sina
lokaler. Enligt motionärerna bör lärosätena ges ett större inflytande över sitt
fastighetsbestånd genom att kontrollen över de statliga fastighetsbolagens
aktiekapital överlåts till dem. Lärosätena bör också själva få avgöra vilka
hyrestider som skall tillämpas i deras hyresavtal.
U t s k o t t e t avstyrker motionen. De frågor som där tas upp berörs i
betänkandena från Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning
(SOU 1996:187 och 1997:96). Regeringens aviserade proposition om effektiviserad
fastighetsförvaltning bör enligt utskottets mening avvaktas.
Resurstilldelning för grundutbildningen
År 1993 infördes ett nytt system för resurstilldelning till högskolans
grundutbildning (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Det bygger på att
lärosätena får ersättning för den faktiskt genomförda verksamheten i stället
för att som tidigare tilldelas resurser på förhand för den verksamhet som
planerats. Ersättningen för genomförd verksamhet grundas dels på antalet
studenter (ersättning för helårsstudenter, tidigare kallad studentpeng), dels
på studenternas prestationer. Riksdagen fastställer ersättningsbeloppen för
helårsstudenter respektive helårsprestationer inom olika utbildningsområden.
Det var från början meningen att en tredje faktor skulle påverka
resurstilldelningen, nämligen verksamhetens kvalitet. Utformningen av
kvalitetsdelen i systemet ansågs dock behöva utredas närmare, varför det nya
systemet kom att tas i bruk utan att kvalitetsfaktorn fanns med. Våren 1994
föreslogs ett system för utformning av kvalitetsdelen, avsett att tillämpas
fr.o.m. treårsperioden 1997-1999 (prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399).
Systemet byggde på Kanslersämbetets bedömningar av lärosätenas program för
kvalitetsutveckling. Följande år föreslog den nya regeringen att detta inte
skulle sättas i verket. I stället skulle Kanslersämbetets bedömningar fortsätta
utan koppling till resurstilldelningen. Riksdagen följde regeringens förslag
(prop. 1994/95:100, bet. UbU15, rskr. 353).
I motion 1997/98:Ub805 yrkande 8 (m) sägs att kvalitetspremie bör införas i
resurstilldelningssystemet. Detta kan enligt motionärerna stimulera de insatser
flertalet lärosäten gör för att utveckla utvärderingen av den egna
verksamheten.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Ett program för att systematiskt granska samtliga lärosätens program för
kvalitetsutveckling inleddes av Kanslersämbetet och har sedan förts vidare av
Högskoleverket. Hittills har granskningar av kvalitetsarbetet vid mer än
hälften av lärosätena publicerats. Högskoleverket har också lämnat en rapport
om granskningsprogrammet efter halva tiden (Högskoleverkets rapportserie
1997:41 R). Rapporten ger stöd för bedömningen att granskningsprogrammet
stimulerar lärosätenas arbete med kvalitetsutveckling. Utskottet anser inte att
riksdagen bör ta initiativ till att bygga in en kvalitetsfaktor i
resurstilldelningssystemet.
Det behövs incitament för universiteten att öka utbudet av fristående kurser på
C- och D-nivå, hävdar Vänsterpartiet i motion 1997/98:Ub458 yrkande 3. Behovet
av individuell handledning gör C- och D-kurserna dyrbara, mätt per student.
Resurstilldelningssystemet snarast motverkar ett ökat utbud av sådana kurser,
eftersom de ersätts med samma belopp som grundkurser, där kostnaderna är
mindre. Motionärerna vill ha en utredning av detta problem.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Det är riktigt att kurser på nivåerna 41-60 och 61-80 poäng (C- och D-kurser)
i ett ämne ofta är dyrbarare att genomföra än grundkurser.
Resurstilldelningssystemet som riksdagen har godkänt styr resurstilldelningen
till varje lärosäte, men är inte avsett att direkt kopieras i lärosätets
interna hantering när medel fördelas mellan olika verksamheter. Det är meningen
att högskolestyrelsen skall disponera de samlade resurserna på bästa sätt med
hänsyn till de krav som statsmakterna ställt på verksamheten och i enlighet med
styrelsens egna prioriteringar. Statsmakternas krav kommer till uttryck bl.a. i
de s.k. examensmålen. Vid beslutet om budget för år 1997 infördes examensmål
för magisterexamen. Därmed blir det nödvändigt för lärosätena att i större
omfattning än de hittills behövt göra anordna kurser på C- och D-nivå, eftersom
sådana kurser måste ingå i en magisterexamen. Även de nyligen införda
examensmålen för forskarutbildningen kommer att verka som incitament för att
anordna C- och D-kurser. Utskottet har vidare inhämtat att antalet studenter i
C- och D-kurser i absoluta tal ökade kraftigt mellan åren 1994/95 och 1996/97,
alltså redan innan examensmål infördes för magisterexamen och examina i
forskarutbildningen.
Lärosätenas interna resursfördelning tas upp i motion 1997/98:Ub470 (mp). Olika
lärosäten hanterar de resurser de får av staten helt olika. För samma
utbildning kan berörda institutioner vid ett lärosäte disponera helt andra
resurser än vid ett annat lärosäte. Som exempel nämns psykologutbildningen.
Motionären anser att det är av stort intresse att veta vilka effekter
avregleringen haft på utbildningarnas kvalitet, omfattning och likvärdighet vid
olika lärosäten. Han föreslår att riksdagen skall uppdra åt Riksdagens
revisorer att granska detta.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Riksdagens revisorer beslutar själva om vilka frågor de skall granska.
Utskotten brukar beredas tillfälle att lämna förslag till granskningsämnen. I
den sakfråga som motionären tar upp vill utskottet påpeka att det inte har
varit statsmakternas avsikt att lärosätena skulle fördela resurserna internt
efter exakt samma modell som staten använder vid sin fördelning till
lärosätena. Likvärdighet mellan utbildning vid olika lärosäten garanteras i det
nuvarande styrsystemet genom examensordningen, som ingår som bilaga till den av
regeringen utfärdade högskoleförordningen (1993:100). I högskolelagen finns
inte någon bestämmelse om likvärdighet, men däremot om att verksamheten skall
avpassas så att en hög kvalitet nås (1 kap. 4 §). Högskoleverket genomför som
nyss nämnts granskningar av alla lärosätens arbete med kvalitetsutveckling.
Dessutom genomför verket nationella utvärderingar bl.a. av olika
utbildningsprogram.
Lärare
Tre partier tar upp frågan om lärarförsörjningen i högskolan. Centerpartiet
föreslår i motion 1997/98:Ub810 yrkande 7 att regeringen skall återkomma med
ett strategiförslag kring hur rekryteringen av lärare kan ökas. Folkpartiet
anger i motion 1997/98:Ub474 yrkande 3 ett antal vägar för att öka
examinationen i forskarutbildningen till minst 2 000 per år, vilket är
nödvändigt med tanke på att högskolan expanderar och på de stora
pensionsavgångar som förestår. Motionärerna påpekar också vikten av de
anställda lärarnas kompetensutveckling, både inom ämnet och när det gäller
pedagogiken. Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub489 yrkande 4 åsikten
att de 236 miljoner kronor som regeringen i budgetpropositionen har tillfört
lärarnas kompetensutveckling inte räcker till. Det krävs även medel som
möjliggör en ökad lärarrekrytering och en satsning på kringresurser, t.ex.
bibliotek, lokaler och tekniska hjälpmedel. Motionärerna vill bygga ut
grundutbildningen i långsammare takt än regeringen föreslagit, bl.a. för att
undvika kvalitetsförsämring på grund av lärarbrist.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
I den statsbudget för utgiftsområde 16 som riksdagen beslutade om i december
1997 tillförs lärosätena ytterligare medel för lärares kompetensutveckling. Mot
bakgrund av bl.a. högskolans behov av lärare, såväl med hänsyn till den
pågående expansionen som till de stora pensionsavgångar som väntas i början av
2000-talet, fastställdes examensmål för forskarutbildningen som innebär att
väsentligt fler doktorer skall examineras under de två kommande
treårsperioderna (1997-1999 och 2000-2002) än hittills. Vidare beslutades om
förändringar i forskarutbildningen som syftar till en effektivisering som ökar
examinationsfrekvensen. Ökade resurser avsattes för studiefinansiering i
forskarutbildningen, likaså i syfte att bidra till att examensmålen uppnås. Det
framgår av budgetpropositionen att även Riksbankens Jubileumsfond har avsatt
medel för att stödja icke finansierade doktorander inom humaniora och
samhällsvetenskap som befinner sig i slutskedet av sin forskarutbildning, så
att de kan slutföra denna inom de närmaste åren. Utskottet är inte berett att
ställa sig bakom förslaget i motion 1997/98:Ub474 att bas- årsutbildning inte
skall bedrivas inom högskolan utan enbart i komvux. Hittillsvarande
erfarenheter tyder på att basåret som anordnas inom högskolan har större
positiv betydelse för rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning än vad basåret i komvux har. Mot bakgrund av vad utskottet
här redovisat finns det inte anledning att riksdagen gör något tillkännagivande
i enlighet med motionsyrkandena.
Miljöpartiet upprepar i motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 sitt förslag om en ny
tjänstestruktur för lärare inom högskolan. Enligt motionen behövs det ökad
rörlighet och differentiering av forskar- och lärartjänsterna, vilket bör
åstadkommas genom att man inför tidsbegränsade förordnanden på alla
lärartjänster.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till riksdagens beslut i
oktober 1997, där ett motsvarande yrkande från Miljöpartiet avslogs (prop.
1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12).
Riksdagen godkände i oktober 1997 regeringens förslag i propositionen
Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141), om bl.a.
principer för uppställande av rekryteringsmål för professorer, syftande till
ökad jämställdhet. Regeringen skrev i propositionen att om något lärosäte inte
uppfyller de uppställda rekryteringsmålen kan regeringen komma att föreslå att
medel inom lärosätets anslag för forskning och forskarutbildning hålls inne
såsom reservation. Dessa medel skulle då endast få användas till kostnader för
ytterligare nyanställda professorer av underrepresenterat kön.
I motionerna 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 12 och 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 5
invänder motionärerna mot att rekryteringsmålen skall kunna användas på detta
sätt. Kristdemokraterna stöder förslaget om att införa rekryteringsmål, men
menar att ökad jämställdhet inte kan påtvingas utan bara främjas genom att
förutsättningarna skapas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Liksom när motsvarande förslag behandlades i anslutning till den nyss nämnda
propositionen (bet. 1997/98:UbU3) hänvisar utskottet till att såväl
Högskollärarutredningen som Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre
utbildning och forskning (JÄST-gruppen) har ställt sig bakom tanken att
lärosätenas förmåga att uppfylla rekryteringsmålen tillmäts betydelse vid
statsmakternas resursfördelning.
Studieorganisation
Inom den högre utbildningen bör det enligt Centerpartiet (i motion
1997/98:Ub810 yrk. 12) utformas särskilda kurser för dem som har en akademisk
examen och som önskar vidareutbildning. Viss sådan verksamhet förekommer inom
högskolan, men motionärerna vill se en utbyggnad av sådana kurser, i motionen
kallade postexaminakurser.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Det styrsystem som numera gäller för den grundläggande högskoleutbildningen
innebär att statsmakterna endast i mycket begränsad utsträckning bestämmer om
kursutbudet vid ett lärosäte. Ansvaret för detta är överlämnat till
högskolestyrelserna, som har att beakta vad regeringen angivit som
utbildningsuppdrag för respektive lärosäte. Regeringen har de senaste åren i
regleringsbrev - som ett generellt utbildningsuppdrag för samtliga lärosäten -
föreskrivit bl.a. att kurser för fortbildning och vidareutbildning skall ges i
minst samma omfattning som tidigare. Därmed avses självfallet även kurser för
vidareutbildning av personer som har akademisk examen. Utskottet anser inte att
riksdagen bör ta initiativ till att särskilt peka ut kurser av detta slag.
Enligt Folkpartiet i motion 1997/98:Ub474 yrkande 20 bör det inte behövas
regeringsbeslut för att ett lärosäte skall kunna anordna uppdragsutbildning för
en uppdragsgivare från utlandet. Det borde vara varje högskolas eget ansvar,
menar motionärerna. En mer restriktiv syn på uppdragsutbildning förs fram i
motion 1997/98:Ub415 (s), där motionären hävdar att uppdragsutbildning endast
bör få ges i form av skräddarsydda kurser, direkt anpassade till beställarens
behov, att det på utbildningsbevisen för uppdragsutbildning klart skall framgå
att det rör sig om uppdragsutbildning samt att begrepp som ?högskolepoäng? och
?poäng? inte bör få användas i marknadsföring eller utbildningsbevis. Detta bör
förtydligas i högskoleförordningen, anser hon.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå båda yrkandena.
Regeringen utfärdade i november 1997 - således efter det att motionerna
väcktes - en förordning (1997:845) om uppdragsutbildning vid universitet och
högskolor. Enligt denna får ett universitet eller en högskola bedriva
uppdragsutbildning som knyter an till sådan grundläggande högskoleutbildning
som lärosätet har examensrätt för. Enligt 2 § krävs det dock regeringens
medgivande i varje särskilt fall, om uppdragsgivaren är från ett land utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De som deltar i
uppdragsutbildning får ges betyg och examens- eller kursbevis enligt
bestämmelserna för grundläggande högskoleutbildning, om samma kvalitetskrav
ställs på uppdragsutbildningen som på grundläggande högskoleutbildning (7 §).
De som har gått igenom sådan uppdragsutbildning som avses i 7 § har rätt att
tillgodoräkna sig utbildningen som grundläggande högskoleutbildning
(8 §).
Att meddela bestämmelser av detta slag är enligt utskottets mening normalt en
uppgift för regeringen. Utskottet anser inte att riksdagen har fått anledning
att ta initiativ till ändring av de bestämmelser som regeringen nyligen har
meddelat.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 26 sägs att möjligheterna att fritt välja
ämneskombinationer över fakultetsgränserna måste förbättras. Universiteten bör
öka samordningen i kursplaneringen och förbättra informationen till studenterna
om olika möjligheter till ämneskombinationer, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet (bet.
1996/97:UbU1) vill utskottet peka på att det regelverk som gäller för
högskolans grundutbildning inte lägger några hinder i vägen för att kombinera
kurser från olika fakulteter och lärosäten. Riksdagen har enligt utskottets
mening inte underlag för att göra någon bedömning av hur lärosätena planerar
sitt kursutbud och informerar sina studenter om kombinationsmöjligheterna.
Användningen av informationsteknik (IT) i den högre utbildningen tas upp i
flera motioner.
Moderata samlingspartiet pläderar i motion 1997/98:Ub805 yrkande 19 för att
IT skall vara ett integrerat hjälpmedel i utbildningen. Staten bör enligt
motionärerna ställa krav på samtliga lärosäten att erbjuda kurser och
information via IT, och fler kurser än i dag bör erbjudas på distans med hjälp
av IT. Det behövs också fler utbildningsplatser med inriktning mot data,
telekommunikation och elektronik, anser motionärerna. I motion 1997/98:K333
yrkar Moderaterna att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna
för att etablera ett s.k. virtuellt universitet, antingen som en självständig
enhet eller som en del av ett existerande lärosäte (yrk. 16). Enligt
motionärerna har biblioteken en viktig roll i breddningen av IT-användningen.
De anser att staten bör gå före genom att digitalisera universitetsbiblioteken
(yrk. 17).
Kristdemokraterna säger i motion 1997/98:Ub489 yrkande 13 att IT är ett bra
hjälpmedel i utbildningen, men att det aldrig kan ersätta den personliga
kontakten mellan lärare och studenter och mellan studenter inbördes. I motion
1996/97:T917 (kd) yrkande 12 säger motionären att IT möjliggör för envar att
vidareutveckla sin kompetens både som en del av arbetet och på fritiden.
Individens kompetensutveckling skall i första hand styras av individen själv,
framhåller motionären.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
I december 1997 behandlade riksdagen ett antal motionsyrkanden om utveckling
av virtuell högskoleutbildning, öppna universitet och distansutbildning med
hjälp av IT (bet. 1997/98:UbU1). Yrkandena avslogs med hänvisning till det
utredningsarbete som pågår inom Distansutbildningskommittén, och som skall
slutredovisas i maj 1998. Utskottet anser att riksdagen av samma skäl bör avslå
även de nu refererade motionsyrkandena. Vidare vill utskottet påpeka att
regeringen - i enlighet med vad som förutskickades i den senaste
budgetpropositionen - i det generella utbildningsuppdraget till lärosätena har
föreskrivit att dessa skall anpassa utbildningsutbudet i riktning mot områden
där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka, och att de skall beakta
behovet av utbildade inom det informationstekniska området. Alla universitet
och flertalet högskolor har börjat göra bestånden i sina bibliotek sökbara och
beställningsbara på Internet. Vissa lärosäten har också börjat publicera egna
rapporter och avhandlingar (material utan kommersiellt intresse) på Internet.
Distansutbildning tas upp i motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och 1997/98:T815
yrkande 3 (båda c). I det förstnämnda yrkandet skriver motionärerna att det nya
resursfördelningssystemet för högskolan på flera håll har lett till att
distansutbildningen krympts. Orsaken är att sådana kurser generellt är dyrare
för lärosätena att bedriva, samtidigt som genomströmningen är lägre än för
reguljär utbildning, varför distanskurser genererar lägre ersättning från
staten till lärosätena. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma med
förslag till hur högskolans distansutbildning skall stärkas. I den sistnämnda
motionen sägs att möjligheterna till distansexamination behöver utvecklas
ytterligare.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå även dessa yrkanden med
hänvisning till den pågående utredningen i Distansutbildningskommittén.
Motion 1996/97:T917 (kd) innehåller också ett yrkande om kostnadseffektiva
studieplatser (yrk. 20). På flera universitet har man enligt motionären kunnat
utnyttja befintliga lärosalar effektivare genom att bygga datanät i områden med
studentbostäder. I Stockholm har planerna på detta strandat på oenighet mellan
lärosätena, sägs det i motionen.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Utskottet anser inte att detta är en fråga för riksdagen. Det kan tilläggas
att enligt vad utskottet inhämtat från Stockholms universitet har numera alla
bostadsområden inom Stiftelsen Stockholms Studentbostäder fått datanät.
Betydelsen av detta för lärosätenas utnyttjande av sina lärosalar begränsas
dock av att en jämförelsevis mycket liten andel av studenterna vid högskolorna
i Stockholmsområdet bor i särskilda studentbostäder.
Livslångt lärande är enligt Kristdemokraterna i motion 1997/98:Ub489 yrkande 15
allt viktigare på grund av de allt snabbare samhällsförändringarna.
Distansutbildning, fristående kurser, deltidskurser, kvällskurser och
sommarkurser är studieformer som ger möjlighet till studier i flera olika,
fritt valda skeden av livet. Dessa studieformer bör därför främjas, anser
motionärerna, som också pekar på personliga utbildningskonton som en möjlighet
att främja vidareutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att yrkandet avslås av riksdagen.
Om vikten av livslångt lärande har utskottet inte någon annan uppfattning än
motionärerna. Distansutbildningen är, som nyss nämnts, föremål för utredning.
Utredningens huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar
utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den
moderna informationstekniken erbjuder. Vikten av att lärosätena erbjuder kurser
för fortbildning och vidareutbildning understryks av regeringen i det generella
utbildningsuppdraget i regleringsbrevet. Omfattningen av denna verksamhet skall
framgå av årsredovisningarna. Motionsyrkanden, bl.a. från Kristdemokraterna,
som särskilt gäller personliga utbildningskonton behandlas i utskottets
betänkande 1997/98:UbU14.
Centerpartiet och Kristdemokraterna tar i motionerna 1997/98:Ub810 (c) yrkande
2 respektive 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 14 upp behovet av åtgärder när det
gäller invandrare med utländsk högskoleutbildning. För att underlätta för dessa
invandrare att komma in på arbetsmarknaden föreslår Centerpartiet att det
inrättas ett separat program inom högskolan där den enskilde dels kan
komplettera sin utbildning, dels få kvalificerad undervisning i svenska och
fackspråk. En tredje del av utbildningen skall vara riktad yrkespraktik.
Kristdemokraterna vill att invandrare med akademisk utbildning efter ankomsten
till Sverige skall få sin utbildning jämförd med motsvarande svensk. De anser
också att invandrare skall erbjudas att delta i kompletterande utbildning och i
speciella kurser i svensk yrkesterminologi. EU:s insatser på utbildningsområdet
bör enligt motionärerna begränsas till att främja rörlighet och utbyte, inte
inriktas på att harmonisera utbildningssystemen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Möjlighet för invandrare med utländsk högskoleutbildning att få sin
utbildning jämförd med motsvarande svensk finns sedan länge. Högskoleverket
genomför sådana bedömningar efter ansökan. Bedömningarna resulterar i
utlåtanden som är avsedda att underlätta för arbetsgivare att bedöma personens
utbildningsnivå. I de fall Högskoleverket anser att det behövs komplettering på
högskolenivå rekommenderas invandraren att ta kontakt med den högskola som har
medverkat vid verkets bedömning. Den begränsning av EU:s insatser på
utbildningsområdet som nämns av Kristdemokraterna finns fastslagen i artiklarna
126 och 127 i EG-fördraget.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att invandrare
med utländsk högskoleutbildning får möjlighet att komplettera den inom det
svenska högskoleväsendet på ett sådant sätt att de kan komma in på
arbetsmarknaden och att deras utbildning tas till vara. Detta är angeläget både
ur de enskilda individernas synpunkt och för det svenska samhällets skull. År
1995 infördes, som en särskild åtgärd betingad av läget på arbetsmarknaden,
s.k. aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. En
särskild förordning (1995:889, ändr. senast 1996:1575) utfärdades för
aspirantutbildningen. Utbildningen skall omfatta 40 poäng och bestå av dels
teoretiska studier, dels praktik på en arbetsplats. De teoretiska studierna
skall ge sådana fördjupade kunskaper som är av värde för praktiken. Under de
två läsåren 1995/96 och 1996/97 var aspirantutbildningen ett särskilt uppdrag
för nio respektive tretton lärosäten som tilldelades särskilda medel för detta.
Fr.o.m. budgetåret 1997 har det ingått i det generella utbildningsuppdraget
till alla lärosäten att vid behov erbjuda särskild teoretisk och praktisk
utbildning för arbetssökande med utländsk högskoleutbildning enligt den nyss
nämnda förordningen. Samtidigt skrevs det in i det generella
utbildningsuppdraget att lärosätena bör uppmärksamma att studenter med
invandrarbakgrund kan behöva särskilt stöd och att lärosätena vid behov skall
anordna stödundervisning i svenska. Både beträffande aspirantutbildning och
särskilt stöd till invandrarstudenter ligger alltså numera ansvaret för att
bedöma behoven på varje lärosäte.
Högskoleverket har på regeringens uppdrag följt upp aspirantutbildningen
under de två första läsåren (Högskoleverkets rapportserie 1998:6). Det framgår
av uppföljningen att ca 2 400 platser erbjöds inom aspirantutbildningen, men
bara 740 faktiskt utnyttjades. Förutom problem med kort planeringstid mellan
beslut och start av utbildningen begränsades rekryteringen av att många av dem
som sökte till utbildningen hade för dåliga kunskaper i svenska för att bli
antagna. Lärosätena har också funnit anskaffandet av praktikplatser vara en
svår och arbetsam uppgift. Enligt Högskoleverkets rapport har utbildningen
givit många studenter ett stärkt självförtroende, bättre språkkunskaper och ett
utökat kontaktnät, vilka är avgörande faktorer i deras framtida ansträngningar
att hitta ett kvalificerat arbete. Andelen som upp till tio månader efter
avslutad aspirantutbildning hade någon form av arbete var dock bara en
tredjedel. Såväl många av studenterna som vissa företrädare för lärosätena
anser att en kvalificerad ren språkutbildning vore av större nytta för
invandrare med akademisk utbildning än den nuvarande aspirantutbildningen, sägs
det i rapporten. Utskottet har också under hand erfarit att man inom
Högskoleverket anser att det råder brist på utbildning i svenska ovanför sfi-
nivån, anpassad till invandrare som har akademisk utbildning.
De teoretiska studierna i aspirantutbildningen skall enligt förordningen ge
?sådana fördjupade kunskaper som är av värde för praktiken?. Det är respektive
lärosätes ansvar att utforma utbildningen utifrån detta, med målet att
deltagarna lättare skall kunna få arbete i Sverige. Utskottet anser det mycket
viktigt att lärosätena anstränger sig för att rekrytera arbetslösa invandrare
som har utländsk högskoleutbildning och att finna sådana kombinationer av
praktik och teoretiska studier som passar den enskilda invandraren. Regeringen
har ålagt lärosätena att i sina årsredovisningar ange antalet helårsstudenter
och helårsprestationer i aspirantutbildning och stödundervisning för
invandrarstudenter. Analysen av invandrarakademikernas utbildningsbehov behöver
fortsättas. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och
återkommer till riksdagen med redovisning och eventuella förslag.
Motion 1997/98:Jo544 (kd) tar upp djurförsök i högskoleutbildningen.
Motionärerna anser att lärosätena i författning skall åläggas att erbjuda
alternativ till djurförsök (yrk. 2) och att studenterna om de så önskar skall
ha rätt att slippa utföra djurförsök (yrk. 3).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena.
Motsvarande yrkanden avslogs av riksdagen vid förra riksmötet med hänvisning
till att regeringen då nyligen beslutat att en utredning om begränsning av
försöksdjursanvändningen skulle tillsättas (bet. 1996/97:UbU9). Utskottet
noterade också att Centrala försöksdjursnämnden förberedde allmänna råd till de
djurförsöksetiska nämnderna om djurförsök i utbildning.
Den nyss nämnda utredningen pågår. Utredaren skall enligt direktiven redovisa
sitt uppdrag senast den 15 april 1998 (dir. 1997:43). Förslag från Centrala
försöksdjursnämnden till allmänna råd har nyligen remissbehandlats och ärendet
bereds nu inom nämnden.
För att det virtuella universitet som nu växer fram längs järnvägslinjen
Kristianstad-Lund-Malmö-Köpenhamn-Roskilde skall kunna utnyttjas optimalt
behöver universitetsmeriter vara fritt överförbara inom Norden, anser
motionären i motion 1997/98:Ub406 (m).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionen, eftersom det i
högskoleförordningen (1993:100) föreskrivs att den som vid universitet eller
motsvarande läroanstalt i Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom
viss utbildning med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig den för
motsvarande utbildning vid svenskt lärosäte (7 kap. 12 §).
Tillträde till högskoleutbildning
För grundläggande behörighet till högskoleutbildning bör det enligt motion
1997/98:Ub247 (m) yrkande 7 krävas att den sökande är godkänd i alla kurser i
sitt gymnasieprogram. Med dagens regler har en student grundläggande behörighet
även med betyget underkänt i svenska eller engelska, vilket innebär att sända
fel signal till eleverna i gymnasieskolan, anser motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
När riksdagen för två år sedan behandlade regeringens proposition om
tillträde till högre utbildning, lade bl.a. Moderaterna fram förslag om att det
skulle krävas godkänt betyg i samtliga kärnämnen för att få grundläggande
behörighet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och hänvisade till att
regeringens förslag - att det skulle krävas godkänt i kurser omfattande minst
90 % av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program -
innebar en väsentlig skärpning av de krav som gällt de närmast föregående
decennierna (bet. 1995/96:UbU11 s. 5). Det nu framförda motionsyrkandet går
längre än vad Moderaterna då föreslog. Utskottet konstaterar att det även
längre tillbaka, när studentexamen var tillträdeskrav till högskolan, förekom
att elever hade behörighet till högre utbildning trots underkänt betyg i något
ämne. Även med underkänt betyg i något ämne kunde nämligen eleven under vissa
förutsättningar godkännas i studentexamen.
Kristdemokraterna tar i motion 1997/98:Ub489 yrkande 9 upp den sociala
snedrekryteringen till högskolan. Snedrekryteringen innebär en minskad dynamik
och mångfald i utbildningen och ett stort resursslöseri, skriver motionärerna.
De pekar på att det är i grundskolan som man effektivast kan öka
förutsättningarna för en större rekrytering till högskolan av studenter från
hem med svag studietradition, men de anser att mycket kan göras även inom
högskolan. Antalet högskoleplatser kan ökas, men det förutsätter att kvaliteten
på utbildningen bibehålls, annars gör man studenterna en björntjänst.
Motionärerna kritiserar också regeringens dröjsmål med att lägga fram förslag
om ett bättre studiestödssystem och regeringens planer på att begränsa
möjligheterna till studiemedel för studier utomlands.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om den sociala
snedrekryteringens negativa betydelse. Riksdagen har i december 1997 bifallit
regeringens förslag om utbyggnad av högskoleutbildningen och avslagit
Kristdemokraternas förslag om en långsammare utbyggnad (prop. 1997/98:1
utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108). Utskottet behandlar frågor om tidpunkten
för förslag om ett nytt studiestödssystem i betänkande 1997/98:UbU14. Det nu
aktuella motionsyrkandet innehåller inga nya förslag.
Rekryteringen av invandrare till högre utbildning tas upp i motion
1997/98:Ub466 (s) yrkande 2. Ungdomar med invandrarbakgrund är starkt
underrepresenterade bland de sökande till högre utbildning, hävdar
motionärerna. Högskolorna bör stimuleras till utvecklingsarbete som bidrar till
att öka invandrarrepresentationen och till att ta bort de hinder som kan
finnas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Enligt det generella utbildningsuppdraget till universitet och högskolor
skall dessa särskilt främja rekryteringen av studenter från grupper med svag
studietradition och i regioner där det är mindre vanligt att gå vidare till
högre utbildning. Lärosätena har också ålagts att uppmärksamma att studenter
med invandrarbakgrund kan behöva särskilt stöd och att vid behov erbjuda dem
stödundervisning i svenska. Utskottet utgår från att lärosätena anstränger sig
för att fullgöra dessa uppgifter och att regeringen följer frågan om
rekryteringen och om särskilt stöd till invandrarstudenter.
Flera motioner tar upp frågor om antagningssystemet till högskolan.
Kristdemokraterna anser enligt motion 1997/98:Ub489 yrkande 6 att
behörighetskraven inte kan eller skall vara identiska för alla lärosäten.
Antagningsperioden bör dock vara nationellt samordnad, så att presumtiva
studenter kan söka olika utbildningar och högskolor parallellt. Det bör finnas
flera vägar utöver betyg och högskoleprov att kvalificera sig, t.ex.
arbetslivserfarenhet, intervjuer och särskilda intagningsprov. Studier
utomlands skall ge behörighet och inte diskrimineras. Motionärerna har noterat
oroväckande rapporter om att vissa grupper missgynnas av det nuvarande
antagningssy-stemet, bl.a. folkhögskolestuderande, studerande med utländska
betyg och examina samt studenter med International Baccalaureate (IB).
I motion 1997/98:Ub201 (m) yrkande 6 skriver motionären att det är angeläget
att högskolorna i högre grad utvecklar egna antagningssystem, där särskilt den
kunskap och erfarenhet som krävs för utbildningen prövas. Enligt hennes mening
skulle elever på så sätt kunna med hjälp av betyg, högskoleprov och högskolans
eget antagningssystem få fler möjligheter att komma in på en utbildning.
Centerpartiet tar i motion 1997/98:Ub810 yrkande 11 upp frågan hur IB-elever
skall behandlas vid antagning. Platserna i varje kvotgrupp bestäms av antalet
sökande i gruppen. Är det för få sökande kan det i sämsta fall innebära noll
platser. Det är enligt motionärerna inte tillräckligt att hänvisa till att IB-
studenter kan antas med hänvisning till särskilda skäl.
Elitidrottares möjligheter att antas till högskoleutbildning tas upp i två
motioner. Enligt motion 1997/98:Ub408 (m) är det orättvist mot övriga studenter
att vissa universitet har avtal med olika idrottsförbund om att dessa skall få
placera elitidrottsmän på de mest eftersökta studieplatserna som landet har.
Rakt motsatt uppfattning hävdas i motion 1997/98:Kr518 (c) yrkande 2.
Motionärerna anser att man måste trygga elitidrottarnas möjligheter till
studieplats på en ort där de kan få rätt förutsättningar för sin idrott. Det är
en bra lösning att ha ett avtal om ett visst antal platser vid en högskola,
anser motionärerna. De vill att regeringen snarast återkommer med förslag på
hur man skall utforma detta.
Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 27 att Högskoleverket
skall få i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter utforma ett förslag
till nya antagningsrutiner. Motionärerna påpekar att lärosätenas institutioner
belastas med mycket antagningsarbete vid terminsstarterna, och att många
studenter antas så sent att de inte kan börja studierna förrän en del av
terminen redan gått.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.
Våren 1996 beslutade riksdagen om nya regler för tillträde till högskolan
(prop. 1995/96:184, bet. UbU11, rskr. 264). De nya reglerna tillämpades för
första gången inför höstterminen 1997. Riksdagen tog vid beslutet ställning
till i vilken utsträckning som behörighets- och urvalsregler skulle vara
gemensamma för hela det offentliga högskoleväsendet. Regeringen beslutade
därefter om ändringar i högskoleförordningen, som bl.a. innebar att
Högskoleverket skulle meddela närmare föreskrifter på ett flertal punkter,
bl.a. om särskild behörighet för vissa utbildningar, om användningen av
urvalsgrunden särskilda skäl, om meritvärdering av betyg och om fördelning av
platser mellan kvotgrupper. Så har också skett.
I september 1997 gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att redovisa en
översiktlig bild av erfarenheterna från antagningen till utbildning hösten
1997. Redovisningen lämnades i november samma år. Högskoleverket har med
anledning av erfarenheterna ändrat i sina föreskrifter om hur sökande skall
hänföras till kvotgrupper. Ändringen innebär att kvotgruppen för sökande med
utländska betyg (inkl. IB) slås ihop med kvotgruppen för sökande med betyg från
linjegymnasiet. De problem som påtalats i motionerna när det gäller IB-
studenterna kan därmed anses ha fått en skälig lösning.
Med anledning av uppgifter i massmedierna gjorde Högskoleverket under hösten
1997 en genomgång av vilka regler som tillämpades inom tre universitet och tre
högskolor som uppgavs utlova förtur för elitidrottare till utbildningar hos
sig. Det visade sig att ?förturen? vid tre av lärosätena betecknades som ?rätt
till studieortsbyte? för elitidrottare som kommit in på önskad utbildning vid
annat lärosäte, medan det i tre fall beskrevs som ?antagning på grund av
särskilda skäl?. Högskoleverket kom fram till att båda förfaringssätten står i
strid med gällande bestämmelser. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta
något initiativ i denna fråga.
De problem som påtalas i Miljöpartiets motion har funnits i många år men har
enligt vad utskottet erfarit förvärrats de senaste åren. Det sammanhänger
troligen med att antalet sökande totalt sett så kraftigt har överstigit antalet
platser. Eftersom antagningen till fristående kurser görs lokalt, är det
naturligt att studenter som är angelägna om att komma in ansöker till flera
lärosäten. Det har hittills visat sig svårt att förmå dem som har tillräckliga
meriter för att antas på flera ställen att i god tid meddela vilken plats de
tänker ta i anspråk. Lärosätena har genom resurstilldelningssystemet fått
incitament för att se till att tillgängliga platser utnyttjas, vilket också
varit systemets syfte. Verket för högskoleservice (VHS) fick i december 1995
regeringens uppdrag att utveckla ett system för antagning, som har som
övergripande mål att effektivisera platsutnyttjandet och förbättra
informationen till sökande och olika beslutsfattare. Utskottet har inhämtat att
VHS har delat upp arbetet i flera delprojekt. Ett komplicerat delprojekt gäller
ett clearingsystem som skulle säkerställa att dubbelantagning till flera
lärosäten kan upptäckas i god tid. Arbetet med detta har påbörjats. Med den
ansvarsfördelning som gäller förutsätts det att lärosätena kan komma överens.
Värnpliktsutbildning bör enligt motion 1997/98:Ub416 (s) bättre än i dag kunna
tillgodoräknas vid ansökan till olika studievägar.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Urval till högskoleutbildning som vänder sig till nybörjare grundar sig på
antingen betyg eller högskoleprovet (eventuellt i kombination med
arbetslivserfarenhet). Värnpliktsutbildning kan tillgodoräknas som
arbetslivserfarenhet. Sådan kan ge poäng tillsammans med poäng för
högskoleprovet, dock förutsatt att arbetslivserfarenheten omfattar minst fem
år. Utbildning utöver den som ligger till grund för behörighet ger inte extra
poäng i betygsurvalet. Utskottet är inte berett att ta initiativ till att ändra
detta. Om värnpliktsutbildningen har givit kunskaper och färdigheter som
motsvarar någon del av den högskoleutbildning som studenten därefter genomgår,
har han eller hon rätt att tillgodoräkna sig den. Högskolan skall pröva om
värnpliktsutbildningen kan godtas för tillgodoräknande. Bestämmelserna om detta
finns i 7 kap. 13 och 14 §§ högskoleförordningen (1993:100). - Den i september
1997 tillsatta utredningen om översyn av totalförsvarspliktens tillämpning m.m.
har i uppdrag att utreda frågor bl.a. om pliktutbildningens civila meritvärde.
Utredningen skall vara slutförd senast den 1 februari 2000 (dir. 1997:106).
Övriga studentfrågor
Folkpartiet hävdar i motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 19 att kårobligatoriet
är principiellt fel. Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen skall
begära ett förslag om dess avskaffande. I motion 1997/98:Ub432 (c) föreslås att
kårobligatoriet skall avskaffas för dem som studerar på distans. Dessa bedriver
inte sina studier på högskoleorten och kan därför inte delta i det sociala
livet på nationerna eller i kårens aktiviteter, skriver motionären.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Riksdagen beslutade i december 1994 på regeringens förslag att
kårobligatoriet skulle bibehållas (prop. 1994/95:96, bet. UbU5, rskr. 135).
Utskottet anförde då följande (s. 4):
Utskottet anser, som framhålls i propositionen, att det är väsentligt att
studenterna på de enskilda lärosätena har möjlighet att utöva inflytande över
beslut som gäller universitets och högskolors utbildningar och övriga
verksamhet. Det är likaledes viktigt att studenterna själva får utforma sin
studiesociala verksamhet.
Utskottet måste konstatera att det trots ett omfattande utredningsarbete inte
visat sig möjligt att nå en ur olika synvinklar acceptabel lösning på de
problem som är förknippade med ett avskaffande av kårobligatoriet. Vid en
avvägning mellan de principiella skälen för att avveckla obligatoriet och de
praktiska fördelarna med att bibehålla det, finner utskottet att de sistnämnda
väger tyngst.
Utskottet gör samma bedömning nu. När det gäller distansstuderande gäller att
dessa har rätt till begränsat medlemskap i studentkåren och att medlemsavgiften
skall bestämmas med hänsyn till de rättigheter och förmåner som tillkommer
sådana studenter (Förordning om studerandekårer, nationer och studentföreningar
för fakultet, 1983:18).
Vänsterpartiet och Kristdemokraterna tar i motionerna 1997/98:Ub458 (v) och
1997/98:Ub489 (kd) upp studenternas rättssäkerhet, som enligt båda motionerna
behöver stärkas. I den förra motionen påtalas risken för att det råder stora
skillnader mellan högskolornas tillämpning av bestämmelser på områden som är
viktiga för studenterna, t.ex. när det gäller examen, reservantagning,
studieuppehåll och avgifter för förbrukningsmaterial (yrk. 4). Motionärerna
anser att rättsläget är oklart när det gäller lokala föreskrifter som
högskolorna meddelar utan stöd av bemyndigande i författning. De vill ha
bestämmelser i högskoleförordningen om bemyndigande för högskolorna att meddela
föreskrifter på vissa områden (yrk. 5). Enligt Kristdemokraterna behöver
rättssäkerheten stärkas t.ex. när det gäller antagningsfrågor,
examinationsfrågor, rätten att tentera och förekomsten av avgifter. En översyn
av detta bör snarast genomföras, skriver motionärerna (yrk. 16).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.
Om vikten av rättssäkerhet för studenterna har utskottet ingen annan
uppfattning än motionärerna. I de generella verksamhetsmål som regeringen har
angivit för Högskoleverket ingår att säkerställa att allmänhetens och enskilda
individers behov, intressen och rättigheter i förhållande till högskolesystemet
blir tillgodosedda (regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende
Högskoleverket). I sin verksamhetsplan för 1998 har Högskoleverket tagit upp
ett antal projekt som berör rättssäkerheten, bl.a. ett om former för
högskolornas beslut om regler, ett om tillträdesfrågor och högskolornas
antagningsordningar och ett om rättssäkerhet i examinationen. Verket planerar
också att göra minst ett tillsynsbesök vid en högskola i syfte att närmare
granska verksamheten i ett rättssäkerhetsperspektiv. Utskottet förutsätter att
regeringen kommer att följa Högskoleverkets arbete på detta område och vidta de
åtgärder som kan visa sig behövliga.
Högskolorna bör enligt motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande 9 ges ett utvidgat
ansvar för rådgivning till studenterna. Vänsterpartiet anser att studenter med
hjälp av en effektiv studierådgivning lättare och fortare kan hitta till den
utbildning som passar dem bäst och därmed kan spara både tid och pengar.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
I högskoleförordningen (1993:100) finns i 7 kap. 3 § en föreskrift om att
studenterna skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering.
Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns
tillgänglig för den som avser att börja grundläggande högskoleutbildning.
Riksdagen har enligt utskottets mening inte underlag för en bedömning att dessa
föreskrifter skulle vara otillräckliga.
I motion 1997/98:Ub801 (m) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande till
regeringen om att studiesituationen för studenter med dyslexi behöver
förbättras. Motionären anser att det brister både i förståelse från
utbildningsanordnarnas sida och i resurser för anpassning av studierna. Det är
påfrestande för studenter med dyslexi att ständigt behöva visa upp dyslexiintyg
för handläggare vid CSN för att få sitt handikapp beaktat vid
studieresultatprövningen, framhåller motionären.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet.
Det som motionären konkret påtalar är en fråga om praktiska rutiner, som
riksdagen inte har anledning att reglera. Samtliga universitet och ett flertal
högskolor har antagit handlingsprogram när det gäller handikapp och
högskolestudier, där dyslexi jämställs med somatisk funktionsnedsättning.
Vikten av handikappanpassning av högskolor och universitet tas upp i motion
1997/98:So430 (kd) yrkande 3. Det kan röra sig såväl om lokaler och
kringservice som om tillgång till tolktjänst, som funktionshindrade studenter
kan behöva för att kunna genomföra sin utbildning. Det är ett krav att ungdomar
med funktionshinder inte diskrimineras vid val av olika studier, framhåller
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Universitet och högskolor har i regleringsbrev ålagts att i mån av behov
avsätta 0,15 % av högskolans grundutbildningsanslag för stöd till studenter med
funktionshinder. Därutöver disponerar Stockholms universitet en nationell
resurs (drygt 9,5 miljoner kronor år 1998) för fördelning till lärosätena för
sådant stöd. I universitetens och flera högskolors nyss nämnda handlingsprogram
sägs att ett övergripande mål är att så långt som möjligt erbjuda den
handikappade studenten sådana stödåtgärder att hon eller han kan bedriva
studier på samma villkor som en icke-handikappad. Utskottet förutsätter att
handikappade studenters möjligheter att välja utbildning och studieort och att
genomföra utbildningen uppmärksammas i regeringens budgetdialog med lärosätena.
Forskning
Riksdagen tog i december 1996 ställning till regeringens förslag i
propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99).
Därvid godkändes bl.a. de allmänna mål för forskningen och de allmänna
riktlinjer för forskningspolitiken som regeringen föreslagit. Våren 1997
tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag bl.a. att analysera de svenska
statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt i samhällets behov och
forskningens möjligheter och att analysera ansvarsfördelningen mellan
statsmakterna och myndigheter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom
mellan myndigheter inbördes (dir. 1997:67). Kommittén har antagit namnet
Forskning 2000. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november
1998.
Moderata samlingspartiet begär i motion 1997/98:Ub805 yrkande 2 ett
tillkännagivande till regeringen om forskningens frihet. Enligt motionärerna
har universitetens frihet under eget ansvar successivt reducerats av den
nuvarande regeringen. Staten måste skapa tydliga och långsiktiga spelregler som
ser till att de som har kompetens att prioritera och välja forskningsområden
får ett avgörande inflytande över den processen. Det är i forskarvärlden dessa
finns, inte bland politiker och generaldirektörer, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
I högskolelagen (1992:1434) är det fastslaget att det som allmänna principer
för forskningen skall gälla att forskningsproblem får fritt väljas,
forskningsmetoder fritt utvecklas och forskningsresultat fritt publiceras (1
kap. 6 §). Bland de riktlinjer för forskningspolitiken som riksdagen godkände
vid förra riksmötet ingår att övergripande forskningspolitiska beslut skall
fattas av statsmakterna, medan organ med sakkunskap inom berörda områden
beslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet.
Det är en viktig uppgift för staten att säkra medel till fri grundforskning,
skriver Moderaterna i samma motion yrkande 3. De anser att den
socialdemokratiska regeringens besparingar på forskningsrådsanslagen har lett
till en skadlig balansförskjutning från grundforskning till s.k. strategisk
forskning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Som framgår av utskottets betänkande över den senaste forskningspropositionen
delar utskottet motionärernas uppfattning att staten bör ha ett särskilt ansvar
för grundforskning och inomvetenskapligt motiverad forskning (bet. 1996/97:UbU3
s. 18). Hur stora resurser som skall anslås till forskningsråd och fakulteter -
de som i första hand fördelar medel till grundforskning - har riksdagen nyligen
tagit ställning till (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108).
Betydelsen av kraftfulla fristående forskningsfinansiärer lyfts fram i samma
motion. Sverige behöver sådana för att på sikt kunna få den kvalitets- och
kompetenshöjning som behövs, hävdar Moderaterna i samma motion (yrk. 4). De
protesterar mot att regeringen skapat jävssituationer genom ?kors-
representation? mellan forskningsstiftelser och forskningsråd och mot att
regeringen använder stiftelsernas medel som budgetregulator. De f.d. fristående
forskningsstiftelserna bör återfå sin tidigare roll (yrk. 5).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
När riksdagen vid förra riksmötet godkände regeringens förslag till riktlinje
för ändringar i stiftelseförordnandena, skrev utskottet att det borde vara
regeringen obetaget att själv besluta om varifrån, i eller utanför Sverige,
eller ur vilka grupper i samhället som styrelserna rekryteras (bet.
1996/97:UbU3
s. 41). De regler om jäv som gäller för statsförvaltningen har inte ändrats.
Utskottet anser inte att riksdagen genom motionen har fått anledning att ändra
sitt tidigare ställningstagande beträffande forskningsstiftelserna. I uppdraget
till Forskning 2000 ingår att noga pröva fördelningen av ansvar mellan
forskningsråd, andra myndigheter samt stiftelser.
Centerpartiet anser enligt motion 1997/98:Ub810 yrkande 8 att en ordning bör
prövas där all offentlig forskningsfinansiering redovisas i en samlad
forskningsbudget. Det är enligt motionärerna svårt att bilda sig en uppfattning
om vad de statliga medlen till sektorsforskning, som anvisas under ett antal
olika departementsområden, används till.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet med hänvisning till
den pågående utredningen i kommittén Forskning 2000. Utredningen skall bl.a.
lämna förslag i fråga om vilket beslutsunderlag som bör tas fram inför
statsmakternas forskningspolitiska beslut, periodisering samt utformning av
dessa beslut. Kommittén skall också lämna förslag till hur arbetet med att ta
fram kunskapsunderlag för bl.a. statsmakternas beslut skall organiseras. Det
nära sambandet mellan forskningsfrågor och en rad andra frågor, inte minst
frågor om utbildning, näringsliv och arbetsmarknad, bör därvid uppmärksammas
(dir. 1997:67).
För att utveckla systemet för tilldelning av forskningsresurser till mindre och
medelstora högskolor föreslår Centerpartiet i samma motion en
kvalificeringstrappa i tre steg (yrk. 5). Motionärerna vill också att
regeringen skall återkomma med förslag angående hur högskolor skall kunna
utveckla spjutspetskompetens inom särskilda forskningsområden och efter
prövning utnämnas till profilhögskolor inom respektive område (yrk. 6).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Förslaget om kvalificeringstrappa behandlades av riksdagen även vid förra
riksmötet och avslogs då (bet. 1996/97:UbU1). I oktober 1997 beslutade
riksdagen att en högskola som inte är universitet efter prövning av
Högskoleverket skall kunna tilldelas anslag till ett eller flera
vetenskapsområden och därmed få rätt att anordna forskarutbildning inom detta
(dessa) område(n) (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 99). Vad gäller
medel för att utveckla spjutspetskompetens inom ett tilltänkt profilområde
erinrar utskottet om att samtliga mindre och medelstora högskolor i
statsbudgeten för år 1998 har tilldelats ökade medel för forskning. Särskilt
stora ökningar av sådana medel gjordes vid de fyra högskolor som har ansökt om
att få bli universitet. Regeringen har givit Forskning 2000 tilläggsdirektiv
att föreslå kriterier för den framtida fördelningen av forskningsmedel till
mindre och medelstora högskolor (dir. 1997:154). Kriterierna skall bl.a. bygga
på en högskolas kvalifikationer och grad av specialisering. Det sägs i
tilläggsdirektiven att en profilering av forskningen är nödvändig och att det
är varje högskolas ansvar att utveckla sin profil med hänsyn till dess egna
förutsättningar.
I motion 1997/98:Ub460 (s) skisseras en ändrad uppdelning av den statliga
forskningsfinansieringen. För grundforskningen och den fria innovativa
forskningen bör finansieringen liksom hittills vara disciplinorienterad och
anslagen fördelas av fakulteter och forskningsråd, men för den tillämpade
forskningen tänker sig motionären att anslagen skulle fördelas efter den
tilltänkta slutanvändningen. Den sistnämnda fördelningen skulle handhas av en
ny kraftfull statlig organisation med uppgift att långsiktigt bidra till
förnyelse och effektivisering av svenskt näringsliv.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionen. Det finns ingen
anledning för riksdagen att föregripa resultatet av arbetet i Forskning 2000.
Effekterna på svensk forskning av deltagandet i EU:s forskningsprogram bör
enligt motion 1997/98:Ub469 (mp) utredas av Riksdagens revisorer.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.
Riksdagens revisorer beslutar själva vilka granskningar de skall göra.
Utskottet har inhämtat att NUTEK och EU/FoU-rådet har tagit initiativ till en
kvalitativ analys av det svenska deltagandet i EU-forskningen. Den skall
behandla ramprogrammets betydelse för Sverige, värdera den svenska
deltagarprofilen samt belysa möjligheter och problem för Sverige inom
ramprogrammet. En rapport väntas under våren 1998. På grundval bl.a. av denna
kommer EU/FoU-rådet att utföra en studie som syftar till att belysa relationen
mellan nationella forskningsprogram och EU:s ramprogram. Kungl.
Vetenskapsakademien har också förklarat sig beredd att genomföra en särskild
analys av EU-forskningens kvalitet.
En utvärdering i syfte att uppnå en rationalisering av sektorsforskningen
begärs av Miljöpartiet i motion 1997/98:Ub807 yrkande 49. Det bör också göras
en omprövning av behoven, så att en kommande fördelning verkligen återspeglar
samhällets behov och forskningens kvalitet, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till det pågående
arbetet inom Forskning 2000.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande reformstrategi för utbildnings- och
forskningspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 1 och 1997/98:Fi205
yrkandena 20 och 21,
res. 1 (m) - delvis
2. beträffande högskolor i privaträttslig form
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 6,
res. 1 (m) - delvis
3. beträffande den offentliga utbildningsfinansieringen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 14,
res. 1 (m) - delvis
4. beträffande den centrala styrningen av högskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 1,
res. 2 (kd) - delvis
5. beträffande rektor och styrelseordförande i högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 3 och 1997/98:Ub805
yrkande 10.
res. 2 (kd) - delvis
6. beträffande ett oberoende ackrediteringsinstitut
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 2,
res. 2 (kd) - delvis
7. beträffande rationalisering av verksamheterna inom högskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 42,
8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande
samhället
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2, 1997/98: Ub459,
1997/98:Ub477 yrkandena 1-5, 1997/98:Ub805 yrkande 18, 1997/98:N274
yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkandena 1-2,
res. 1 (m) - delvis
res. 3 (mp) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
9. beträffande högskolornas rådighet över sina lokaler
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub409.
res. 1 (m) - delvis
10. beträffande kvalitetspremie i resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 8,
res. 1 (m) - delvis
11. beträffande fristående kurser på C- och D-nivå
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub458 yrkande 3,
res. 4 (v) - delvis
12. beträffande lärosätenas interna resursfördelning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub470,
res. 3 (mp ) - delvis
13. beträffande lärarförsörjningen i högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 3, 1997/98: Ub489 yrkande
4 och 1997/98:Ub810 yrkande 7,
res. 5 (fp) - delvis
14. beträffande tjänstestrukturen för lärare inom högskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 41,
res. 3 (mp) - delvis
15. beträffande rekryteringsmål för ökad jämställdhet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 12 och 1997/98:Ub489
yrkande 5,
16. beträffande s.k. postexaminakurser
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkande 12,
res. 6 (c) - delvis
17. beträffande uppdragsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub415 och 1997/98:Ub474 yrkande 20,
res. 5 (fp) - delvis
18. beträffande åtgärder för att underlätta studier över
fakultetsgränserna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 26,
19. beträffande IT i den högre utbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 13, 1997/98: Ub805
yrkande 19, 1997/98:K333 yrkandena 16 och 17 samt 1996/97: T917 yrkande
12,
res. 1 (m) - delvis
20. beträffande distansutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och 1997/98: T815
yrkande 3,
res. 6 (c) - delvis
21. beträffande datanät i områden med studentbostäder
att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 20,
22. beträffande livslångt lärande
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 15,
res. 2 (kd) - delvis
23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 14 och 1997/98:Ub810
yrkande 2,
res. 6 (c) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
24. beträffande djurförsök
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo544 yrkandena 2-3,
25. beträffande tillgodoräknande av universitetsmeriter inom Norden
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub406,
26. beträffande grundläggande behörighet till högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub247 yrkande 7,
res. 1 (m) - delvis
27. beträffande social snedrekrytering
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 9,
28. beträffande rekryteringen av invandrare till högre utbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub466 yrkande 2,
29. beträffande högskolans antagningssystem
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 6, 1997/98: Ub408,
1997/98:Ub489 yrkande 6, 1997/98:Ub807 yrkande 27, 1997/98:Ub810 yrkande
11 och 1997/98:Kr518 yrkande 2,
res. 3 (mp) - delvis
30. beträffande värnpliktsutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub416,
res. 1 (m) - delvis
31. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub432 och 1997/98:Ub474 yrkande 19,
res. 5 (fp) - delvis
32. beträffande studenternas rättssäkerhet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 och 1997/98:Ub489
yrkande 16,
res. 4 (v) - delvis
res. 2 (kd) - delvis
33. beträffande rådgivning till studenter
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub458 yrkande 9,
res. 4 (v) - delvis
34. beträffande dyslexi
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub801 yrkande 2,
35. beträffande handikappanpassning av högskolor och universitet
att riksdagen avslår motion 1997/98:So430 yrkande 3,
res. 7 (fp, kd)
36. beträffande forskningens frihet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 2,
res. 1 (m) - delvis
37. beträffande statens ansvar för grundforskningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 3,
res. 8 (m, fp)
38. beträffande fristående forskningsfinansiärer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkandena 4-5,
res. 1 (m) - delvis
39. beträffande samlad forskningsbudget
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkande 8,
40. beträffande mindre och medelstora högskolor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkandena 5-6,
41. beträffande uppdelning av den statliga forskningsfinansieringen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub460,
42. beträffande EU:s forskningsprogram
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub469,
res. 3 (mp) - delvis
43. beträffande sektorsforskning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 49.
Stockholm den 5 mars 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Nils-Erik
Söderqvist (s).
Reservationer
1. Reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 2, 3,
8, 9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
Vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom den reformstrategi för utbildnings-
och forskningspolitiken som beskrivs i motion 1997/98:Fi205 yrkandena 20 och 21
och som i sina huvuddrag refereras i utskottets yttrande. Utbildnings- och
forskningssystemen kan inte ses isolerade från resten av samhället. Som
Moderaterna säger i motion 1997/98:Ub805 yrkande 1 går det inte att kompensera
brister t.ex. i fråga om företagsklimat, skatter eller lönebildning med aldrig
så goda insatser inom utbildningsområdet.
Erfarenheterna av de stiftelsehögskolor som inrättats är goda. För både
Chalmers och Högskolan i Jönköping har stiftelseformen inneburit ökad möjlighet
till kreativt nytänkande och en ekonomisk rörelsefrihet som har stärkt
verksamheten. Vi anser därför att fler högskolor bör ges möjlighet att övergå i
privaträttslig form. En lämplig kandidat är Kungl. Tekniska högskolan.
Riksdagen bör således bifalla motion 1997/98:Ub805 yrkande 6.
Frågan om hur ett ökande behov av återkommande kompetenshöjande studier vid
universitet och högskolor för vuxna i arbetslivet skall finansieras måste
enligt vår mening lösas. Vi anser att det finns skäl att på längre sikt styra
över den offentliga utbildningsfinansieringen från producenterna till de
studerande och anser således att riksdagen i enlighet med motion 1997/98: Ub805
bör begära en utredning om detta.
Samverkan mellan högskolorna och det omgivande samhället måste enligt vår
mening utvecklas, så att kunskapsutbytet blir bättre och mer frekvent.
Rörligheten av personer mellan högskolan och näringslivet måste bli mycket
större. För att forskarnas idéer och uppfinningar skall bli väl tillvaratagna
och kommersialiserade behöver naturliga nätverk skapas mellan personer inom
högskolan och inom näringslivet. Antalet forskarutbildade bör öka väsentligt,
särskilt inom områden som är av betydelse för näringslivets konkurrenskraft och
utveckling. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1997/98:Ub805 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
Högskolorna bör enligt vår mening få större rådighet över sina lokaler genom
att kontrollen över de statliga fastighetsbolagens aktiekapital överlåts till
dem och genom att de själva får avgöra vilka hyrestider som skall tillämpas i
deras hyresavtal. Regeringen kan genom revisioner och tillsättning av
styrelseordförande garanteras insyn i verksamheten. Riksdagen bör med bifall
till motion 1997/98:Ub409 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här
har anfört.
Vi vidhåller liksom tidigare att en kvalitetspremie bör införas i
resurstilldelningssystemet för grundutbildningen. Resurserna skall fördelas
till högskolorna dels via helårsprestationer, dels via kvalitetskriterier och
dels via studenternas val. Riksdagen bör enligt vår mening bifalla motion
1997/98: Ub805 yrkande 8.
IT skall enligt vår mening vara ett integrerat hjälpmedel i den högre
utbildningen. Samtliga universitet och högskolor skall ligga i frontlinjen när
det gäller att utnyttja IT inom alla ämnen. Antalet utbildningsplatser med
inriktning på data, telekommunikation och elektronik måste öka. Staten måste
ställa krav på alla lärosäten att erbjuda kurser och information via IT.
Skapandet av ett statligt resurscentrum för IT-baserade läromedel vill vi
starkt ifrågasätta - det skulle kunna hämma en naturlig utveckling inom detta
område som redan är i gång såväl inom näringslivet som inom
universitetsvärlden. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande
19 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört. Vi anser
också att riksdagen bör ställa sig bakom kravet i motion 1997/98:K333 yrkande
16 att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna för att
etablera ett virtuellt universitet, antingen som en självständig enhet eller
som en del av ett existerande lärosäte.
Det bör vara ett krav för grundläggande behörighet att en elev har godkänt
betyg i alla kurser i sin gymnasiala utbildning. Regeringens politik att
tillåta att man är underkänd i 10 % av kurserna ger helt fel signal till
eleverna i gymnasieskolan och höjer inte deras motivation för studierna där. Vi
anser därmed att riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub247 yrkande 7.
Den som genomgått värnpliktsutbildning bör enligt vår mening kunna
tillgodoräkna sig denna vid ansökan till olika studievägar. Vi ställer oss
därför bakom förslaget i motion 1997/98:Ub416.
Regeringens politik har varit till skada för forskningens frihet. Eftersom
all genuin kunskapsutveckling är oförutsägbar och i dag okänd, är mångfald och
oberoende nödvändiga förutsättningar för forskningens utveckling. Staten måste
skapa tydliga långsiktiga spelregler som ger dem som har kompetens att
prioritera och välja forskningsområden ett avgörande inflytande över den
processen. Regeringen skall inte ovanifrån bestämma vad som är
?samhällsrelevant?, utan stimulera universiteten och högskolorna att själva ta
och bibehålla aktiva kontakter med företag och myndigheter inom olika områden.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98: Ub805 yrkande 2
som sin mening ge regeringen till känna.
Fristående och kraftfulla forskningsfinansiärer är vad Sverige behöver för
att på sikt kunna få den kvalitets- och kompetenshöjning som krävs. Regeringen
bör upphöra med att använda de privaträttsliga forskningsstiftelserna som
budgetregulator och med att skapa jävssituationer genom korsrepresentation i
dessas och de statliga forskningsrådens styrelser. Stiftelserna måste återfå
sin tidigare roll. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98: Ub805
yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 2, 3, 8,
9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38 bort hemställa:
1. beträffande reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 1 samt
1997/98:Fi205 yrkandena 20 och 21 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
2. beträffande högskolor i privaträttslig form
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande den offentliga utbildningsfinansieringen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 18 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2, 1997/98: Ub459, 1997/98:Ub477
yrkandena 1-5, 1997/98:N274 yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkandena 1-2 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande högskolornas rådighet över sina lokaler
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub409 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande kvalitetspremie i resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande IT i den högre utbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 19 och
1997/98:K333 yrkande 16, med anledning av motion 1996/97: T917 yrkande 12
och med avslag på motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 13 och 1997/98:K333
yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande grundläggande behörighet till högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
30. beträffande värnpliktsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub416 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
36. beträffande forskningens frihet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
38. beträffande fristående forskningsfinansiärer
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkandena 4-5 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Den centrala styrningen av högskolan, m.m. (mom. 4, 5, 6, 8, 22, 23 och 32)
Inger Davidson (kd) anför:
Jag anser att den nuvarande regeringen har gått för långt i central styrning av
högskolan. Staten skall vara garant för högskolesystemet som helhet - dess
kvalitet och effektivitet. Dessutom skall staten garantera att den högre
utbildningen är avgiftsfri och att det finns ett tillräckligt utbildningsutbud.
När det gäller tillträdesregler är det enda som bör fastställas på central nivå
krav på mångfald och jämställdhet. Lokala förhållanden bör få påverka och färga
antagningsproceduren. Vad jag här har sagt bör riksdagen enligt min mening med
bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.
När det gäller rektor och styrelseordförande i högskolan tar vi
kristdemokrater vår utgångspunkt i synen på högskolorna som självförvaltande
enheter. Deras forskare, lärare och studenter skall ha ett avgörande
inflytande. Vi anser det riktigt att styrelseordföranden är en person som inte
är anställd vid högskolan i fråga, men vi menar att ordföranden skall utses av
högskolan själv. Att regeringen utser styrelseordföranden medför en uppenbar
risk för att den politiska styrningen av högskolornas verksamhet och inriktning
ökar, vilket leder till att villkoren för självständig forskning och högre
utbildning i Sverige äventyras. Jag anser att riksdagen med bifall till motion
1997/98: Ub489 yrkande 3 som sin mening bör ge regeringen till känna det jag nu
har sagt.
Det finns enligt min mening anledning att närmare utreda den i motion
1997/98:Ub489 yrkande 2 framförda idén om ett oberoende ackrediteringsinstitut,
som utifrån ett antal klart och tydligt fastställda kriterier skulle utvärdera
kvaliteten på universitet och högskolor. Förebilder finns i USA och även i
vissa europeiska länder. Vilka kriterier som passar för den svenska högskolan
kan naturligtvis diskuteras. Riksdagen bör alltså bifalla motions- yrkandet.
Andelen högskoleutbildade i industrin och i de små och medelstora företagen
är oroande låg. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället behöver
ökas på lokal nivå. Utbildningen vinner på att kopplas till näringslivet, och
företagen kan dra nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen ger.
Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 16 hos regeringen
begära förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning med inriktning
på företagande och entreprenörskap.
De allt snabbare samhällsförändringarna gör livslångt lärande ännu viktigare
än förr. Det blir allt mer angeläget att vidareutveckla de utbildningsformer
som ger möjlighet att bygga på kunskaper allt eftersom förändringar sker.
Distansutbildning, deltidskurser, kvällskurser och sommarkurser ger möjligheter
till studier i flera olika, fritt valda skeden av livet. Dessa studieformer bör
därför främjas. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489
yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
På Europanivå har det skett förbättringar när det gäller systemen för
ömsesidigt erkännande av examina. I Sverige återstår en del att göra. Jag anser
att invandrare med akademisk utbildning efter ankomsten till Sverige skall få
sin utbildning jämförd med motsvarande svensk och erbjudas deltaga i
kompletterande utbildning och i speciella kurser i svensk yrkesterminologi.
EU:s insatser på utbildningsområdet bör begränsas till att främja rörlighet och
utbyte. Sverige bör slå vakt om bestämmelserna i EG-fördraget att EU inte skall
ge sig in på att harmonisera utbildningssystemen. Vad jag här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ge
regeringen till känna.
Det behövs en översyn snarast möjligt av studenternas rättssäkerhet. Den
behöver stärkas inom flera områden, t.ex. när det gäller antagningsfrågor,
examinationsfrågor, rätten att tentera och förekomsten av olika avgifter inom
högskolan. Ju större den lokala friheten är, desto viktigare är det att
studenterna har möjlighet att få sin sak prövad. Jag anser att riksdagen med
bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 och med anledning av motion
1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening bör ge regeringen till känna vad jag
här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 5, 6, 8,
22, 23 och 32 bort hemställa
4. beträffande den centrala styrningen av högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande rektor och styrelseordförande i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 3 och med avslag på
motion 1997/98:Ub805 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
6. beträffande ett oberoende ackrediteringsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 16, med anledning av
motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2 och 1997/98: Ub805 yrkande 18 och med
avslag på motionerna 1997/98:Ub459, 1997/98:Ub477 yrkandena 1-5 och
1997/98:A457 yrkandena 1-2 hos regeringen begär förslag om åtgärder för
kompetensutveckling och forskning med inriktning på företagande och
entreprenörskap,
22. beträffande livslångt lärande
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 och med anledning
av motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
32. beträffande studenternas rättssäkerhet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 och med anledning
av motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
3. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället, m.m. (mom. 8, 12,
14, 29 och 42)
Gunnar Goude (mp) anför:
Samverkan mellan högskola och näringsliv bedrivs i ett myller av former. Enligt
min mening behöver det tas fram statistik som visar hur de olika
forskningsanslagen, pengarna från näringslivet och de olika bidragen fördelas
mellan dessa olika samverkansformer. Regler för de avtal som skall reglera
samverkan bör införas i högskoleförordningen. Det bör krävas att varje
samverkansprojekt har en ekonomisk kalkyl. Hur dessa kalkyler skall utformas är
något som regeringen bör se över. Riksdagen bör alltså enligt min mening
bifalla yrkandena 1, 3 och 4 i motion 1997/98:Ub477. I Miljöpartiet ser vi med
oro på de ökande regionala klyftorna i Sverige. De mindre och medelstora
högskolorna har en nyckelroll i den nya regionalpolitik som nu mer och mer
ersätter de gamla företagsstöden. Människor med utbildning och med kunskap om
ekologiska sammanhang blir allt viktigare som positiv konkurrensfaktor mellan
länder och regioner. Vi vill därför att det tillsätts en särskild utredning för
att belysa behovet av forskning och utveckling, utbildning och rådgivning om
landsbygden och dess utvecklingsfrågor, såsom föreslås i motion 1997/98:A457
yrkande 1.
Det finns enligt min mening anledning att följa hur lärosätenas interna
resursfördelning sker, så att det klart framgår vad anslagna medel används
till. Det är av stort intresse att veta vilka effekter avregleringen har haft
på utbildningars kvalitet, omfattning och likvärdighet vid olika lärosäten. En
genomlysning från Riksdagens revisorer av hur fördelningssystemet fungerar vid
olika lärosäten skulle kunna ge ett bra underlag för den framtida
utbildningspolitiken. Jag anser att riksdagen med anledning av motion 1997/98:
Ub470 bör som sin mening ge Riksdagens revisorer till känna vad jag nu har
sagt.
Den stela tjänstestrukturen för lärare inom högskolan låser systemet på ett
olyckligt sätt. Alla lärosäten som har forskning och forskarutbildning måste få
möjligheter till ökad rörlighet bland sina lärare och forskare och större
flexibilitet i anställningsförhållandena. Därför bör visstidsförordnande
införas vid anställningar. Lärare och forskare bör stimuleras att under vissa
perioder arbeta vid andra lärosäten i och utanför Sverige, inom andra delar av
den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Adjunktstjänsterna, som har
blivit rena lärartjänster utan praktiska möjligheter för innehavaren att
bedriva egen vetenskaplig verksamhet, bör avskaffas eller ändras. Vad jag nu
har sagt bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 som sin
mening ge regeringen till känna.
Högskolans antagningssystem behöver enligt min mening en genomgripande
effektivisering. Högskolornas institutioner har i dag att hantera stora mängder
anmälningar vid terminsstarten och den slutliga antagningen försenas ofta upp
till flera veckor. De sent antagna studenterna får påtagliga svårigheter att
tillägna sig det stoff som redan behandlats. Eftersom problemet - som framgår
av vad utskottet skriver - har funnits under lång tid och inte har fått någon
lösning, anser jag att regeringen bör ge ett uttryckligt uppdrag till
Högskoleverket att i samverkan med berörda myndigheter utforma ett förslag till
nya antagningsrutiner. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub807
yrkande 27 som sin mening ge regeringen till känna vad jag nu har sagt.
Sverige har tidigare haft ett i relation till landets storlek omfattande
vetenskapligt samarbete med den internationella frontforskningen över hela
världen. En relativt stor andel av Sveriges forskningsresurser binds numera upp
genom deltagandet i EU:s forskningsprogram. Det finns en risk att detta har
hämmat andra utvecklingsmöjligheter, att tidigare forskningssamverkan med
utomeuropeiska länder har försvagats och att kvaliteten i den inhemska
forskningen har sänkts. Sveriges deltagande i den EU-styrda forskningen har nu
pågått så länge att en utvärdering torde vara möjlig. Jag anser att en sådan
utvärdering skulle vara av stort värde för utformningen av den framtida svenska
forskningspolitiken och därför bör genomföras. Det är enligt min mening
lämpligt att det görs av Riksdagens revisorer. Detta bör riksdagen med
anledning av motion 1997/98:Ub469 som sin mening ge Riksdagens revisorer till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 8, 12, 14,
29 och 42 bort hemställa
8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub477 yrkandena 1, 3 och 4 och
1997/98:A457 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub420 yrkande
2, 1997/98:Ub459, 1997/98:Ub477 yrkandena 2 och 5, 1997/98:Ub805 yrkande
18, 1997/98:N274 yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande lärosätenas interna resursfördelning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub470 som sin mening ger
Riksdagens revisorer till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande tjänstestrukturen för lärare inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
29. beträffande högskolans antagningssystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 27 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 6, 1997/98: Ub408, 1997/98:Ub489 yrkande
6, 1997/98:Ub810 yrkande 11 och 1997/98:Kr518 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
42. beträffande EU:s forskningsprogram
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub469 som sin mening ger
Riksdagens revisorer till känna vad som ovan anförts,
4. Kurser på C- och D-nivå, m.m. (mom. 11, 32 och 33)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Alltför många avslutar i dag sina studier på för låg nivå. Det statliga
bidragssystemet lockar lärosätena att anta stora studentgrupper till A- och B-
kurser, medan det gör det olönsamt att erbjuda många platser på C- och D-
kurser. Jag tror att det måste finnas starkare incitament för universiteten att
stödja studier på C- och D-nivå, trots att sådana kurser är dyra och därför
kräver en omfördelning av medel inom lärosätet. Frågan om hur man kan ge
universiteten incitament att öka antalet utbildningsplatser på C- och D-nivå då
det gäller fristående kurser bör enligt min mening utredas. Riksdagen bör
bifalla yrkandet om detta i motion 1997/98:Ub458 (yrk. 3).
Studenternas rättssäkerhet är enligt min mening alltför viktig för att
riksdagen skall nöja sig med att invänta resultat av verksamhet som
Högskoleverket självmant planerat. Rätten för en student att genomgå nytt prov
när han eller hon blivit underkänd är en viktig fråga som inte bör lämnas
oreglerad. Det oklara rättsläget när det gäller lokala föreskrifter som
lärosätena meddelat utan att hänvisa till något bemyndigande kan inte få bestå.
Högskoleförordningen bör uttryckligen bemyndiga högskolorna att meddela
föreskrifter på vissa områden. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening ge regeringen till
känna.
Genom att få goda råd sparar studenten både tid och pengar. Regeringen bör
lägga fram förslag till riksdagen om en förstärkning av högskolornas ansvar för
rådgivning till studenter. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1997/98:Ub458 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 11, 32 och
33 bort hemställa
11. beträffande fristående kurser på C- och D-nivå
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
32. beträffande studenternas rättssäkerhet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 och med
anledning av motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
33. beträffande rådgivning till studenter
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17 och 31)
Ola Ström (fp) anför:
Kvaliteten i högskolan är beroende av att det finns välutbildade lärare i
tillräckligt antal. Lärarförsörjningen i högskolan är i princip varje högskolas
eget ansvar, men statsmakternas ansvar är att säkra basen. Fler studenter -
inte minst kvinnor - måste stimuleras att söka sig till forskarutbildningen
och genomströmningen i forskarutbildningen måste öka, så att minst 2 000
doktorander kan examineras varje år. Lärarkrafter i högskolan kan sparas genom
att basåret helt flyttas över till komvux. Invandrade akademiker kan användas i
större utsträckning än hittills. En ständig kompetensutveckling, både
ämnesmässsig och pedagogisk, hos lärarna är en annan viktig kvalitetsfråga. I
detta sammanhang bör även lärarnas tillgång till väl utrustade bibliotek samt
datorer och databaser nämnas. Lärarna måste få möjlighet att utbilda sig för
att använda IT som instrument i sin undervisning. Vad jag här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
Det finns enligt min mening ingen anledning att kräva tillstånd av regeringen
för att ett lärosäte skall få sälja uppdragsutbildning till uppdragsgivare
utanför EES-området. Detta anser jag att riksdagen med bifall till motion
1997/98:Ub474 yrkande 20 bör ge regeringen som sin mening till känna.
Principen om föreningsfrihet är en av de grundläggande fri- och rättigheterna
i regeringsformen. Jag anser, liksom tidigare (jfr bet. 1994/95:UbU5), att det
är fel att studenter tvingas tillhöra studentkår (motsvarande) för att få
studera. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om
avskaffande av obligatoriet. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1997/98: Ub474 yrkande 19 och med anledning av motion 1997/98:Ub432 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 13, 17 och
31 bort hemställa
13. beträffande lärarförsörjningen i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 3, med anledning av
motion 1997/98:Ub810 yrkande 7 och med avslag på motion 1997/98:Ub489
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande uppdragsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 20 och med avslag på
motion 1997/98:Ub415 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
31. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 19 och med anledning
av motion 1997/98:Ub432 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. S.k. postexaminakurser, m.m. (mom. 16, 20 och 23)
Andreas Carlgren (c) anför:
Jag anser att det behövs en utbyggnad av s.k. postexaminakurser, särskilda
kurser utformade för personer med akademisk examen som vill vidareutbilda sig
inom sitt vetenskapliga område eller önskar göra ett tillägg till sin examen.
Särskilt viktigt är detta inom tekniska utbildningar, där utvecklingen av nya
vetenskapliga metoder och hjälpmedel går som snabbast. Regeringen bör göra en
översyn av det utbud som finns och överväga behovet av åtgärder. Vad jag här
har anfört bör riksdagen med anledning av motion 1997/98: Ub810 yrkande 12 som
sin mening ge regeringen till känna.
Ökad tillgänglighet till utbildning, vilket man kan åstadkomma genom
distansutbildning, skapar förutsättningar att möta nya grupper och nya
utbildningsbehov. Det nuvarande resurstilldelningssystemet motverkar en
önskvärd ökning av distansutbildningen. Regeringen bör återkomma med förslag om
hur högskolans distansutbildning kan stärkas och hur möjligheterna till
distansexamination kan utvecklas ytterligare. Detta bör riksdagen med bifall
till motionerna 1996/97:T916 yrkande 6 och 1997/98:T815 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.
Många invandrare har en akademisk utbildning med sig hemifrån och därmed
kunskapsresurser, som i stor utsträckning förblir outnyttjade i Sverige. Det är
inte tillräckligt att de kan få sin utbildning värderad och översatt efter
motsvarande svensk eller internationell standard. De har ändå svårigheter att
komma in på arbetsmarknaden, dels för att de saknar praktik och kontakter, dels
för att det kan behövas kompletteringar av tidigare utbildning. Det behövs
därför ett särskilt program inom högskolan där den enskilde kan komplettera sin
utbildning och få kvalificerad språkundervisning i svenska och fackspråk.
Undervisningen bör differentieras efter individuella förutsättningar och
studiebakgrund. I programmet skall också ingå riktad yrkespraktik varigenom den
enskilde kan etablera kontakter och få erfarenhet. Vad jag här har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 och med anledning av
motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 16, 20 och
23 bort hemställa
16. beträffande s.k. postexaminakurser
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande distansutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och
1997/98:T815 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 och med anledning
av motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
7. Handikappanpassning av högskolor och universitet (mom. 35)
Ola Ström (fp) och Inger Davidson (kd) anför:
Riksdagen bör enligt vår mening hos regeringen påtala vikten av handikapp-
anpassning av universitet och högskolor. Funktionshindrade studenter skall ha
samma rätt som andra att välja utbildning och studieort. Den enskildes intresse
och kompetens skall styra valet av utbildning, inte lokalernas standard. Det
kan kräva såväl anpassning av lokaler som tillgång till kringservice och
tolktjänst. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1997/98:So430 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 35 bort
hemställa
35. beträffande handikappanpassning av högskolor och universitet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So430 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Statens ansvar för grundforskningen (mom. 37)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans
Hjortzberg-Nordlund (m)
Det är en viktig uppgift för staten att säkra medel till fri grundforskning,
som utgör grunden för god kvalitet och utvecklingsmöjligheter för all övrig
forskning. En allt större del av medlen går till s.k. strategisk forskning. Den
socialdemokratiska regeringens besparingar på forskningsrådsanslagen medför en
balansförskjutning mellan grundforskningen och den strategiska forskningen som
med tiden kan skapa problem för den strategiska forskningen och därmed
undergräva våra möjligheter att klara en hårdnande internationell konkurrens.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 37 bort
hemställa
37. beträffande statens ansvar för grundforskningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Den högre utbildningens ledning och organisation, m.m. (mom. 5 och 15)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
Vi har avstått från att reservera oss till förmån för vårt yrkande om den högre
utbildningens ledning och organisation (mot. 1997/98:Ub805 yrk. 10), eftersom
riksdagen efter allmänna motionstidens slut har tagit ställning till
regeringens förslag i prop. 1996/97:141 och därvid avslagit våra yrkanden i
samma fråga (bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). I sak har vi samma uppfattning som
vi då framförde, nämligen att rektor skall utses av högskolans styrelse, att
ordförande och ledamöter skall utses av regeringen efter samråd med det berörda
lärosätet och att regeringen inte skall kunna utse en aktiv politiker eller
politiskt tillsatt tjänsteman till ordförande.
Även i fråga om rekryteringsmål för ökad jämställdhet vidhåller vi vår
inställning, som vi gav uttryck för i betänkande 1997/98:UbU3, att
utgångspunkten skall vara att kompetensen skall avgöra vem som får en
professors- tjänst, att kvotering är fel metod och att hot om indragna anslag
är upprörande.
2. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 19, 26, 29, 31, 39 och 40)
Andreas Carlgren (c) anför:
Lärarförsörjningen i högskolan är en mycket viktig fråga för kvaliteten i den
högre utbildningen. För att trygga den krävs inte minst att fler än hittillls
slutför forskarutbildning. I riksdagens beslut om budget för år 1998 ingår en
satsning på forskarutbildningen som syftar till att effektivisera denna så att
betydligt fler doktorer skall examineras. Genom en överenskommelse i
utbildningsutskottet ökades utrymmet för studiefinansiering i
forskarutbildningen utöver vad regeringen hade föreslagit. Jag har mot denna
bakgrund avstått från att reservera mig till förmån för Centerpartiets motion
1997/98: Ub810 yrkande 7.
I en reservation i budgetbetänkandet 1997/98:UbU1 har bl.a. Centerpartiet
deklararerat sin uppfattning att IT bör utnyttjas i den högre utbildningen för
att nå ut med högskoleutbildning i andra former och till vidare grupper än
hittills, och att möjligheterna att skapa virtuell högskoleutbildning - gärna
som ett svenskt öppet universitet, ett distansuniversitet - bör övervägas.
I fråga om grundläggande behörighet till högskoleutbildning hänvisar jag till
Centerpartiets ställningstagande i betänkande 1995/96:UbU11. Det går ut på att
godkänt i kärnämnena bör vara ett krav, dock med undantag för vissa
utbildningar, t.ex. konstnärliga, för vilka Högskoleverket bör få i uppdrag att
fastställa behörighetskrav.
Problemen för IB-studenter att bli antagna har genom Högskoleverkets beslut
att behandla dem i samma kvotgrupp som studenter med betyg från svenskt
linjegymnasium fått en lösning som har föranlett mig att avstå från reservation
till förmån för yrkande 11 i Centerpartiets motion 1997/98: Ub810.
Jag delar den uppfattning om kårobligatoriet som föranledde den tidigare
fyrpartiregeringen att föreslå dess avskaffande. Det har dock visat sig att ett
avskaffande skulle medföra kostnader för staten. I nuvarande statsfinansiella
läge och när högskolorna är stadda i kraftig expansion, med de
kraftansträngningar som den medför, anser jag inte att det finns skäl att kräva
att obligatoriet avskaffas. Den rätt som finns för distansstuderande att få
begränsat medlemskap i studentkår tillgodoser på ett rimligt sätt dessa
studenters intressen.
Man bör enligt min mening pröva en ordning där all offentlig
forskningsfinansiering redovisas i en samlad forskningsbudget. Eftersom det
normala är att riksdagen inte tar ställning på förhand i frågor som befinner
sig under utredning - som denna fråga gör hos kommittén Forskning 2000 - har
jag dock avstått från att reservera mig till förmån för Centerpartiets yrkande
i denna fråga.
I december 1997 - alltså efter allmänna motionstidens utgång - gav regeringen
i uppdrag åt Forskning 2000 att överväga vilka kriterier som skall ligga till
grund för den framtida fördelningen av forskningsanslag i form av statliga
anslag till mindre och medelstora högskolor. Kriterierna skall bl.a. bygga på
en högskolas kvalifikationer och grad av specialisering. Jag har mot den
bakgrunden avstått från reservation till förmån för Centerpartiets yrkanden om
kvalificeringstrappa och utveckling till profilhögskola.
3. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17, 19 och 37)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Vänsterpartiet påtalade riskerna för lärarförsörjningen i högskolan i en motion
som behandlades tillsammans med budgeten för år 1997. Vi krävde då en närmare
analys av hur rekryteringen av nya lärare skall gå till. I riksdagens beslut om
budgeten för år 1998 har det gjorts en tydlig satsning på forskarutbildningen,
som motiveras inte minst av behovet av lärare inom högskolan. Jag vill också
stryka under vikten av kompetensutveckling för högskolans lärare och ser med
intresse fram emot en redovisning av högskolornas insatser på det området.
När det gäller uppdragsutbildning vill jag påminna om att Vänsterpartiet i en
motion i anslutning till proposition 1996/97:141 påpekade riskerna för att
lärares engagemang i sådan (liksom i högskoleutbildning i privat regi) kan
urholka kvaliteten i den reguljära utbildningen, om nämligen institutionernas
intresse av intäkter från uppdragsutbildning frestar dem att använda sina bästa
lärarkrafter i den i stället för i den utbildning som institutionen har statens
uppdrag att bedriva.
Vänsterpartiet reserverade sig, tillsammans med fyra andra partier, i
utskottets budgetbetänkande 1997/98:UbU1, för en ökad användning av IT i den
högre utbildningen och för att möjligheterna att skapa ett virtuellt
universitet skulle övervägas. I vårt budgetalternativ hade vi också pengar till
ett distansutbildningsprojekt - öppet universitet - med lokal förankring och
kommunikation via IT (10 mkr).
När det gäller statens ansvar för grundforskningen vill jag påminna om att
Vänsterpartiet i sin motion med anledning av 1996 års forskningspolitiska
proposition markerade vikten av balans mellan universitetens olika uppgifter.
Universitetens samarbete med näringslivet är utvecklande för båda parter, men
vi ser en risk att grundforskningen hamnar i skymundan och att den tillämpade
forskningen blir alltför dominerande.
4. Lärarförsörjningen i högskolan (mom. 13)
Inger Davidson (kd) anför:
Jag vill påminna om att Kristdemokraternas budgetalternativ för år 1998
innefattade 50 miljoner kronor mer till anställningar som doktorand än vad
regeringen föreslagit. Det var ett uttryck för den vikt som vi fäster vid att
fler doktorer skall examineras, bl.a. för att trygga lärarförsörjningen i
högskolan. Sedan en majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna,
Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, enats om en omfördelning inom ramen
för fakultetsanslagen för att öka utrymmet för studiefinansiering i
forskarutbildningen avstod jag från reservation i budgetbetänkandet
1997/98:UbU1.
5. IT i den högre utbildningen (mom. 19)
Ola Ström (fp) anför:
Folkpartiet har i en reservation i budgetbetänkandet 1997/98:UbU1 tillsammans
med fyra andra partier framfört att möjligheterna att skapa virtuell
högskoleutbildning - gärna som ett svenskt öppet universitet, ett
distansuniversitet - bör övervägas. Detta är fortfarande min uppfattning. Jag
har dock i det nu aktuella sammanhanget avstått från reservation.
6. Djurförsök (mom. 24)
Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:
Eftersom utredning om begränsning av försöksdjursanvändningen pågår, har vi
avstått från att reservera oss till förmån för motionsyrkandet om djurförsök.
Vi vill dock markera vår bestämda uppfattning att högskolorna måste ta ansvar
för att anvisa alternativ till djurförsök, och att ingen skall tvingas att
utföra djurförsök mot sin vilja.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................6
Övergripande frågor 7
Resurstilldelning för grundutbildningen 11
Lärare 13
Studieorganisation 14
Tillträde till högskoleutbildning 19
Övriga studentfrågor 23
Forskning 25
Hemställan 27
Reservationer........................................31
1. Reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken, m.m. (mom.
1, 2, 3, 8, 9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38) (m)
31
2. Den centrala styrningen av högskolan, m.m. (mom. 4, 5, 6, 8, 22, 23
och 32) (kd) 34
3. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället, m.m. (mom. 8,
12, 14, 29 och 42) (mp)
36
4. Kurser på C- och D-nivå, m.m. (mom. 11, 32 och 33) (v) 38
5. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17 och 31) (fp) 38
6. S.k. postexaminakurser, m.m. (mom. 16, 20 och 23) (c) 39
7. Handikappanpassning av högskola och universitet
(mom. 35) (fp, kd) 40
8. Statens ansvar för grundforskningen (mom. 37) (m, fp) 41
Särskilda yttranden..................................41
1. Den högre utbildningens ledning och organisation, m.m. (mom. 5 och
15) (m) 41
2. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 19, 26, 29, 31, 39 och
40) (c) 42
3. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m.
(mom. 13, 17, 19 och 37) (v) 43
4. Lärarförsörjningen i högskolan (mom. 13) (kd) 44
5. IT i den högre utbildningen (mom. 19) (fp) 44
6. Djurförsök (mom. 24) (mp, kd) 44